Den gamle och havet

När Martin Falklind i tonåren läste Hemingways bok “Den gamle och havet” började knäna skaka som kastanjetter. Tänk att fånga en så stor fisk från en så liten båt…
Här kan du nu följa Martins smått galna försök att förverkliga den gamla pojkdrömmen. Tillsammans med sitt team ska han sjösätta en kajak utanför Mexikos kust, och målet är att kroka en marlin. Häng med på “Expedition: Den gamle & havet”!


2010-01-10

Den Gamle & Havet: Fantastisk succévecka!

Under våra dagar här i Mexiko så har det kommit flera sms med råd från Sveriges mest kände storviltfiskare, Malte Åström – mannen med fler stora gigantfiskar på sitt samvete än någon annan. Malte är också den som har gett oss alla bakgrundsfakta på fisket här i Cabo. Ett stort tack Malte!
Och ett stort tack till andra som på olika vis stöttat oss! Tack även alla ni som har följt bloggen, hoppas att ni har haft det trevligt med våra små rapporter.
Det kommer givetvis en riktigt fet artikel om det här äventyret i Fiskejournalen (till våren), samt en film på vår webb-tv (www.fiskejournalen.se) där vi kommer redogöra mer i detalj kring både våra upplevelser och vad vi har kommit fram till när det gäller teknik, utrustning osv för att fånga marlin från kajak på ett så säkert sätt som möjligt för både människa och fisk.

Avslutningsvis innan jag går och packkar och knyter mig inför morgondagens hemresa till kalla Svedala, så måste jag bara berätta om det senaste sms’et från Malte Åström, som plingade in i dag. För att avsluta resan på ett ståndsmässigt bra mexikanskt vis så föreslog Malte att vi skulle besöka baren på restaurang Poncho. Där finns en dunk med skallerormar inlagda i tequila. Och Maltes tips vara alltså att vi alla skulle fira med att smaka detta elexir.
Jajjemensan Malte, du skulle vara stolt om du såg oss, vi vågade allihop, även om det ska erkännas att undertecknad var en av de som tvekade i det längsta.

Såna här små sötingar ligger i ormtanken på Ponchos. Mumsigt värre, eller hur?


2010-01-10

 




Den Gamle & Havet: Hamnens härskare

Inne i Cabos hamn härskar Poncho. Han är ett gammalt sjölejon som älskar att bli matad med fisk. Här har vi lagt en fisk på relingen och vips är Poncho där och nafsar till

sig den. ”Mata inte djuren” gäller inte här! Det är bara att mata på för glatta livet.


2010-01-10

 




Den Gamle & Havet: Fåglarna

På väg in i hamnen har vi gjort det till en tradition att mata fåglarna med överblivet bete. Det är fregattfåglar och det är pelikaner, alla är de mycket nyfikna och tävlar om att komma först fram till fiskbitarna som bjuds.
Slänger man upp hela fiskar eller bitar så tar fåglarna dem i luften med lätthet och håller man kvar fiskbitarna i handen så gäller det att se upp, för då kommer förr eller senare en fågel att dyka för att hugga godsaken. Speciellt får man se upp med pelikannäbbarna.
Fågelmatning i hamninloppet till Cabo.


2010-01-10

 




Den Gamle & Havet: Het marlinfeber

Totalt fångar våra två båtlag fyra dorado under dagen. Därtill tappar Johan en marlin, medan Jalle landar och återutsätter en marlin. Totalt med Fredriks fångar vi alltså två marlin och tappar två.

Landningen av marlin gör vi alltid från moderskeppet. Det går till så att man drar in tafsen sakta och lugnt, och när man har chansen så greppar man om fiskens spjut. Ofta blir det hårda utras eller hopp, så det gäller att släppa och hoppa undan i tid varje gång. Spjutet är alldeles strävt, så ett par handskar är bra om man inte vill bli hudflängd om händerna.


2010-01-10

 




Den Gamle & Havet: Hennes första Dorado

Fredrik landar och återutsätter sin marlin efter en synnerligen svettig fajt. Ingen vind och riktigt hett är det hela dagen, den varmaste dagen hittills.

Giustina landar också sin fisk, en fin dorado, eller guldmakrill. Vår besättningsman Salvador är glad för hennes skull. Dessutom kommer den smaka smaskens efter att Salvador har lagt den på grillen eller gjort sachimi av den. Giustina med sin dorado, flankerad av vår skicklige och synnerligen trevlige besättningsman Salvador.


Den Gamle & Havet: En timme kvar

När det är en timma kvar av dagen bestämmer vi oss för att fiska lite från moderskeppet också. Hittills har ingen fiskat från denna båt, eftersom vi då tappar fokus på gubben i kajaken. Speciellt problematiskt blir det om någon i moderskeppet får på en marlin, för då måste vi ta upp förföljandet och lämna kajakmannen själv och ensam på böljorna.
Men nu slänger vi alltså i två beten, det får lösa sig på något vis, det känns som att de sista skälvande minuterna bör utnyttjas maximalt. Pasis flickvän Guistina lägger ut sitt bete från fören och Fredrik kastar i från aktern.

Det tar bara ett par minuter så hugger en stor fisk Fredriks makrill, och vi börjar backa bakåt för att ta upp förföljandet på den, medan Guistina då automatiskt av farten ofrivilligt börjar trolla sin betesfiske från fören. Då hugger det för Guistina… Dragkamp. Medan Guistina fajtar i fören, bänder Fredrik spö så det knakar i aktern.


2010-01-10

 




Den Gamle & Havet: Dorado i kajaken

När det är dags för Pasis pass i kajaken får vi se ett stim med dorado som börjar cirkla runt aktern på följebåten. Man ser tydligt deras turkosa, fluerocerande, bröstfenor skimra i det klara vattnet.
Pasi börjar fiska sin makrill lite ytligare och tar en vända närmare oss. Hugget låter inte vänta på sig och snart kan Pasi lyfta upp en oerhört vacker dorado ur vattnet. Vi tar några bilder innan Pasi återutsätter den vackra fisken.

Strax därefter tar en marlin betesfisken. Den gör en snabbrusning och gör några hopp, och Pasi hinner inte riktigt med att styra efter fisken. Han kommer lite snett med kajaken, det blir löslina och fisken ruskar bort bete och krok. Pasi med sin fina dorado som han återutsätter.


2010-01-10

 




Den Gamle & Havet: Närkontakt med gigant

Den sista dagen här i Cabo började mäktigt. Jag hade första passet i kajaken och solen hade knappt gått upp över horisonten när jag hör ett dånande brak bakom mig. I ögonvrån ser jag en gigantisk vattenkaskad från en knölval som kastat sig upp i luften och landat på sidan. Svallvågorna har inte hunnit fram till kajaken då nästa hopp kommer, och nästa, och nästa.
Det är två valar som turas om att kasta sig upp i luften, så långt att nästan hela deras tunga kroppar lämnar vattnet. Om de väger 15, 20 eller 30 ton kan jag omöjligen avgöra, men de är ofattbart stora. Om jag kände mig liten när kajaken och jag drogs av en marlin häromdagen, så är det ingenting mot hur jag känner mig nu. Dessutom hoppar de häråt, och jag kan liksom inte låta bli att paddla mig lite närmare för egen maskin också.
Titta på bilden, det som sticker upp är bara en del av valen, det mesta är under ytan. Uj uj uj vilken naturupplevelse!
Så här nära har jag aldrig varit en så stor val. Dessutom sittandes i en liten kajak…


2010-01-09

 




Den Gamle & Havet: Blodig dag i Mexiko

Nejdå, var ej orolig, ingen har kommit till skada, alla mår bra. Men det blev ändå en synnerligen blodig dag idag. Våra besättningsmän hade nämligen tagit dagens hajfiskeexpedition på blodigt (om ni ursäktar uttrycket) allvar och införskaffat fyra stycken 20-litershinkar med blod hos slaktaren. Detta gjorde de för två dygn sedan, för att blodet skulle få stå till sig och bli riktigt smaskigt. En annan effekt av att det får stå och dra är att det koagulerar.
Koagulerat blod känns som en blandning mellan brulépudding och ostmassa och i vattnet smälter det långsamt.
När man har lagt båten för en drift så vill man att blodet ska sippra i en jämn ström och lämna ett långt doftstråk. Genom att göra några små hål i hinken innan den hängs utanför relingen, så puffar det långsamt ut små blodmoln.
Allt var perfekt arrangerat för ett lyckat hajfiske. Men icke. Inte en endaste haj i sikte på hela långa dagen.

Däremot har vi fått mycket sol. Och massor av naturupplevelser. Bland annat har vi befunnit oss mitt i en gigantisk delfinflock på flera hundra djur. Varje gång man träffar på delfiner så bli alla så glada inombords, det är verkligen fina varelser. Och de är så sanslöst snygga, designade till perfektion in i minsta detalj.
En annan höjdpunkt var definitivt sachimipartyt på yellowfin tuna som vi hade mitt på dagen. Vi tog en nyfångade yellowfin på tre-fyra kilo, filéade och lade på is en stund. Sedan skar vi upp filéerna i tunna skivor och lade dem i en marinad av soya, färsk chili, lök och lime en stund. Därefter fram med några gafflar och lite iskylda öl. Det var så gott att vi smällde av!
I morgon blir det kajakfiske efter marlin igen. En delfin mikrosekunden innan den bryter ytan för att andas. Observera bubblorna från utandningen.


2010-01-08

 




Den Gamle & Havet: Sovmorgon och valsafari

Idag har vi vår lediga dag. Ledigt betyder alltså att vi inte fiskar utan vilar upp oss, tänker på annat än mothugg och rullbromsar en stund, stressar av och ser till att komma i form för de två resterande fiskedagarna.
Det första vi gjorde var att sova, länge. Istället för att gå upp vid 05.00 som brukligt sov vi till 08.00. De som kunde alltså, för det är minsann inte lätt – vi har ännu inte grejat tidsomställningen.

Det andra vi gjorde var att äta en riktigt lyxig firarfrukost, i stället för den vanliga mackan i båten. Det blev en hejdundrande god frukostbuffé på ett fint hotell som ligger vid stranden.
Sedan blev det lite intankning av bild- och filmmaterial på hårddiskarna och utrustningsfix.
Därefter gick vi på stan en stund och sedan ut på havet för en valsafari i solnedgången.

Nu har vi ätit middag och ska snart gå och knyta oss. Och i natt ska vi inte drömma om marlin, utan om makohajar – för det är det vi ska fiska efter imorgon. Dock inte från kajak måste väl tilläggas, nån måtta får det ju lov att vara på galenskaperna. En knölval dyker några sjömil utanför hamnen.


2010-01-07

 




Den Gamle & Havet: Pasi landar sin!

Nu när Fredrik har fått sin kajakfisk så är det bara Pasi kvar. Det betyder att kajaken är hans tills han har lyckas med uppdraget, eller tills att vi måste avbryta och åka hem.
Solen steker obarmhärtigt, timmarna går och ingenting händer. Förutom att Pasi sammanbiten och fokuserad kommer in till moderbåten då och då för att byta bete eller fylla på vattenförrådet.
Han får flera fantastiska naturupplevelser med delfiner, nära och under kajaken. Ett och annat sjölejon kikar också upp över ytan, frustar hest och blänger nyfiket på det märkliga ekipaget.

Vi väcks upp från vår slummer av en vissling, kikar upp och får se hur Pasi vevar tills spötspetsen pekar ner under vattenytan. Sedan blir det åka av! I full fart rakt ut till havs! Vi gör som de tidigare fajterna och följer efter för att kunna assistera ifall något händer, och för att kunna göra själva landningen från moderbåten.
Det andra båtlaget med Kjell, Johan och Jalle ser också vad som händer, så de avbryter sitt fiske och kör upp bredsides med oss för att följa kampen.

Allting går bra, Pasi gör ett strålande jobb. Den här gången är han mycket mer självsäker än under fajten igår, han styr kajaken bra och han lägger mycket hårdare press. Då händer något med rullen! Bromsen ballar ur, och det finns plötsligt bara två lägen – antingen i botten eller helt lös. Han lyckas dock fajta sig så nära fisken att han kan ta i tafsen, och därmed har även han lyckats! Wow och supergrattis!
Vi försöker oss på en poseringsbild men lyckas inte, fisken spottar ut kroken innan vi lyckas dra in den i tafsen för att säkra ett grepp om spjutet. Men nu är lyckan total. Ett år av förberedelser har gett full utdelning. ”Expedition: Den Gamle och Havet” är redan på tredje dagen i Cabo en succé, alla tre har vi lyckats med det vi drömde om. Att fånga en marlin från ett litet flytetyg.
Imorgon blir det vilodag, vilket just nu känns ganska behövligt. Alla i båda båtlagen är slutkörda. Grattis till ditt livs fajt Pasi! Vilken kraft fisken har när den formligen sliter iväg kajaken med sin passagerare över havet!


2010-01-07

 




Den Gamle & Havet: Fredrik landar sin!

Dagen börjar lugnt för kajaklaget. Själv har jag handräckningstjänst till dess att Fredrik och Pasi har lyckats fånga en marlin från kajak.
Förmiddagen släpar sig fram utan att något händer, men alla valar och delfiner som dykt upp gör att det hela tiden finns något att titta på för oss som sitter i moderbåten och väntar.
Pasi och jag sitter och sippar på varsin vattenflaska när radion knastrar till:
– Jag har hugg! ropar Fredrik.

Genast blir det full fart. Igång med motorn på båten. Pasi greppar en stillbildskamera och jag en filmkamera. Sedan tar vi upp förföljandet på Fredrik som släpas efter den stora fisken i full fart så att skummet yr.
Det är en mäktig…och mycket märklig syn. Flera gånger kör fisken i ytan, hoppar och ruskar våldsamt på sitt spjutbeväpnade huvud. När det händer är Fredrik förståndig nog att lätta lite på bromsen för att öka avståndet till fisken en aning. Skönt att han har den skott- och sticksäkra västen på sig…
Två valskådarbåtar har ögonen med sig, och med däcken fulla med folk kör de ikapp oss för att se vad vi håller på med. De skådar galningen i kajak en stund och styr sedan mot valarna igen.

Det går ganska snabbt för Fredrik att nå tafsen, därmed har även han lyckats med uppdraget och fisken räknas som fångad.
Otroligt, hans första marlinhugg från kajak och han lyckas på första försöket! Men utan träningslägret i somras, samt hans rutin att fajta med marlin och annan stor fisk, så hade det aldrig gått. Vi uppskattar fisken till cirka 80 kilo och den har definitivt gett Fredrik hans livs tuffaste fajt med en fisk. Vi lyckas inte ta någon poseringsbild, men eftersom Fredrik under fajten fick en rejäl smäll av spöbutten i skrevet, så kommer han att bli påmind om äventyret ett tag framöver… Vilken fajt! Adrenalinet sprutar hos oss alla, inte bara i kajaken hos Fredrik utan även bland resten av gänget på moderskeppat.


2010-01-07

 




Den Gamle & Havet: Vilken start på dag tre!

Idag sken solen starkt över oss och havet som låg lugnt. Redan vid niotoiden på morgonen krokar Kjell en marlin. Kjell hade tagit intryck av våra goda råd och fajtade nu sin fisk stehårt. Nu var det konfrontation från start, med bromsen dragen i botten – bokstavligt talat – på sin Ambassadeur Inshore.
Linan är en flätlina i dimension 0,36 mm, vilket tillsammans med den lilla rullen och det mjuka spöt ger en viss osäkerhetskänsla i början. Men efter några dagar, när man upptäckt att grejerna håller (för det mesta…), så kan man bli lite mer bestämd. Inom en halvtimme kan tafsmannen kroka av och återutsätta Kjells fisk.

Sedan är det lugnt på fiskefronten i några timmar. Men det är mycket mer liv i vattnet nu, gentemot de två första dagarna. Något håller på att hända – makrillen börjar komma in längs kusten och efter kommer både det ena och det andra. Delfiner patrullerar i ytan, likaså sjölejon. Och vid ett tillfälle kommer en hel grupp med marlin forsande i ytan på jakt efter makrill. En annan gång kommer två stora knölvalar i bra fart förbi våra båtar. Jag har ett teleobjektiv på kameran när jag ser dem, vilket normalt brukar vara bra vid valfotografering, men de passerar så nära att det inte går att få något annat än en närstudie i valhud. Innan jag hinner byta till ett vidvinkel har valarna försvunnit bort.

Vid tolvtiden hugger en marlin Jalles makrill. Han lyckas kroka fisken men förlorar fajten en stund senare när fisken spottar ut kroken. Inte lång stund senare hugger en ny marlin och efter en stentuff spö-knakar-fajt i bästa brutalstil, på i runda slängar en halvtimme, kan han landa sitt livs andra marlin. Ett stort grattis till Jalle och Kjell som lyckas landa varsin marlin under dagen. Här är det Jalle som poserar med sin fisk.


2010-01-06

 




Den Gamle & Havet: Kajakmarlin landad!

…två gånger går fisken på djupet och jag blir orolig att fisken ska tömma rullen, men båda gångerna vänder den upp igen när jag sätter igång att pumpa med all kraft jag har och med bromsen så hårt åtskruvad att det känns som att spöt ska gå av.

Fisken styr rakt ut till havs med god fart. Vi passerar några andra båtar innan vi blir ensamma därute på vattenvidderna. En familj hoppar i sin snabbgående gummibåt och lämnar sin stora båt, för att följa vårt äventyr på närmare håll. De lägger sig bredvid vårt moderskepp som följer efter mig tätt i hasorna, tittar storögt på en stund innan de vänder in mot kusten igen.

Tre gånger har jag tafsknuten ovanför vattenytan, bara en liten bit från spötoppen. Om jag tar i tafsen så har jag vunnit. Men det finns fortfarande inga tecken på att fisken har börjat tröttna. Den simmar i god fart strax under kajaken, bröstfenorna och stjärtfenan är som lieblad och lyser fluerocerande turkosa i det klara vattnet. Heelt overkligt, en fisk som är minst lika lång som kajaken.

Vi har satt tidsgränsen till en timme, men redan efter ungefär fyrtio minuter lyckas jag ta tafsen – och därmed är fisken enligt reglerna landad. Jag lämnar upp spöt på storbåten så att vår besättningsman Salvador kan greppa tafsen, hugga tag i fiskens spjut och kroka loss cirkelkroken. Därefter tar jag tag i fiskens spjut för en poseringsbild i kajaken, innan jag släpper den.
Vilket äventyr! Jag tror knappt det är sant! Det lyckades!
Men jag säger som Santiago i ”Den gamle och havet”:
– Om fisken hade vetat att han som motståndare bara hade en liten gubbe i en jätteliten farkost, så hade han med lätthet kunnat vinna fajten genom att göra ett rejält dyk eller några tvära snabba rusningar som tömmer rullen på ett kick.

Nu blir det middag på världens godaste fisk, dorado, fångad av Jalle. Och imorgon kommer jag inte att fiska, utan endast att ägna mig åt att fota och serva Fredrik och Pasi när de försöker sig på sin kajakmarlin. Vilken magnifik fisk! Tänk att det lyckades att betvinga den från en kajak! Det här kommer ta lång tid att smälta…


2010-01-06

 




Den Gamle & Havet: Kajakmarlin krokad

Det var trögt i vattnen runt vår kajak idag. Inga hugg på mitt första pass, inte heller på Pasis eller Fredriks första och andra pass. Men när jag hade fiskat en dryg halvtimme på mitt andra och sista pass för dagen, så nafsar något tag i min makrill som hänger cirka 20 meter under kajaken. Spöt bockar till några gånger och sedan går linan ut med jämn lugn takt. Jag tar fram min walkie talkie och anropar storbåten att det är något på gång, sedan låser jag rullen och låter fisken kroka sig själv i utdraget.
Den här gången ska jag vara koncentrerad, tänker jag. Inga misstag den här gången tack. Inget pill på utrustningen som gör att jag tappar fokus och välter.

Först går fisken på djupet, sedan bestämmer den sig för en ovan-vattens-show. När fisken går upp och hoppar kanske femtio meter från kajaken, tappar jag nästan andan. Det är knappt jag tror mina ögon. Vilken fisk, vilken styrka, vilken skönhet. Men oj vad stor den verkar, och vad liten jag känner mig!
Plötsligt känner jag hur det forsar runt bogen på kajaken. Fisken går ytligt en stund och därmed är farten högre. Kommer jag att greja det här? Kommer jag att orka? Kommer fisken att hålla sig i ytan? Gör den det så finns det en chans, men går den ner är goda råd dyra… Fisken går till väders, i full fart, högt och gång på gång. Den är stor…jag är liten…


2010-01-06

 




Den Gamle & Havet: Två marlin och en dorado

Idag åkte Johan med i kajakbåten för att ta bilder på vårt galna kajakförsök. Jalle och Kjell fick alltså en båt helt för sig själva. Och båda herrarna lyckades med koststycket att landa och återutsätta varsin marlin under dagen. Inte illa med tanke på att ingen av dem fiskat så stor och stark fisk tidigare.
Att vi använder förhållandevis lätt utrustning, gör också att det ställs högre krav på fiskaren. Minsta tabbe och fisken vinner. Och även om inga tabbar görs så vinner fisken ofta ändå. Det är ganska tydligt vem som har kontrollen under fajten, i alla fall i början – och det är inte fiskaren. Dessutom är det ovant med cirkelkroksfisket, det gäller att hålla undan mothuggsreflexen, vilket inte är det lättaste.
När Kjell såg utrustningen (i klass med de rullar och spön som han själv använder för lax på Vänern och Vättern) trodde han inte att det skulle vara möjligt att övermanna dessa fiskar.

Jalles fisk ställde till med lite extra äventyr. Plötsligt, efter den första långrusningen, så skär flätlinan ner i resten av linan på spolen. Det blir bom stopp och skepparen får lägga i maxfart bakåt för att fisken inte ska slita linan. Det lyckades och vi kan gratta ytterligare en fiskare med nytt personbästa vad gäller storlek på fisk.
Jalle fick även en dorado, som vi ska äta till middag i kväll. Kjell med en av sina två marlin han lyckats landa på två fiskedagar. Grattis!


2010-01-05

 




Den Gamle & Havet: Hej vintersverige!

Vi har fått rapporter om att det ska bli riktigt kallt hemma i Sverige. Om det känns jobbigt så kan ni drömma er hit till Mexiko. Här är klimatet perfekt just nu, runt 25 grader – alltså varken för varmt eller för kallt.
Här är det glada gänget på bryggan efter första dagen på havet. Överst från vänster: Jalle Alfgården, Kjell Ålgren, Martin Falklind, Pasi Johansson. Nederst från vänster: Fredrik Möller och Johan Bergmark.
Första dagen blev klart lyckad: Fem av oss sex har haft marlinkontakt och av dessa landades och återutsattes två marlin.


2010-01-05

 




Den Gamle & Havet: Falklind kapsejsade

Idag hände det som jag hoppades inte skulle hända. Jag kapsejsade med en marlin på kroken.
Fisken tog makrillen så försiktigt att hugget inte kändes, plötsligt var det bara tungt. Jag vevade fast (man gör inte traditionella mothugg med cirkelkrok) något som först kändes som ett bottennapp, som sedan började röra på sig. En marlin.
Efter en stund tänkte jag starta igång videokameran som vi apterat strax framför sittbrunnen. Ett par sekunder av ouppmärksamhet när jag lutar mig framåt och kajaken skär snett, neeej, och så far jag rakt fram, ner i vattnet.
Kajaken kapsejsar och fisken fortsätter dra nedåt. Men jag vägrar släppa spöt och får lättat på slirbromsen samtidigt som moderbåten blixtsnabbt är framme för att assistera, skönt. Fredrik och Pasi släpper alla kameror och hjälper mig att få kajaken på rätt köl och inom 30 sekunder är jag i kajaken igen och släpas på nytt efter fisken. Då går den upp med halva kroppen ovanför ytan, slår några slag med spjutet och spottar krok och bete.
Det är inte så lätt det här…
Strax efter att denna bild tas, så kapsejsar jag.


2010-01-05

 




Den Gamle & Havet: Marlin till ena båtlaget

Vi är sex fiskare i truppen från Sverige och tillsammans bildar vi två båtlag, tre i varje båt. I den ena kör vi ”vanligt” fiske, vilket betyder mete från driftande båt. Agnet är hel makrill agnad på en cirkelkrok. I den andra båten kör vi uteslutande med kajakfiske, vi fiskar på samma sätt men från kajaken, storbåten är bara moderskepp, servicestation och fotoplattform.

De första spridda stimmen med betesfisk för säsongen har precis börjat komma in mot kusten. Och två gånger idag knastrade radion till med budskapet ”marlin marlin” från den andra båten med Jarl Alfgården, Johan Bergmark och Kjell Vålgren. Ingen av dem har någonsin fiskat marlin förut, men alla tre har haft marlinkontakt under dagen. Jalle missade sina hugg medan både Johan och Kjell hade mer flyt och lyckades landa och återutsätta varsin! Vilken start, grattis! Johan Bergmark med sitt livs första marlin.


2010-01-05

 




Den Gamle & Havet: Tuff kamp i kajaken

I kajaklaget har vi en man i kajaken hela tiden, medan de andra är på moderskeppet – för att vila upp sig inför nästa pass och för att vara beredd att fota och filma gubben i kajaken.

Med tanke på rapporterna precis när vi anlände – om för kallt i vattnet, ingen betsfisk och ingen marlin nära kusten – så kanske ingen av oss hade räknat med kontakt första dagen. Men plötsligt tar en marlin Pasi Johanssons makrill och Pasi får sitt livs kajakfärd! Fisken går dock ner på djupet, inte bra, eftersom det i princip är omöjligt att stoppa en rusning rakt ned. När det sker i en kajak är det än värre eftersom det inte går att sätta emot och det är svårt att snabbt flytta sig så att man kan sätt press från sidan istället för rakt ovanifrån.
Pasi får tio mycket svettiga minuter – där han högljutt redogöra för sin känsla av maktlöshet och sin djupa ånger över att han inte spenderat mer tid på gymmet innan resan – innan fisken spottar ut bete och cirkelkrok. Pasi svettas ymnigt, kämpar och ber till högre makter, eftersom han inte tror att han på egen hand ska lyckas betvinga den här fisken. Han får rätt, fisken spottar bete och krok efter ungefär tio minuter.


2010-01-04

 




Den Gamle & Havet: Träning i poolen

Det var med blandade känslor vi klev upp idag. Å ena sidan – underbaaart att vara här, efter den långa resan och ett år av förberedelser. Men samtidigt totalt knäckande, eftersom det första vi fick reda på var att fisken inte är här…
Ett antal stormar har värmt upp vattnet, så nu är det några grader för varmt mot vad det brukar vara så här års. Det betyder att de gigantiska stimmen med makrill inte har kommit nära kusten så som de brukar, och heller inte de stora rovfiskarna.

Men stämningen är ändå god. Dagen har vi ägnat åt att fixa med all kamerautrustning och alla fiskegrejor. Sedan har det blivit ett tufft och svettigt träningspass i poolen. Det går till så att en man springer runt som en galning med linänden i handen, och så försöker gubben i kajaken att parera, svänga och åka efter utan att välta.
En och annan av de övriga gästerna har varit något fundersamma över vad vi håller på med. Det har blivit ganska många kommentarer i stil med: ”Ni lär inte få något, för det finns nog ingen fisk i poolen”.

Under eftermiddagen fick vi rapporter om att några andra båtar har fångat marlin under dagen. Klumpen i magen börjar släppa, tydligen är fisken alltså på gång in mot kusten nu, även om de går djupt och det är svårt att hitta dem.
Troligen blir det tufft imorgon, men med lite flyt så blir det bättre ju längre veckan går. Vi får se, rapport kommer imorgon efter första passet! Träning i poolen: En man sitter i kajaken med all utrustning och håller emot så gott han kan, medan en man håller i linan och springer runt runt runt. Tredje mannen plåtar och filmar.


2010-01-03

 




Den Gamle & Havet: Hejdå Jr Ewing & Co!

Nu är det ett dygn sedan vi drog hemifrån. Resan har gått via Amsterdam, Huston och Dallas. Vi har precis lyft mot vår slutdestination och därnere blir ljusen från Dallas allt svagare, staden i Texas som blivit känd för bland annat mordet på president John F Kennedy och givetvis tv-serien Dallas.
Alla i gänget är ganska mosiga just nu. Men om ett par timmar landar vi äntligen i Cabo san Lucas i Mexiko, sedan väntar en god natts sömn. Och imorgon blir det utrustningsfix och provpaddling av kajaken i poolen.
Godnatt!
Dallas by night från ovan.


2010-01-02

 




Den Gamle & Havet: Bibeln är med

Nu stänger jag resväskorna och far mot flygplatsen, men bibeln – Den gamle och havet – lägger jag i handbagaget. Den ska läsas igen på resan till Mexiko, så att jag kommer i rätt stämning.
Boken är fullständigt fantastisk, man behöver inta vara det minsta fiskeintresserad för att fängslas av berättelsen, och sättet som Hemingway berättar den. Så fick han också Pulitzerpriset för den, 1953, ett år efter den gavs ut. Ytterligare ett år senare fick Hemingway nobelpriset i litteratur.

 

 




Boken är helt enkelt perfekt, förutom två små missar. Det är översättningsmissar i den svenska utgåvan och alltså inte författarens fel. Man måste försöka bortse från dem när man läser boken. Måhända är jag lite petig men jag har irriterat mig på detta i många långa år. Och nu i denna stund, då vi ska iväg på en resa för att hedra denne legend känner jag mig manad att ta Ernest i försvar.
Det ena plumpen är att översättaren har döpt marlin till svärdfisk. Det kan jag leva med, för vem vet vad en marlin är? (Å andra sidan hade alla vetat det om inte översättningsmissen vore där…)
Det andra felet är dock lite värre. Här har översättaren döpt dorado – alltså guldmakrill, även kallad dolphin fish – till…precis…delfin. Inte bra. Speciellt illa är det i de partier där den gamle fångar ”delfiner” som slår ihjäl mot båtrelingen och skär i strimlor för att soltorka…

Även i senare utgåvor är felen kvar, till och med i talboken med Max von Sydow. Jag tror bestämt att jag tar och skickar ett mail till förlaget Bonnier, och påtalar missarna, så att i alla fall nästa utgåva blir rätt.

Så nu är det gjort, skönt!




 

 

Resan är lång, men bibeln är med i handbagaget. Jag ska läsa den igen för att komma i rätt sinnesstämning!


 

 







 

 


2010-01-01

 




Den Gamle & Havet: Masterplanen

Det finns många olika utmaningar i det här projektet, jag ska försöka beskriva dem löpande här i min blogg. Låt oss börja med det viktigaste – landningen. Hur tusan landar man en fisk som har en muskelmassa mångdubbelt så stor som din egen, som dessutom är beväpnad med ett livsfarligt spjut, från en kajak?

Om vi ska följa ”manuset” fullt ut, alltså så som den gamle mannen Santiago gör i Hemingways bok, ja då har vi problem – på flera olika plan. Den gamle fick hålla på att kämpa mot sin gigantfisk en bra bit över ett dygn innan han kom så nära att han kunde harpunera, gaffa och avliva fisken. Därefter blev det en segdragen kamp mot hajarna. Den gamle var ledsen att han var tvungen att döda fisken, men det handlade om hans försörjning, hans överlevnad. Det tvånget har inte vi.
De fiskarna mina vänner och jag ska möta är inte i den kalibern (ca 750 kg) utan snarare 75, kanske 100 kg. Men problemet kvarstår, ska du någorlunda säkert kunna landa en sådan fisk från en liten farkost, så måste fisken avväpnas – alltså dödas eller vara så uttröttad att den riskerar att dö.

Men – vi vill inte döda någon marlin, och vi får inte. Dels hotas bestånden av hänsynslöst yrkesfiske, och dels lever tiotusentals människor här nere på sportfisketurismen. Därför får man inte ha ihjäl någon marlin, alla ska släppas tillbaka levande. På så vis finns det en oerhörd kraft både politiskt och ekonomiskt att bevara marlinbestånden. Sportfisket har blivit räddningen för marlin och mat på bordet för människorna.

Vår lösning är därför att vi justerar och moderniserar Hemingways manus en aning. Normalt så klarar en van fiskare att från en big game-båt att fajta in en 100-kilos marlin på cirka en timme. Från båtdäck är du någorlunda skyddad när man greppar spjutet. Man står stadigt och kan vara flera som håller i fiskens vapen medan en man plockar ut cirkelkroken. Cirkelkroken borgar för att fisken är krokad i käkvinkeln, den är konstruerad för att inte kunna fästa i svalg eller andra vitala delar.
Från båtdäcket kan man hålla fisken lite och när man sedan släpper fisken så drar den iväg, fortfarande full av energi.

Vår plan är alltså enkel, vi har tillsammans med skepparen bestämt en egen regel: Om den som har passet i kajaken lyckas kroka en marlin så kommer big game-båten/moderskeppet att följa efter. Och gubben i kajaken har en timme på sig att komma så nära att han kan ta i tafsen (vilket i dagens moderna big game-sammanhang betyder att fisken är fångad). Därefter blir det ombordstigning på moderskeppet, en kontrollerad landning av fisken som fortfarande är i full vigör, losskrokning och återutsättning.
Lyckas kajakmannen inte ta i tafsen efter en timme så är det ändå samma procedur – men då har han förlorat och fisken vunnit.
Nu återstår bara att se om masterplanen fungerar i verkligheten…

I morgon bitti 06.25 lyfter planet, så nu gäller det att se över packningen en sista gång. En marlin går till väders. 100 kilo muskler, med ett livsfarligt vapen i näsan…




2009-12-31

 




Den Gamle & Havet: 1 år av förberedelser

På lördag morgon bär det av!
Jag försöker kombinera nyårsfirande med de sista förberedelserna inför mitt livs galnaste fiskeresa. Samtidigt maler tankarna, är jag verkligen tillräckligt förberedd?

 

 




För ett år sedan satte jag mig i en kajak utanför Mexikos kust för att förverkliga drömmen, den om en gigantisk fisk från en liten farkost. En marlin högg och jag fick en oförglömlig resa. I ungefär 40 minuter kände jag mig som Santiago i Den Gamle och Havet, sedan small spöt av och strax därefter linan… Det var då jag bestämde mig – jag ska tillbaka.
Och nu snart bär det av, efter ett år av träning på gymet, och träningsläger med mitt team där vi tränat fajtteknik mot en vattenskidbåt som marlinsubstitut. Med oss har vi diverse specialutrustnining, bland annat en skottsäker (marlinspjutsäker) väst.

Vännerna skakar på huvudet och muttrar 40-årskris. Möjligen har det rätt, men nu finns ingen återvändo… Imorgon ska väskorna packas klart!

G




 

 

ott Nytt allihop!

Träningsläger på Orsasjön i somras.


//

Annons
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!