Evolutionär förändring bland fiskar i kraftverksdammar

Gumsillsbestånd har förändrats genetiskt som en konsekvens av vattenkraften. (Foto: SLU)

Gumsillsbestånd har förändrats genetiskt som en konsekvens av vattenkraften. (Foto: SLU)

Sedan kolonialtidens dammbyggen satte stopp för gumsillars vandringar mellan sjöar och hav i delar av östra USA har dessa instängda fiskbestånd förändrats, både kroppsligt och i fråga om levnadsvanor. Framförallt har fisken anpassats till att livnära sig på mer småvuxna djurplankton än tidigare. Nu visar Magnus Huss från SLU och kollegor vid Yale University att den nya varianten av gumsill också har drivit fram anpassningar hos en annan djurplanktonätande art i sjöarna. Resultaten visar att effekter av miljöförändringar såsom dammbyggen, eller införsel av nya arter, kan fortplanta sig i näringsvävarna.
När nybyggare i Connecticut byggde fördämningar i vissa vattenleder blev följden att många sjöar som tidigare haft kontakt med havet blev avskurna. Många bestånd av arten gumsill (”alewife”) som tidigare vandrat mellan sjöarna och havet varje år blev därmed innestängda i sjöarna året runt, vilket i sin tur har lett till snabba evolutionära förändringar. De stora djurplankton som vandrande gumsill normalt livnär sig på i sjöarna försvann när fisken blev kvar i vattnen året om, och dagens instängda gumsillsbestånd har förändrats genetiskt och är nu morfologiskt anpassade till att leva på betydligt mindre plankton: fiskarna är mindre, och de har annorlunda gälräfständer.
Nu har Magnus Huss från SLU, tillsammans med David Post och hans kollegor vid Yale University, visat att de förändringar i djurplanktonsamhället som gumsillen har orsakat i sjöar avskurna från havet, också har drivit fram parallella anpassningar hos en konkurrent i dessa sjöar – den blågälade solabborren (”bluegill”). Även hos denna art har det utvecklats en variant som är bättre anpassad till att livnära sig på små djurplankton.
– Vår studie ger belägg för att snabba evolutionära förändringar hos en art (t.ex. gumsill) kan fortplanta sig genom födovävarna och påverka konkurrerande arter, säger Magnus Huss.
– Att två konkurrerande arter utvecklar samma typ av anpassning till en förändrad födotillgång, i stället för att utvecklas i var sin riktning, är dessutom inte vad man normalt förväntar sig, berättar Magnus Huss.
Resultaten, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, visar att det är viktigt att ta hänsyn både till samspelet mellan olika arter i näringsvävarna och till evolutionära förändringar, när man utvärderar effekter av olika typer av förändringar i miljön, såsom dammbyggen och introduktioner av nya arter.

Annons
AKTUELLT

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!