Känner fiskar smärta?

Foto: Anders Nicander

I början av sommaren fick en rapport från Statens Lantbruksuniversitet (SLU) stor uppmärksamhet i media. I rapporten hävdades att ”det är helt klart att fiskar är kännande varelser, att de kan känna smärta och att de kan lida.”

Owe Landström är överläkare och smärtspecialist, knuten till en internationell forskargrupp på området smärta hos fisk. Han säger till Fiskejournalen att det inte finns någon internationell forskning som visar att fiskar kan känna smärta enligt den internationellt vedertagna definitionen av smärta.
Owe ställer sig frågande till hur forskare på SLU kan påstå att något är ”helt klart” när det saknas vetenskapliga bevis för det man påstår. I den grupp av forskare som tagit fram rapporten finns heller ingen smärtexpert, något som Owe påtalat för Bo Algers som är professor på SLU. Varför det inte gjorde det vill Bo Algers inte svara på, berättar Owe.

Vad vet vi då om smärta hos fiskar?
Owe Landström säger att vi egentligen inte vet särskilt mycket om vad fiskar ”känner” eller upplever. Och vad menar vi egentligen med ”fiskar”, när det finns över 30 000 arter?

Så här skriver Owe:

Har en hund samma smärtupplevelse som en människa? Har en hund samma smärtupplevelse som en gös? Har en gös samma smärtupplevelse som en trollslända? Har en trollslända samma smärtupplevelse som en maggot? Om vi hävdar en endimensionell syn på smärta så innebär det antingen att alla organismer med nervsystem känner smärta eller så tvingas vi sätta en gräns någonstans. Till exempel att däggdjur, fåglar och fiskar känner smärta men att sniglar, maskar och insekterinte  gör det. Om alla organismer med nervsystem känner smärta kanske vi bör avliva maggot eller maskar innan vi trär dem på kroken? Ja- eller nej-perspektivet är orimligt. Min uppfattning är att smärtupplevelsen är relaterad till hur avancerad hjärna och nervsystem som respektive art är utrustad med. Allt talar för det. Jag tror det handlar om gradskillnad istället för ja eller nej. Allt från vår egen emotionella, medvetna och subjektiva upplevelsen av smärta till den enklaste avvärjande reflexen hos en mask.

Vad säger forskningen?
Det råder stor oenighet om vad fiskar förmår känna. Det man har lyckats bevisa är att fiskar, precis som människor, har något som kallas nociceptorer. Ett slags varningsnerver som berättar att ett stimuli är skadligt för oss. Men att utifrån det påstå att fiskar känner samma sak som vi är fel både enligt logik och veteskapsfilosofi. Owe exemplifierar detta med att ställa frågan: om du ringer från en iPhone, kan du då utgå ifrån att den som svarar har en iPhone. Kan det vara så att den som svarar, såsom fiskarna, har en väldigt gammalmodig och enkel modell? Owe berättar att fiskar har en mycket primitiv hjärna som till exempel saknar hjärnbark. Hjärnbarken behövs för att kunna ”lagra” bilder. Därför kan vi utgå ifrån att fiskars förmåga till att uppleva vad som händer med deras kroppar är mycket begränsad.

Svårt problem
Owe säger att han inte påstår att fiskar inte kan känna smärta, däremot finns det ingen forskning som visar att de kan känna smärta som vi gör det. Forskningens uppgift är att förklara och klargöra skillnaden i smärtupplevelse.

Owe avslutar med följande ord:

”Inget av ovanstående innebär att fiskar ska behandlas ovarsamt eller respektlöst. Tvärtom är min åsikt att fiskar ska behandlas så skonsamt som möjligt i all form av hantering: Yrkesfiske, odling eller sportfiske. Men vi kan göra det av etiska skäl och för att vi inte vet vad som sker i deras hjärnor”.

Läs Owe Landströms artikel om fiskars smärtupplevelse HÄR

För att läsa rapporten från SLU klicka HÄR

Annons
AKTUELLT

Ändrade regler i Ätran – snart kan du fiska i Hertingforsen!

Laxen i Ätran har uppvisat en fantastisk utveckling sedan öppningen av Hertingforsen 2013. Årets uppgång var hela 4500 laxfiskar och i fällan vid Nydala registrerades rekordmånga storlaxar. Detta får förstås positiva effekter för fisket och nästa år ändras reglerna, bland annat genom att dagskorten blir dyrare och att flugfiske tillåts i Hertingforsen!

Gäddfilm från Spinfish Studio

Har du en längtan efter öppna vatten och vårfiske efter gädda? Den lär i så fall inte bli mindre om du tittar på Spinfish Studios nysläppta gäddfilm ”Från Gädda till Gjedde”. Alstret bjuder nämligen på vackra miljöer, skön atmosfär och en hel massa gäddhugg!

Skräpätande ”haj” sågs i Kristianstad

I likhet med många andra städer drabbas Kristianstad av stora mängder plastskräp. En del insamlades nyligen av vattendrönaren WasteShark, en batteridriven farkost vars stora gap slukar mängder av plast.

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!