Fiskevårdsområden protesterar mot kalknedskärningar

Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)

Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)

Sportfiskarna: Fyra fiskevårdsområdesföreningar runt Mölndalsån har skrivit ett upprop till Länsstyrelsen i Västra Götaland för att få en omprövning av nedskärningar av kalkningsverksamheten.
Föreningarna reagerar främst på att kalkningen avslutas i ett flertal mindre vatten, att pH-målet har satts till 5,6 i sjöar med god förekomst av mört, samt att föreningarna inte kunnat vara delaktiga i processen att ta fram den nya kalkningsplanen för Mölndalsåns åtgärdsområde.
De fiskevårdsområden som har protesterat är Stora Härsjöns FVOF, Stora Sturvens FVOF, Mölndalsåns FVOF, samt Rådasjöns-Stensjöns FVOF. Några av de argument föreningarna för fram är att nedskärningarna riskerar att medföra en återförsurning av många mindre sjöar, vilket är ett slöseri med tidigare investerade statsmedel i kalkningsverksamheten, samt att en återförsurning inte är förenligt med vattendirektivets icke-försämringskrav.
– Vi inser att några av områdets större sjöar är överkalkade och att det är befogat att göra nedskärningar av kalkningarna av dessa, vi anser dock att det då borde vara möjligt att omfördela kalkdoserna så att man i största möjliga mån fortsätter att kalka de flesta vattnen, säger Rolf Johansson, kontaktperson för uppropet och sekreterare i St. Härsjöns fiskevårdsområdesförening.
Ett viktigt mål för uppropet är att få en omprövning av pH-målet i sjöar som Stora Sturven, Långetjärn och Stora Övattnet som satts till 5,6 trots att det finns mört i sjöarna och även siklöja i Stora Sturven.
– Här har vi en klassisk stridsfråga för kalkningen: fanns det mört i sjöarna innan försurningen slog till? Vi hävdar att det har funnits mört naturligt i dessa relativt stora sjöar och att pH-målet då ska vara 6,0 och ingenting annat. I exempelvis Stora Sturven fanns det enligt lokalbefolkningen före försurningen gott om de vanligaste fiskarterna som gädda, abborre, mört och siklöja och i Porstjärn där kalkningen nu helt dragits in sattes det på 1940-50 talet ut mörtstugor och mörten såldes som agnfisk, kommenterar Rolf Johansson.
Annica Karlsson Vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland har svarat på fiskevårdsområdesföreningarnas skrivelse och anger där att neddragningarna som har gjorts i den nya kalkplanen för Mölndalsån åtgärdsområde, 2012-2016, inte gjordes på grund av besparing av pengar, utan helt följde de riktlinjer som finns i Naturvårdsverkets Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag, numera Havs och vattenmyndighetens riktlinjer.  Länsstyrelsen har en omfattande vattenkemisk uppföljning med ett 40-tal provpunkter i området. Flertalet vatten har god vattenkemi medan flera mindre småtjärnar har kort omsättningstid och därigenom är svårkalkade.
– Vi försöker nu få till stånd ett samrådsmöte med fiskevårdsområdesföreningarna i juni där Göteborgsregionen är sammankallande. Vi får titta på sjö för sjö, där vi får se över möjligheterna för att fortsätta kalka de småvatten där det är möjligt och motiverat att lägga en mindre dos om man ändå kalkar i närheten. Kan det nu beläggas att det förekommit mört i sjöar som Stora Sturven får vi naturligtvis höja pH- målet till 6,0. Sammantaget är det olyckligt att vi och Göteborgsregionen missade att samråda med de olika lokala föreningarna inför den nya planen, kommenterar Annica Karlsson.
www.sportfiskarna.se

Annons
AKTUELLT

Ändrade regler i Ätran – snart kan du fiska i Hertingforsen!

Laxen i Ätran har uppvisat en fantastisk utveckling sedan öppningen av Hertingforsen 2013. Årets uppgång var hela 4500 laxfiskar och i fällan vid Nydala registrerades rekordmånga storlaxar. Detta får förstås positiva effekter för fisket och nästa år ändras reglerna, bland annat genom att dagskorten blir dyrare och att flugfiske tillåts i Hertingforsen!

Gäddfilm från Spinfish Studio

Har du en längtan efter öppna vatten och vårfiske efter gädda? Den lär i så fall inte bli mindre om du tittar på Spinfish Studios nysläppta gäddfilm ”Från Gädda till Gjedde”. Alstret bjuder nämligen på vackra miljöer, skön atmosfär och en hel massa gäddhugg!

Skräpätande ”haj” sågs i Kristianstad

I likhet med många andra städer drabbas Kristianstad av stora mängder plastskräp. En del insamlades nyligen av vattendrönaren WasteShark, en batteridriven farkost vars stora gap slukar mängder av plast.

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!