HaV utreder massdöd av japanska jätteostron

Förutom japanskt jätteostron så kommer även vårt platta ostron och blåmusslor att undersökas. (Foto: HaV)

Förutom japanskt jätteostron så kommer även vårt platta ostron och blåmusslor att undersökas. (Foto: HaV)

I mitten av september upptäcktes massdöd av japanska jätteostron i vattnen i Strömstadstrakten och på flera ställen i Oslofjorden. Därefter har liknande fynd gjorts söder ut i vattnen utanför Grebbestad och Lysekil. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, satsar nu 200 000 kronor på att undersöka orsakerna till massdöden.
Det japanska jätteostronet (Crassostrea gigas) upptäcktes 2007 i stora mängder längs den svenska västkusten. Ostronet kommer ursprungligen från västra Stilla havet men introducerades i Europa på 1960-talet och odlas idag, bland annat Frankrike, Belgien och Irland. Den klassas som en främmande invasiv art. Arten har en hög tolerans mot olika miljöförhållanden, är snabbväxande och etablerade sig också snabbt i de bohusländska vattnen. Under den kalla vintern 2009- 2010 märktes en kraftig nedgång men arten har sedan återhämtat sig och den anses i dag etablerad i Sverige, främst i Bohuslän men den finns även i norra Halland.
En vanlig orsak till massdöd bland jätteostron är det så kallade ostronviruset, Herpesvirus-1
– Hittills har de prover som tagits på döda jätteostron i Strömstadstrakten inte visat några tecken på ostronherpes. Vi kan inte heller i dagsläget se att dödligheten drabbat blåmusslor eller vårt platta ostron, säger Sofia Brockmark, utredare på enheten för biologisk mångfald vid HaV.
– Orsakerna till massdöden behöver utredas mer, bland annat genom analyser av djur- och växtplankton i de drabbade områdena. Vi behöver också undersöka om förändringar i havsströmmar och vattenkemi kan ha påverkat dödligheten.
HaV ger därför 200 000 kronor till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att de tillsammans med experter på övriga områden ska kunna utreda orsakerna till den pågående och omfattande dödligheten av det japanska jätteostronet. Pengarna kommer bland annat att gå till att undersöka om ostronen påverkats av sjukdom eller giftiga alger och till analyser av vattenkemin. Förutom japanskt jätteostron så kommer även vårt platta ostron och blåmusslor att undersökas.
– Vi behöver också få en bättre bild av hur omfattande dödligheten är och behöver därför hjälp från allmänheten. De som hittar döda jätteostron kan kontakta oss på HaV, säger Sofia Brockmark.

Länk till beslutet
Här kan du läsa mer om det japanska jätteostronet/främmande arter

Annons
AKTUELLT

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!