”Fiskeregleringar på Bratten drabbar sportfisket”

Förslaget på fiskeregleringar för djuphavsområdet Bratten har nu varit ute på remiss.  Enligt Sportfiskarna innebär förslaget att sportfisket på högst tveksamma grunder riskerar förlora stora och mycket viktiga områden.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har haft till uppdrag att se över fiskeregleringarna i Natura 2000-området Bratten, ett djuphavsområde i Skagerrak på svenska Västkusten. Bakgrunden är den skada som olika typer av fiskeredskap kan ha på de utpekade naturvärdena i området. Syftet är att de höga biologiska värdena ska ha en så kallad gynnsam bevarandestatus. I remissunderlaget anges även minskat fisketryck på utpekade fiskarter samt Sveriges åtaganden inom OSPAR som syfte med fiskeregleringarna.
Sportfiskarna blev i ett tidigt stadie inbjudna till dialog och har sedan sommaren 2012 varit inblandade i processen. Förbundet har bland annat kunnat bidra med utpekandet av vilka områden som är viktiga för sportfisket, hur stort fisketrycket är i området samt data kopplat till Sportfiskarnas så kallade Storfiskregister, som är den enda tillförlitliga fångststatistik tillgänglig för sportfisket på Bratten. På detta sätt har flertalet frågetecken och enstaka felaktigheter kunnat rätas ut. Sammantaget har länsstyrelsen skött processen mycket bra, med fortlöpande dialog, många möten och en större workshop under det senaste året. Trots detta finns brister i det framtagna förslaget på fiskeregleringar, som alltför lättvindigt begränsar sportfiskets tillgänglighet till området.
I nuvarande förslag till bestämmelser för området nämns att sportfiskets fångster rapporteras in på ett bättre sätt, vilket förbundet tidigare sagt sig kunna samordna. Vad gäller förslaget gällande krav på AIS-sändare, vilket möjliggör övervakning och utvärdering av fisketrycket i området, anser Sportfiskarna att man mer noga måste se över kostnadsfrågan för den enskilde sportfiskaren innan ett sådant beslut tas. Mest allvarligt i nuvarande förslag är dock att större delen av Brattens ravinsystem helt stängs för sportfiske, med hänvisning till den potentiella risk till påverkan som sportfisket anses kunna ha på områdets höga naturvärden. Kriterierna för att en art ska anses ha en gynnsam bevarandestatus – alltså att antalet inte minskar, det naturliga utbredningsområdet inte minskar och att det kommer att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för arten att finnas kvar i – kan därmed rimligtvis inte anses överskridas, vare sig för fisk eller andra utpekade naturvärden. Inskränkningarna mot sportfiskets tillgänglighet till området måste därmed ses som oproportionerliga.
– Man har uppenbarligen inte haft en tillräcklig kunskap om olika fiskemetoders påverkansgrad. Det måste finnas en proportionalitet vad gäller de framtagna förslagen på fiskeregleringar kopplat till påverkansgraden av de olika fiskeredskapen, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström.

Unik miljö
Sportfisket på Bratten är helt unikt ur ett nationellt perspektiv. Dålig förvaltning och en överdimensionerad fiskeflotta har orsakat ett totalt haveri för det kustnära fisket, där många bestånd helt utrotats under de senaste decennierna. Det unika ravinsystemet på Bratten kan dock fortfarande bjuda på det fiske som fanns kustnära för 30-40 år sedan. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att spöfiska i det unika djuphavsområdet, som är en sista utpost för det svenska sportfisket. Sedan 1998 har Bratten svarat för svenska rekord på nio fiskarter, varav flera står sig än idag. Området ligger långt ut till havs och sportfisket är helt begränsat till perioder med svaga vindar, vilket gör att fisketrycket anses vara mycket lågt.
Under processen har det antytts både att fisketrycket och påverkan på områdets höga naturvärden varit högt. Ansamlingar av linor och skador på områdets hornkoraller har härletts till sportfisket, vilket visat sig vara helt felaktigt. När Sportfiskarna gick igenom tillgängliga undervattensfilmer konstaterades att de rester av fiskeredskap som visas med stor sannolikhet härrör från andra verksamheter än sportfiske.
– Det är enligt vår uppfattning inte vare sig rimligt eller troligt att finna skador av sådan omfattning förorsakade av sportfisketackel. I själva verket finns ingenting i underlaget som på något sätt styrker påståendena om skadlig inverkan från sportfisket, vilket jag tycker är anmärkningsvärt, säger Sportfiskarnas fiskevårdschef Anders Karlsson.
I det aktuella förslaget tas viss hänsyn till sportfisket genom en zonering där vissa områden fredas från yrkesfiske, men där sportfiske fortsatt blir tillåtet. Totalt sett förlorar yrkesfisket 5,6 % av den yta som trålas idag, medan sportfisket förlorar det tiodubbla sett till tillgängliga positioner. Detta hänger dock ihop med att sportfisket i stor utsträckning sker i direkt anslutning till ravinsystemet där de miljöer och arter som anses skyddsvärda finns. Detta trots att det alltså inte finns något som på sakliga grunder styrker påståendena om att sportfisket skulle ha en påverkan på områdets höga naturvärden.
– I nuläget jämförs sportfiskets potentiella påverkan med den dokumenterade påverkan som exempelvis bottentrålningen genererar. Det verkar helt enkelt inte ha skett en rimlighetsbedömning i ärendet, säger Markus Lundgren, biolog på Sportfiskarna.

Läs förslaget på fiskeregleringar här.
Läs Sportfiskarnas remissvar här.