Annons
Annons

Kantzoner bevisligen viktiga

Skillnaden mellan ett dött och et levande landskap kan ligga i om det lämnas en kantzon runt vattendragen eller inte.
Foto: Lena Gustafsson

Skillnaden mellan ett dött och et levande landskap kan ligga i om det lämnas en kantzon runt vattendragen eller inte. Foto: Lena Gustafsson

Annons

Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är mycket viktiga för vattenmiljön och värdefulla för många landlevande växter och djur. Det slår en studie från forskningsprogrammet Smart Hänsyn fast.
För fiskevårdare har det länge stått klart att kantzoner av vegetation nära vattendrag är bra för fisken och de vattenlevande varelserna. Sedan drygt tjugo år tillbaka har man även införlivat den tanken i skogsbruket. Nu visar en studie ett kantzonerna verkligen gynnar all mångfald, såväl i vattnet som på land.

Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer.

Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet, riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald. Även om resultatet av studien inte är förvånande, så är det viktigt att det finns vetenskapliga studier som backar upp resultaten av kantzoner, om skogsbruket ska kunna ta det till sig.
Hur bred kantzon som bör sparas runt ett vattendrag är svårt att säga, men det resoneras på sträckor mellan tio och trettio meter.
– Det går inte att ha ett generellt mått, utan man får ta hänsyn till miljön på varje plats. Vårt råd är att variera bredden och att spara särskilt breda kantzoner på marker med mycket stenar och lågor, säger Jan Weslien från Skogforsk, en av rapportförfattarna.
Är du själv skogsägare och vill veta mer om smart hänsyn i skogsbruket, kan du läsa mer här.

LÄS OCKSÅ

Annons
0 kommentarer

E-postadressen publiceras inte.

Annons
AKTUELLT

Effektivare ismete med ekolod

Har du svårt att finna fisken under isen? I så fall kanske ett ekolod kan vara en bra idé. Men hur fungerar det och vad ska man tänka på? Ingemar Olsson från Rapala Proguide beskriver hur ekolodet hjälper vid ismete efter grov gädda.

24-timmars fiskeinspiration

Sexton dagar till att Martin Falklind och Jakub Vagner samt 12 andra föreläsare i världsklass kliver ombord på Fiskekryssningen. Kliver ombord gör även 14 heta betesbyggare, ett tio-tal skickliga flugbindare samt ett 20-tal utställare. Plus hela Perch Pro-eliten. Men det bästa av allt – i dagsläget har över 500 entusiastiska sportfiskare anmält sig till festen som pågår

Nytt alternativ till bottenfärg

Bottenfärger utvecklas ständigt för att minska utsläpp av gift till naturen. Alternativ till giftig färg diskuteras och testas, men har ännu inte fått något större genomslag. Kan tejp vara en framtida lösning?

FILM: Erik handmatar husgäddan

Kan man verkligen tämja en gädda? Tittar man på Erik Bryntessons film så verkar det faktiskt så – han kan till och med handmata husdjuren under bryggan. Vi har tidigare visat filmer på misslyckade försök att mata gäddor för hand då utgången varit direkt blodig. Uppenbarligen ska man göra som Erik Bryntesson och stegvis lära

Länsstyrelsen i tvist med Kävlingeåns kraftverk

Länsstyrelsen kräver att tre av Kävlingeåns kraftverk byggs om i syfte att rädda fisken. Kraftverkens ägare anser att åtgärderna blir för dyra och att traditionen ger dem hävdvunnen rätt att driva sina turbiner.

Jerrys jätteabborre

Årets första fiskedag inleddes med att Jerry Widell och en kompis fångade en handfull abborrar över kilot, varav två toppar över ett och ett halvt. Går det att hoppas på mer efter en sådan start? Ja! Nästa abborre på tur var enorm och misstogs länge för att vara en gädda. Den här notisen hade kunnat

Okänt jättesjömonster siktat utanför oljerigg

En intressant film florerar just nu på diverse forum och sociala medier. Filmen visar ett stort, märkligt manetliknande väsen. Är det bara en bluff eller kan det vara en ny spännande art? Större delen av jordens vattenmassa är outforskad vilket borgar för att vi hela tiden hittar nya arter. Det vanligaste är väl kanske inte

Tekniska verken tar inte emot Älvräddarnas ”pris”

Tekniska verken har nyligen utnämnts till förra årets ”miljösämsta” elbolag av Älvräddarna. Ett inramat diplom hade förberetts, men lär inte pryda någon vägg innanför grindarna på Tekniska verken. De vägrar nämligen ta emot priset.

Största sötvattensprojektet

När Sveriges största sötvattensprojekt startar i Umeå imorgon onsdag, finns Fiskejournalens chefredaktör Martin Falklind på plats för att inspirera. Länsstyrelsen i Västerbotten beviljades förra året EU-medel för ett vatten- och fiskevårdsprojekt av stor magnitud. Syftet är att restaurera Lögdeälven och de flesta av dess biflöden samt delar av ytterligare fem avrinningsområden. Projektet har en totalbudget

Annons
Annons
PRENUMERERA

AOF17-banner-v4-005YP-dagask-250x240-MH

HÄR FISKAR DU 2016

harfiskardu_2016

FÖLJ OSS!

TYCK TILL!

Blir/blev det något fiskerelaterat nyårslöfte?

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

Annons
Annons
INSTAGRAM
Annons