Klarälven restaureras i svensk-norskt projekt

Slutstation. Klarälven övergår i Trysilälven på väg upp mot Femunden. Lekfisk som mot förmodan tar sig upp hit gör det ofta för sista gången. Elva stycken kraftverk gör nedvandring till Vänern i stort sett omöjlig. Foto: Pär Gustafsson

Nu ska Klarälvens laxar få det bättre. Genom att förbättra lek- och uppväxtmiljöer, bygga fiskpassager och införa en mer miljöanpassad reglering av älven ska fisk kunna återkolonisera habitat i Norge. Projektet, som pågår fram till 2020, drivs av Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark och är delvis EU-finansierat. 

Två länder – én elv. Så heter det nystartade projekt som bland annat har ambitionen att förstärka Klar- och Trysilälvens lax- och öringbestånd. Dessutom ska förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras liksom möjligheterna till en omfattande sportfisketurism. Projektet är en uppföljning av projektet Vänerlaxens fria gång, men kommer fokusera mer på konkreta åtgärder.

”Det är dags att gå från ord till handling”

– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.

Projektet kommer att lägga stor kraft på att förbättra situationen vid fem av älvens kraftverk. På den svenska sidan finns nio kraftverk och på den norska älvsträckan två. Dessa  reducerar kraftigt fiskens chans till lek och överlevnad. Effektiva passager för uppvandring saknas och om leken lyckas är nedvandringen riskabel.

Klarälvslax i lekskrud. Foto: Länsstyrelsen Värmland

”Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena…”

– Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena samt att 70-85 procent av smolten och uppemot 99 procent av kelten dör när den vandrar nedströms mot Vänern. Dessa förluster är oförsvarbara, inte minst när det gäller en så pass speciell laxstam som Klarälvslaxen. Vi måste och kommer därför arbeta för att åtgärder genomförs som ökar överlevnaden, säger projektsamordnare Grete Algesten vid Länsstyrelsen Värmland.

Snart mot en ljusare framtid. Laxunge från Klarälven. Foto: Peter Andersson

För att det ska uppnås behövs det byggas effektivare fiskpassager för uppströms- och nedströmsvandring vid de kraftverk som bedöms ha störst effekt på laxpopulationen. Med rätt åtgärder vid kraftverken och med restaurerade livsmiljöer skulle antalet lekande vildfödda laxar kunna öka från dagens 500-1000 till 5-6000 per år inom en 10-årsperiod. Älvens fulla potential är ännu större, men då krävs att hela den norska delen av älven återkoloniseras. Dessutom behöver vattnet regleras med större varsamhet så att bättre miljöförutsättningar skapas för de unika och hotade arter som lever i och vid Klarälven.

Projektet är treårigt och pågår fram till 15 mars 2020. Totalbudget är på 17,5 miljoner kronor och täcks till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande medel kommer från Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten och det norska Miljødirektoratet.

Fortum, som äger samtliga kraftverk på den svenska sidan, är inte aktiva i projektet men har en plats i dess referensgrupp.

Läs mer om projektet här.

Hans Hällman

Annons
AKTUELLT

Granater nära badstrand i Vättern

Området utanför badplatsen Enebågen i Västra Vättern är full av ammunition från försvarets skjutverksamhet. En undersökning visar att omkring 3000 projektiler, granater, bomber och raketer ligger öppet på en hårt packad botten, och att en del ammunition är livsfarlig. Aktion Rädda Vättern kräver omedelbar sanering.

Värme hotar Östersjöns torsk

Ett varmare klimat gör att arter kan trängas bort från sina tidigare miljöer. Om 80 år kan både torsken och ålgräset ha försvunnit från stora delar av Östersjön, visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten.

Många deltog i Norarycket

I söndags traskade 180 förväntansfulla fiskare ut på Norasjöns isbelagda yta. Det var dags för den årliga folkfesten Norarycket och folk strömmade till från när och fjärran. Abborrarnas huggvilja varierade på den relativt tunna isen och många fick kämpa hårt mellan nappen. Det slapp hemmafiskaren Jesper Dyberg som vann herrklassen i stor stil.  

Gratis betesbyggarkurs för ungdomar

Vägen till ett fiskeintresse kan se ut på många sätt, och ett är att släppa lös kreativiteten. Med start i morgon är ungdomar i Stockholmstrakten välkomna till Sticklingegården på Lidingö där betesbyggnad står på programmet.

Värmehandskar för kalla fiskepass

De nya värmehandskarna Kiruna Nevercold är sportfiskarens bäste vän under köldslagna fiskepass. Med en knapptryckning ställer du värmen på behaglig nivå så du kan lägga all fokus på fisket. Det spelar ingen roll vilket fiske du bedriver under den kalla årstiden – att hålla värmen är alltid A och O för ett lyckat fiskepass. Inte

Småvar fångad i Öresund

I lördags fångade Thomas Pihl en sju centimeter lång småvar under ett torskfiske i Öresund. Arten är mycket ovanlig i området och har inte registrerats sedan 1905.

Isfiskare drunknad

En 47-årig man drunknade i lördags under ett isfiske i sjön Norrviken, norr om Stockholm.

Enorm havsöring på abborrjigg

När Jesper Ekberg landfiskade i Kalmarsund var abborrarna som bortblåsta. Men den lätta utrustningen fick ändå bekänna färg då ett våldsamt hugg följdes av vilda rusningar. Hade ännu en gädda attackerat den lilla jiggen? Nej, men en urstark havsöring på 6,65 kilo!

Sveriges kustlinje kartlagd

Bilden av Sveriges 4800 mil långa kustlinje är nu mer tillförlitlig än någonsin. Lantmäteriet och Sjöfartsverket är nämligen klara med den kartläggning som inleddes 2005.

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!