Kalkningen viktig för sportfisket i Värmland

Halån i norra Värmland, ett försurat vattendrag som aldrig kalkats. (Foto: J M Tomperi/LST Värmland)

Halån i norra Värmland, ett försurat vattendrag som aldrig kalkats. (Foto: J M Tomperi/LST Värmland)

Värmlands län är ett av de största kalkningslänen med omfattande kalkning i många målområden. Större delen av länet är försurningsdrabbat, generellt är merparten av skogsmarken norr om Vänern försurad. Kalkningsverksamheten skyddar förutom bottenfauna, flodkräftor och flodpärlmusslor även bland annat vild klarälvslax och många öringbestånd som i sin tur genererar ett bra sportfiske och en viktig besöksnäring för regionen. Detta skriver Sportfiskarna i ett pressmeddelande.
I en nyligen publicerad rapport ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten” granskade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) länens kalkningsverksamhet utifrån deras regionala åtgärdsplaner. Enligt rapporten hade Värmlands län bland annat en vattenkemisk måluppfyllelse på endast 40 procent i åtgärdsområdena under 2005-2011, vilket blir bland de sämsta av alla län i Sverige. Sportfiskarna ställde med anledning av detta några frågor till Jens Andersson, kalkhandläggare på Värmlands län.

Ger HaV:s rapport en rättvis bild av kalkningsverksamheten i Värmlands län?
”Delvis. HaV har fullständigt rätt i att effektiviteten kan bli bättre på många ställen, och att till exempel vattenprovtagningen kan göras bättre. Det uppföljningsmöte som skedde efter granskningen med HaV var ett mycket positivt och utvecklande möte. Man visade stor lyhördhet för det som Länsstyrelsen i Värmland hade att framföra, och har också varit till stor hjälp för det fortsatta arbetet med att förbättra kalkningsplanen.
Det utvärderingssystem som använts i rapporten för att jämföra länsstyrelserna med varandra fick dock en väldig snedvridning åt negativt håll för Värmlands del. Det berodde på att man undersökte hur väl man klarat måluppfyllelsen baserat per åtgärdsområde. Då ett åtgärdsområde innehåller flera målområden, det vill säga faktiska sjöar och vattendrag, ser det i det utvärderingssättet ut som att man inte klarar målen någonstans i hela åtgärdsområdet, om kanske ett vatten av tjugo inte klarar målet. Då kalkningen är så omfattande i Värmland har vi stora åtgärdsområden, med många målområden i varje. Det får till sluteffekt i utvärderingen att den snarare speglar det administrativa sätt kalkningen är indelad i Värmland, mer än hur väl målen klaras. Räknat per målområde, alltså faktiska sjöar och vattendrag, ligger Värmland gott och väl över 90 % måluppfyllelse i båda fallen.”

Var skapar kalkningen värden för sportfisket i Värmlands län?
”Man kan nämna hela norra Klarälvsdalen och västra Värmland, där kalkning sker i tillflödena till Klarälven och till sjöarna. Det är i tillflödena till älven och sjöarna en stor del av den fisk som utgör en del av lockelsen med att turista i Värmland produceras, bland annat Klarälvslax.
Sportfisket sker till större delen i de större vattendragen och sjöarna, till exempel Klarälven, Foxen och Stora Le. Det finns gott om plats och säkert många oupptäckta bra fiskeplatser i länet. Bland annat ligger några av länets bästa elfiskelokaler i Havån i Tåsans vattensystem, där väldigt få fiskar för tillfället.”

Kalkdoserna i länet har minskat med 2000 ton/år sedan 2011. Kan det finnas risker för biologiska skador med mer nedskärningar?
”Riskerna är uppenbara att biologiska skador kan uppstå, framförallt som vi ser att provtillfällena med låg alkalinitet, alltså buffertförmåga, har ökat mycket sedan nedskärningarna påbörjades 2006. Det kan se ut som om man klarar målen med avseende på pH, men pH är en ganska instabil parameter att använda. Den kan nämligen dyka väldigt tvärt, om buffertförmågan i vattnen är liten. I kombination med eventuellt höga aluminiumhalter kan en sådan surstöt medföra nästan omedelbar massdöd för fisk och andra vattenlevande organismer. Risken varierar dock från vatten till vatten. Att ta reda på vilka vatten där nedskärningar kan göras, eller där höjningar bör göras är en mycket grannlaga uppgift. Genomgångar av kalkdoser och resultat sker dock löpande varje år, där resultaten av vattenkemiska och biologiska undersökningar jämförs med kalkdoserna. ”

Hur kan ni effektivisera kalkningen i länet ytterligare?
”Utökad våtmarkskalkning och flera kalkdoserare är bra alternativ till att kalka sjöar för att påverka nedströms liggande vatten. I det ena fallet finns dock dels problematiken med att kalkning förstör våtmarker, samt att det är väldigt få personer i landet i dag som kan planera våtmarkskalkning. Önskemål om utbildningar i planering av våtmarksskalkning har framförts till HaV.
I det andra, att även om doserare i många fall vore ett mera effektivt alternativ, så måste det finnas farbara vägar i anslutning till vattendraget och helst tillgång till ström, samtidigt som inte värden som till exempel kulturmiljöer eller utseende i anslutning till bebyggelse förstörs. Dessutom kostar en ny doserare ca två miljoner kronor att sätta upp i engångskostnad. Att effektivisera kalkningen med hjälp av doserare är alltså beroende av att vi får de medel vi söker.”

Har Värmlands län nykalkningsbehov eller behov av att återuppta kalkning i något vilande målområde?
”Det finns ett fåtal vatten där nykalkningsbehov finns, till exempel Halån i Nordvärmland. Det finns också behov att återuppta kalkning i ett fåtal förut kalkade vatten, som till exempel Laxöringebäcken strax sydväst om Munkfors. Det finns även troligen ett stort mörkertal av försurade vatten ute i länet, där någon provtagning aldrig har genomförts.”

Läs tidigare notiser om försurning och kalkning.

Annons
AKTUELLT

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.

7 av 10 fiskbutiker säljer ål inför julen

Ålen är klassad som akut hotad och mängder av kampanjer har genomförts i syfte att öka medvetenheten om ålens situation. Ändå visar en undersökning av WWF att sju av tio svenska fiskbutiker säljer ål inför julen.

Forskare om glitter: Förbjud det!

Glitter är för många ett självklart inslag när julens ska firas. Men de små gnistrande kornen är fulla av mikroplaster och därför skadliga för våra vatten. Forskaren Magnus Engwalls dom är stenhård när glittrets framtid kommer på tal: ”Förbjud det!” säger han till SVT.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!