Forskning visar på ökat skyddsbehov av skogsvatten

Ny studie visar på värdet att skydda speciella kantzoner. (Foto: Bengt Olsson/Sportfiskarna)

Ny studie visar på värdet att skydda speciella kantzoner. (Foto: Bengt Olsson/Sportfiskarna)

Sportfiskarna: En ny studie från forskningsprogrammet Future Forest visar att de områden i skogen där grundvatten strömmar ut är extra skyddsvärda och har stor betydelse för många arter, däribland fisk.
Forskaren Lenka Kuglerová och hennes kollegor har tidigare visat att artrikedomen för växter är extra hög i dessa så kallade utströmningsområden. En omfattande studie visar nu att en rad andra organismgrupper och ekologiska funktioner följer samma mönster. Förutom högre förekomst av kärlväxter och mossor lockar miljön också fåglar och däggdjur, förmodligen på grund av större tillgång på föda.

Grundvatten viktigt för fisk
Även under ytan finns en mer varierad fauna av vattenlevande insekter och de områden där grundvattnet flödar ut i vattendragen är ofta ståndplatser för fiskar under vintern och är dessutom bra yngelplatser. Grundvattnet som strömmar ut skapar en stabil miljö med jämn temperatur och vattenföring och ett jämnt tillflöde av kväve, löst organiskt kol och vittringsprodukter. Vattnet håller också högre och mer stabilt pH och fryser inte till under vintern i samma utsträckning. Forskarna bakom studien tror dessutom att utströmningsområdena fungerar som sedimentfällor. Ökat skydd av dessa områden leder alltså till mindre utflöde av finsediment, som kan orsaka grumling och bland annat förstöra öringens lekbottnar.

Kvicksilver kan läcka ut
Utströmningsområdena kan även ha andra mindre positiva egenskaper om de skadas. Kvicksilver som faller ned från atmosfären metyleras lättare i våta miljöer, det vill säga omvandlas till en kemisk form som är giftig för levande organismer. Dessutom avges mer växthusgaser, som koldioxid och metan från de våta områdena.
– Det är ytterligare anledning att undvika att störa marken genom att köra skogsmaskiner i dessa miljöer.  Genom att skydda utströmningsområdena, skyddar vi ett helt paket av ekosystemtjänster som är kopplade till relativt små ytor i den bäcknära zonen, säger Lenka Kuglerová.

Avverkningar går att planera bättre
I samband med studien har forskaren Anneli Ågren vid SLU utvecklat digitala vattenkartorna med hög precision som kan ligga till grund för en hydrologiskt anpassad avverkningsplanering. I de våta utströmningsområdena har marken mindre bärighet vilket innebär ökad risk för skogsmaskiner att köra fast, vilket i sin tur kostar tid och pengar. Hydrologiskt optimerade skyddszoner skulle därför även kunna innebära besparingar för skogsbruket. I regel är det även är mindre värdefullt virke i dessa våta utströmningsområden.
– En studie som denna är värdefull då den ytterligare visar på behovet och nyttan av att skydda skogens vatten. Det är dock mycket viktigt att man inte slopar det bristfälliga skyddet av övriga typer av kantzoner och bara fokuserar på utströmningsområden. Små skogsvatten är bland de enda kvarvarande orörda vattendrag vi har och de har stor betydelse för exempelvis många lokala öringbestånd, kommenterar Micael Söderman, biolog på Sportfiskarna.

Läs mer om studien av utströmningsområdena här.

Klicka här för att se en film om hur alla skogsägare borde skydda kantzonerna i våra skogsvatten.

Annons
AKTUELLT

Ändrade regler i Ätran – snart kan du fiska i Hertingforsen!

Laxen i Ätran har uppvisat en fantastisk utveckling sedan öppningen av Hertingforsen 2013. Årets uppgång var hela 4500 laxfiskar och i fällan vid Nydala registrerades rekordmånga storlaxar. Detta får förstås positiva effekter för fisket och nästa år ändras reglerna, bland annat genom att dagskorten blir dyrare och att flugfiske tillåts i Hertingforsen!

Gäddfilm från Spinfish Studio

Har du en längtan efter öppna vatten och vårfiske efter gädda? Den lär i så fall inte bli mindre om du tittar på Spinfish Studios nysläppta gäddfilm ”Från Gädda till Gjedde”. Alstret bjuder nämligen på vackra miljöer, skön atmosfär och en hel massa gäddhugg!

Skräpätande ”haj” sågs i Kristianstad

I likhet med många andra städer drabbas Kristianstad av stora mängder plastskräp. En del insamlades nyligen av vattendrönaren WasteShark, en batteridriven farkost vars stora gap slukar mängder av plast.

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!