Kantzoner bevisligen viktiga

Skillnaden mellan ett dött och et levande landskap kan ligga i om det lämnas en kantzon runt vattendragen eller inte. Foto: Lena Gustafsson

Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är mycket viktiga för vattenmiljön och värdefulla för många landlevande växter och djur. Det slår en studie från forskningsprogrammet Smart Hänsyn fast.
För fiskevårdare har det länge stått klart att kantzoner av vegetation nära vattendrag är bra för fisken och de vattenlevande varelserna. Sedan drygt tjugo år tillbaka har man även införlivat den tanken i skogsbruket. Nu visar en studie ett kantzonerna verkligen gynnar all mångfald, såväl i vattnet som på land.

Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer.

Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet, riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald. Även om resultatet av studien inte är förvånande, så är det viktigt att det finns vetenskapliga studier som backar upp resultaten av kantzoner, om skogsbruket ska kunna ta det till sig.
Hur bred kantzon som bör sparas runt ett vattendrag är svårt att säga, men det resoneras på sträckor mellan tio och trettio meter.
– Det går inte att ha ett generellt mått, utan man får ta hänsyn till miljön på varje plats. Vårt råd är att variera bredden och att spara särskilt breda kantzoner på marker med mycket stenar och lågor, säger Jan Weslien från Skogforsk, en av rapportförfattarna.
Är du själv skogsägare och vill veta mer om smart hänsyn i skogsbruket, kan du läsa mer här.

Annons
0 kommentarer

E-postadressen publiceras inte.

AKTUELLT

Rekordstor blålånga och hajbonanza!

En lyckad expedition till 10-gradarn gav nyligen ett flertal fiskar av yppersta klass. Mängder av håkäringar tvingades upp från djupet, liksom en hälleflundra på 133 centimeter och en blålånga som överträffade det svenska rekordet!

Markoolio får monsterfisk

Marko ”Markoolio” Lehtosalo är på Grönland och fick nyligen ett napp han sent lär glömma. Efter en stenhård fajt dök en havskatt upp och glädjen ombord visste inga gränser!

Drönare ska jaga tjuvfiskare i Vättern

Bli inte förvånad om du möts av en drönare under ditt nästa fiskepass i Sveriges näst största sjö. Länsstyrelsen har nämligen fått tillstånd att övervaka Vättern med filmande drönare för att få bukt med tjuvfisket i sjön.

Omfattande fiskdöd i Skivarpsån

Hundratals fiskar har nyligen hittats döda i Skivarpsån utanför Skurup. Analys av vattnet visar på höga halter av bekämpningsmedel, vilket sannolikt orsakat fiskarnas död.

Snart dags för Västerhavsveckan

Fiska, åka båt, paddla kajak och samla in spännande djur från havet är bara några av de aktiviteter som erbjuds under årets Västerhavsvecka. Fler orter är någonsin medverkar och programmet innefattar hundratals roliga, spännande och havsnära aktiviteter.

Magnetfiske – het trend med hopp om ”skräpnapp”

Granater, ammunition, batterier och cyklar, ja det tycks inte finnas någon gräns för vad starka magneter kan få upp i våra vatten. – Magnetfiske är spännande och förbättrar dessutom vattenmiljön, konstaterar Niklas Larsson från Uppsala Magnetfiskeförening.

Rovfisk ger friskare vikar

Starka bestånd av rovfisk ger färre trådalger och ökar förekomsten av storvuxen vegetation. Det i sin tur ger sundare livsmiljöer som gynnar både fisk och människor, visar en ny internationell studie.

Djuphavsdebut gav vitrocka och håkäring

Ludwig Essén fiskade för första gången ute vid 10-gradarn och resultatet blev över förväntan. Den unge fiskaren lyckades få upp en vitrocka på nästan nio kilo och dessutom en mindre håkäring som lurade hela båten.
Annons

TYCK TILL!

Vilken är din favoritårstid för fiske?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

SOMMARGÄDDAN!

FÖLJ OSS!