Annons
Annons

Gäddskolan del 3

Annons

gadd3-1

Spinnfilosofi

Av David Lundqvist

Den här gången handlar gäddskolan om vikten av att vara koncentrerad på uppgiften – i alla fall om du vill bli mer framgångsrik i ditt spinnfiske. Det är ljusårs skillnad i effektivitet mellan den som fiskar slentrianmässigt och tänker på annat, och fiskaren som gör motsatsen.

Betet skall uppmärksammas och väcka fiskens nyfikenhet, utan att genomskådas. Vad som krävs för att betet skall uppmärksammas beror på ljuset i vattnet, vattenfärgen och hur turbulent vattnet är. Själv tänker jag mig dessa faktorer som ett bakgrundsbrus som måste överröstas. Det säger sig självt att det är stor skillnad mellan bakgrundsbruset en solig dag ute på en stilla klarvattensjö och en åmynning där det väller ut smältvatten en mulen kväll.
Vad som krävs för att väcka fiskens nyfikenhet varierar. Faktorer som väder och vind, tid på året och gäddornas dagsform spelar stor roll.

Det skulle vara lätt om ekvationen slutade där, då hade ett stort bete i skrikiga färger med rasselkulor varit rätt alla dagar i veckan. Men om det inte är extremt grumligt eller mörkt i vattnet, är det istället för mycket. Det betet avviker alltför mycket från det som gäddan är van att slå käftarna runt. Gäddan måste finna betet så intressant att den går hela vägen.
En liten gädda har mindre referenser än en stor gädda, och accepterar därmed större avvikelser. I linje med det resonemanget, blir det tydligt att det är skillnad på att fånga många eller stora gäddor. Och betesvalet beror alltså mycket på vilka gäddor du vill attrahera.

Knäck koden!

Betet du fiskar med och sättet du fiskar det på är en kod. Med rätt kod utlöser du gäddans hugg. Jag gör ofta så att jag väljer några beten i olika storlekar, färger och rörelsemönster som jag tror på under rådande omständigheter. Sedan fiskar jag av varje ny plats med de betena tills jag finner ett mönster.
Vid ett typiskt förleksfiske brukar jag förlita mig på en stor Zalt, en hemmablyad Supershad och ett jerkbait som the Pig, eller Cobbs Crazy Shad. Är det mörkt och grumligt i vattnet känns större beten med rasselkulor rätt. Depth Raider och weighted Burt är bra vid de tillfällena. I klart och lugnt vatten är grundregeln att gå ner lite i betesstorlek.


Vad som krävs för att bäcka fiskens nyfikenhet varierar. Faktorer som väder och vind, tid på året och gäddornas dagsform spelar roll.

Utbudet av riktigt bra spinnbeten är stort. Det svåra ligger i att fiska betet på rätt sätt. Därför är jag inte mycket för att testa nya beten hela tiden. Gräset är sällan grönare… Jag vet att en monotont och långsamt inspunnen Zalt ofta genererar hugg, eller att en något snabbare inspinning med spinnstopp och en blyad Supershad rätt dag är glödhet. När du har lärt dig några olika beten, och blivit van vid dem, så att det sitter i ryggmärgen kan du fokusera på det andra vid fisket.
Våren 2004 åkte jag med fiskejournalisten Fredrik Stjärnkvist till tyska Rügen för att jaga monstergäddor. Vi hade fått tipset att 15 centimeters shadjiggar var det enda man behövde ha med sig. Men jag är inte bekväm med en jigg på tafsen, annat än vid djupt fiske. Vid grundare fiske tycker jag att många andra beten gör jobbet bättre. Jag hade så klart med mig shadjiggar till ett helt kompani, men tänkte prova med mina inkörda beten först. Skulle de andra fiska ifrån mig hade jag fått det svart på vitt att det var shadar som gällde.
På dagens första ankring och de två första kasten fick jag två gäddor runt fem kilo, medan jiggarna gick bom. Två dagar senare gick den våtaste spinnfiskedrömmen i uppfyllelse. En gädda på 17,5 kilo, 124 centimeter lång! Även den på en monotont inspunnen sjunkzalt.
Denna lilla episod är en av många som visar att det alltså inte bara sitter i betet, utan på hur du fiskar det. Du lyckas mycket bättre om du känner dig så pass bekväm med det som sitter i linändan, att du verkligen kan ägna dig åt koncentrerat fiske med självförtroende.

Snabbt triggar, långsamt frestar

Steg ett är att koncentrera sig på fisket och att fokusera på vad du vill uppnå. Det enda som betyder något när du står där i båten, uppankrad på exakt rätt ställe, är hur gäddan uppfattar betet just i denna sekund. Klarar du att presentera betet på rätt djup och i rätt hastighet har du kommit långt. Vad som är rätt djup och rätt hastighet varierar från en situation till en annan, men generellt gäller det att fiska långsamt och nära botten om du fiskar efter trög fisk. Förväntar du dig att det är lite mer fart i fisken, kan du fiska snabbt och högt över botten. Ett bete som fiskas högt över botten upptäcks lättare av fler gäddor och är de bara beredda att stiga för att ta det, har du allt att vinna.
Långsamt är frestande för gäddan och tålamodsprövande för dig.
Snabbt är triggande. Med en plötslig uppenbarelse och rörelse tvingar du gäddan att besluta sig innan chansen är borta.

Need for speed?

Hastighet kan många gånger vara en huggutlösande faktor och du täcker mer vatten. Är det många hugg av mindre fisk du är ute efter, är det absolut rätt melodi. Det kan också vara en bra metod om du inte har en aning om var fisken står. I USA kallas metoden för ”running and gunning”.
I våras fiskade jag och Mattias Mattisson parallellt med Henke, Pelle och Lasse från Stockholm, som har drivit denna metod ett steg längre. Vi blev utklassade. De använde ”sökbeten” och GPS. Principen går ut på att du med relativt snabba drifter och hög inspinningshastighet täcker stora områden. Meningen är inte att gäddan skall hugga, utan följa betet till båten och på så vis visa var den står.
När du får en följare, märker du ut stället på din GPS. Därefter driver du vidare. Gäddan skall få 30-40 minuter på sig att gräma sig lite över det missade tillfället den inte tog vara på. Sedan ankrar du upp i kastposition och fiskar av platsen mer noggrant.
Pelle drog två gäddor över 120 centimeter framför ögonen på mig och Mattias. Lasse hade på en i samma storlek som han tappade vid båten. 
Vid det här tillfället var en snabb inspinning det enda som fungerade, även på stor fisk, och jag kan se tillbaka på andra tillfällen med dåligt resultat då detta kanske hade varit lösningen.
Typiskt är detta beteende när vattnet börjar värmas upp lite vid leken, eller ändå senare. Är fisken trög är det lätt att tro att du skall spinna ännu långsammare, eller ligga ännu längre på ankringarna, när du i själva verket skall göra tvärtom.
Vid det ovan nämnda utklassningsfisket uppträdde gäddorna lite annorlunda. Det var precis i början av leken. Dagen efter hade vi uppskattningsvis runt 50 följare med in till båten. En stor del av dem var över metern! I ett kast hade jag fem stora gäddor efter samtidigt! En vanlig vår har man kanske fem hyfsade efter under hela våren, här hade jag fem efter i samma kast!
När gäddan tenderar att följa mycket utan att ta, brukar jag ha med mig ett extra spö med en levande mört på som får hänga över relingen. Teorin är att spinnbetet väcker gäddans intresse och den följer med till båten där den får syn på mörten… Det brukar fungera.
När det nu kom fem stockar glidande bakom min snabbt fiskade warrior, hade jag en mört ute. Vid båten vänder två av gäddorna rakt mot mörten och jag tänkte NU JÄVLAR SMÄLLER DET! Men båda gäddorna stannar när de ser mörten och simmar åt ett annat håll.
Det är inte alltid teori och praktik hänger ihop.

Snabbt är triggande, ibland även för trög fisk. Om fisken följer utan att ta – testa att rigga ett spö, tacklat med betesfisk nära båten. Med spinnbetet lockar du in fisken till betet.


Att fiska som en robot

Det som oftast är bäst för en stor gädda är att koncentrera fisket på några få platser där man vet att det står grov fisk och sedan bara nöta.
Gäddan kan hugga i första kastet, i tionde, eller femtionde över samma tångruska och nappar den inte så byter du bete, eller så ankrar du om 30 meter bort och fiskar av tångruskan från en annan vinkel. Får du den inte på den ankringen heller, låter du platsen vila några timmar och gör om proceduren.
Jag har fått flera fina på riktigt nötfiske när jag ankrat om på samma fläck för tredje eller fjärde gången. Dessa gäddor måste ha sett betena hur många gånger som helst innan de till slut attackerade.
Ett vinnande koncept i allt storgäddfiske är att hålla frågetecknen så få som möjligt och att fiska efter sannolikheter. Vid spinnfiske betyder det att fiska i områden där chansen är störst, att använda beten som ger störst chans till hugg vid tider då gäddan är aktiv och att kontrollera krokarna och att knyta om linan med jämna mellanrum. Sammantaget ökar alla små detaljer dina chanser mångdubbelt.

Tjugoåtta dagars cykler

Alla stora gäddor är honor, med mycket av vad det innebär. Fokuserar du på det och tänker i de banorna, kommer många bitar att falla på plats. Många har säkert reflekterat över hur flickvännens humör ibland svänger över månaden. En stor gäddas humör svänger på samma sätt, men gäddans humör styrs inte av hormoner utan av månen.
Fullmåne är ofta synonymt med uselt fiske, även när alla yttre faktorer är perfekta. En nymåne som håller på att tändas erbjuder däremot bästa möjliga förutsättningar. Detta är extra tydligt vid spinnfiske. Med en mört är det dock ofta möjligt att lura upp några gäddor även när förutsättningarna är dåliga.
Den som tvivlar på månens inverkan bör sätta sig med en storgäddlista samt en almanacka och sedan jämföra datumen mot när månen varit full respektive ny.

Lev i nuet!

Få faktorer spelar så stor roll i fiske som psykologi, i alla fall hos dem som är osäkra, stressade och vill för mycket. Osäkerheten i om man ligger rätt, tänkt rätt, eller hur stor gäddan var som de i andra båten precis landade, kan få de flesta att tappa skärpan.
Kan du däremot övertyga dig själv om att det i varje sekund står en ryggbred 133 centimetare strax bakom betet och sedan fiska därefter, är du livsfarlig.
I slutet av en spinnfiskedag för en sådär sju-åtta år sedan, gjorde jag en sista glödhet ankring. Den dagen hade jag slagit personligt antalsrekord på en dags fiske. Jag tappade räkningen strax under femtio gäddor, varav den största av dem vägde kanske fem kilo. Då förstod jag inte bättre och var övertygad om att det när som helst skulle kliva på en stor. Oftast får man stora gäddor när det nappar lite, nästan som om de små håller sig undan.
Den här dagen visste jag inte det och lade iväg ett långt medvindskast med en hemmablyad svävande supershad. Fiskade jag den extremt sakta, gick den på tre meter. Där jag låg ankrad var det jämn blålera och 3,5 meter djupt, alltså inget att gå fast i. När jag fiskat betet några meter känner jag en minimal stöt, men den är för liten för att kroka på. Jag hejdar mig och fiskar betet vidare. Halvvägs i kastet händer samma sak igen, och jag hejdar mig återigen.
Då föreställer jag mig hur drömgäddan kommer glidande bakom betet och bara väntar på att jag skulle göra någonting rätt, eller fel… Betet närmar sig båten, vinkeln mellan linan och vattenytan blir större. Jag vevar saktare och saktare och stannar helt upp när det bara är någon spölängd till betet. Ett långt spinnstopp följer då jag står och tänker ”men kliv på då!”.
Efter 20-30 sekunder ger jag upp och sänker spöt aningen. Betet måste ha nickat till lite för då hugger den med besked! Gäddan som nästan slet spöt ur händerna på mig, missade tiokilosgränsen med något hekto, men är ändå en av mina mest minnesvärda spinngäddor. Hade jag stått och tänkt på något annat hade jag aldrig fått den.
Det enda som betyder något är hur gäddan uppfattar betet den här sekunden. Var de i andra båten skall ankra senare, var du skall lägga nästa kast, eller vilket bete som kanske vore bättre, är tankar som inte får störa din koncentration. Du måste vara där, i nuet!

Fiska långsamt och nära botten om du fiskar efter trög fisk. Långsamt är frestande för gäddan, men tålamodsprövande för dig.


Annons

Annons
VINN GÄDDPRYLAR!

westin_250_240

VI HAR EN VINNARE!

ARCTIV_HELI_250

SOMMARENS HETASTE ERBJUDANDE!

AOF1621_004DA_hemsida_250x240

FÖLJ OSS!

FÖR ALLA FLUGFISKARE!

AOF1608-banner250x240-FJO

TYCK TILL!

Vad fiskar du helst på våren?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

Annons
Annons
Annons
Annons