Tigerhajar och andra arter ger ifrån sig genetiska spår från hud, blod och avföring. Dessa kan hittas i enkla vattenprov. Foto: CC 2.0/ Lwp Kommunikáció
En internationell studie har nyligen visat att hajar tycks trivas i områden med liten mänsklig påverkan. I sig ett intressant resultat, men mest anmärkningsvärt är att forskarnas slutsats bygger på studier som gjorts från insamlade vattenprov. Genom att leta efter genetiska fragment har de kunnat se vilka hajarter som lever på vissa platser. Mängden genetiska fragment gav också en uppfattning om populationernas storlek. Forskarna tror att den här tekniken kan ge nya och förbättrade möjligheter att kartlägga hajarnas utbredning.
Stora rovfiskar spelar en viktig roll i de marina ekosystemen och många bestånd är utsatta. För att få en uppfattning om populationernas storlek brukar individer infångas, något som kan vara både kostsamt och svårt, och dessutom riskabelt om arten är hotad.
Därför välkomnas den nya eDNA-tekniken, som i korthet går ut på att genetiska fragment i vattnet avslöjar vilka arter som lever i närheten.
I den aktuella hajstudien kunde 21 olika arter identifieras på fyra lokaler i Karibien och Stilla havet. Mest fragment hittades i vatten med liten mänsklig påverkan, vilket visade att hajarna tycks föredra dessa områden.
”varje vattenprov är en potentiell guldgruva”
– eDNA bör innebära stora framsteg för forskningen eftersom vattenprover är lätta att insamla, och att varje vattenprov är en potentiell guldgruva med data, säger professor Stefano Mariani, en av medförfattarna till studien
Även i Sverige är intresset för tekniken stort, och marinbiologen Björn Källström, som själv studerar ett flertal arter med hjälp av eDNA, tycker att den internationella hajstudien är intressant.
– Detta är ytterligare ett intressant exempel på när eDNA-tekniken hjälper forskare att samla in DNA-prover utan att behöva se eller fånga in de djur som ska undersökas. eDNA-tekniken underlättar naturligtvis för forskarna, samtidigt som man slipper risken för att de infångade djuren skadas eller stressas. Det tror jag kommer bli allt viktigare i framtiden, säger han.
