Internationellt havsmöte i Göteborg

24-28 juni samlas ett 70-tal representanter från 14 länders regeringar, EU och flera internationella organisationer i Göteborg till Ospar-möte om miljön i Nordostatlanten.
Mötet tar upp frågor som rör havsplanering, marin nedskräpning och hur hotade arter och livsmiljöer kan skyddas.
– Det behövs en samsyn om övervakning och åtgärder mellan länder för att kunna lösa flera av problemen i havsmiljön, säger Laura Píriz på HaV som är svensk delegationschef för Ospar.
Ospar, eller Oslo-Pariskonventionen, syftar till att skydda miljön i Nordostatlanten inklusive Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Några av de viktigaste frågorna för Ospar är bevarandet av biologisk mångfald och hur ekosystemen i havet ska skyddas från övergödning, farliga ämnen samt risker med olje- och gasutvinning.
Bakom konventionen står i dag Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien samt EU. Finland är part eftersom vissa av landets floder flyter till Barents hav, Luxemburg och Schweiz är part eftersom de ligger inom avrinningsområdena till Rhenfloden.
Ansvaret för att driva Sveriges arbete i Ospar ligger på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. I planering och genomförande av konventionen deltar även bland andra Sveriges Geologiska Undersökning, Strålskyddsmyndigheten, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne.
Ospar kommer att få allt större betydelse för Sverige eftersom den väntas bli en plattform för samordning av det fortsatta arbetet med EU:s havsmiljödirektiv i Nordostatlanten. Norge är inte med i EU men har valt att samarbeta kring dessa frågor genom Ospar.
– I genomförande av direktivet måste EU-länderna leva upp till regionalt samordnade bedömningar, övervakning och åtgärder för att exempelvis skapa ett gränsöverskridande och långsiktigt skydd för djur, växter och värdefulla havsmiljöer, säger Laura Píriz.
– Det är viktigt att länder som delar ett havsområde också delar bilden av vad som är problem och god miljöstatus i havet, att man utgår från samma kunskapsbas och mätmetoder. Vilka specifika kemikalier ska exempelvis mätas i Nordsjön, vilka havsfåglar behöver vi följa upp, hur bedömer vi hur många tumlare det finns i ett havsområde?
Mötet i Göteborg väntas anta rekommendationer om ökat skydd för 23 hotade arter och livsmiljöer, exempelvis ostron, tumlare, hajar och rockor och kallvattenkoraller. Likaså läggs ett förslag på gemensamt åtgärdsprogram för att minska den marina nedskräpningen fram.
– På mötet i Göteborg presenteras också en analys av marina skyddade områden i Nordsjön. Hänger områdena ihop ekologiskt och har utbyte av arter och populationer, eller är de som isolerade öar i havet? En annan viktig fråga är identifiering av biologiskt eller ekologiskt betydelsefulla områden i behov av skydd i Ospar:s arktiska områden, säger Laura Píriz.

Mötet i Göteborg väntas anta rekommendationer om ökat skydd för 23 hotade arter och livsmiljöer, exempelvis ostron, tumlare, hajar och rockor och kallvattenkoraller.

Annons
AKTUELLT

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.

7 av 10 fiskbutiker säljer ål inför julen

Ålen är klassad som akut hotad och mängder av kampanjer har genomförts i syfte att öka medvetenheten om ålens situation. Ändå visar en undersökning av WWF att sju av tio svenska fiskbutiker säljer ål inför julen.

Forskare om glitter: Förbjud det!

Glitter är för många ett självklart inslag när julens ska firas. Men de små gnistrande kornen är fulla av mikroplaster och därför skadliga för våra vatten. Forskaren Magnus Engwalls dom är stenhård när glittrets framtid kommer på tal: ”Förbjud det!” säger han till SVT.

Monsterabborre i minusgrader

Snacka om att vännerna Roman och Jarin hade flyt i sitt abborrfiske när de nyligen förlade en expedition till Perchzilla i norra Spanien. Efter två kylslagna dagar hade duon fångat sex abborrar över det magiska 2-kilosstrecket, varav en vägde hela 2530 gram!

Ny fiskart funnen på rekorddjup

Det är möjligt att den fisk som forskare har fångat i Marianergraven inte har ett imponerande utseende, men ta inte fel – den är en riktig tuffing! Fisken har fångats på hela 8000 meters djup, och har nyligen fått det vetenskapliga namnet Pseudoliparis swirei.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!