Klarälven restaureras i svensk-norskt projekt

Slutstation. Klarälven övergår i Trysilälven på väg upp mot Femunden. Lekfisk som mot förmodan tar sig upp hit gör det ofta för sista gången. Elva stycken kraftverk gör nedvandring till Vänern i stort sett omöjlig. Foto: Pär Gustafsson

Nu ska Klarälvens laxar få det bättre. Genom att förbättra lek- och uppväxtmiljöer, bygga fiskpassager och införa en mer miljöanpassad reglering av älven ska fisk kunna återkolonisera habitat i Norge. Projektet, som pågår fram till 2020, drivs av Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark och är delvis EU-finansierat. 

Två länder – én elv. Så heter det nystartade projekt som bland annat har ambitionen att förstärka Klar- och Trysilälvens lax- och öringbestånd. Dessutom ska förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras liksom möjligheterna till en omfattande sportfisketurism. Projektet är en uppföljning av projektet Vänerlaxens fria gång, men kommer fokusera mer på konkreta åtgärder.

”Det är dags att gå från ord till handling”

– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.

Projektet kommer att lägga stor kraft på att förbättra situationen vid fem av älvens kraftverk. På den svenska sidan finns nio kraftverk och på den norska älvsträckan två. Dessa  reducerar kraftigt fiskens chans till lek och överlevnad. Effektiva passager för uppvandring saknas och om leken lyckas är nedvandringen riskabel.

Klarälvslax i lekskrud. Foto: Länsstyrelsen Värmland

”Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena…”

– Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena samt att 70-85 procent av smolten och uppemot 99 procent av kelten dör när den vandrar nedströms mot Vänern. Dessa förluster är oförsvarbara, inte minst när det gäller en så pass speciell laxstam som Klarälvslaxen. Vi måste och kommer därför arbeta för att åtgärder genomförs som ökar överlevnaden, säger projektsamordnare Grete Algesten vid Länsstyrelsen Värmland.

Snart mot en ljusare framtid. Laxunge från Klarälven. Foto: Peter Andersson

För att det ska uppnås behövs det byggas effektivare fiskpassager för uppströms- och nedströmsvandring vid de kraftverk som bedöms ha störst effekt på laxpopulationen. Med rätt åtgärder vid kraftverken och med restaurerade livsmiljöer skulle antalet lekande vildfödda laxar kunna öka från dagens 500-1000 till 5-6000 per år inom en 10-årsperiod. Älvens fulla potential är ännu större, men då krävs att hela den norska delen av älven återkoloniseras. Dessutom behöver vattnet regleras med större varsamhet så att bättre miljöförutsättningar skapas för de unika och hotade arter som lever i och vid Klarälven.

Projektet är treårigt och pågår fram till 15 mars 2020. Totalbudget är på 17,5 miljoner kronor och täcks till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande medel kommer från Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten och det norska Miljødirektoratet.

Fortum, som äger samtliga kraftverk på den svenska sidan, är inte aktiva i projektet men har en plats i dess referensgrupp.

Läs mer om projektet här.

Hans Hällman

Annons
AKTUELLT

Börja fiska i sommar!

Är du 16 år eller yngre och vill fiska under sommarlovet men saknar utrustning? Ingen fara, tack vare ett unikt projekt kan du nämligen låna en fiskeutrustning hela sommaren!

Envishet gav 125-centimetare

Pelle Wallquist fortsatte att lägga timme efter timme i ett vatten han trodde på, trots att storhuggen uteblev. Men i går kom beviset på att magkänslan var kalibrerad. Ett ”bottennapp” började plötsligt röra på sig och snart lyfte han upp en vacker madame på 125 centimeter.

Krafttag mot läkemedel i svenska vatten

Regeringen vill se en minskning av läkemedelsrester i svenska vattendrag. Därför ger man nu på bidrag för tekniska investeringar som förbättrar reningen av avloppsvatten. 

Ny drömabborre för Dejan

Abborresset Dejan Milosevic fångade nyligen en fantastisk abborre under ett kvällspass i vårsolen. Fisken bjöd på ett stenhårt hugg och vägde in på 2,25 kilo.

8-fjordar får miljöpris

Projekt 8-fjordar tilldelas vattenmiljöpriset Sjöstjärnan för sitt arbete i Bohusläns fjordsystem.  – Riktigt roligt! Det här betyder jättemycket för oss, hälsar projektledaren Niclas Åberg.

Sportfiskare sökes till norskt tonfiskprojekt

Norska Havsforskningsinstituttet söker sportfiskare till en märkningsstudie på blåfenad tonfisk. Sportfiskarnas nationalitet är inte viktig – däremot sälls stora krav på både erfarenhet och utrustning.

Jörgens megaborre – nu också på film!

I veckan skrev vi om fiskeprofilen och abborrnestorn Jörgen Larssons svenskfångade personbästa – en ståtlig jägare på 2010 gram. Här kommer en film på den mäktiga releasen!

Boktips: ”Färnan – min favoritfisk”

Många metare har ett passionerat förhållande till färnan. En av dessa är biologen och specimenmetaren Carl-Johan Månsson som har skrivit en hel bok om hur denna stridbara fisk lever och kan fiskas.

Laxar i Lagan plågas till döds

Ett tiotal laxar har simmat in i en dödsfälla utan återvändo vid kraftverket i Laholm. Fiskarna är tydligt plågade och har drabbats av svampangrepp i det varma vattnet. – Nu får det räcka med djurplågeriet! Laxarna kan inte simma upp och de kan heller inte backa ner. Detta händer regelbundet och varför inte dammtröskeln som

Gäddfiske gav mäktig mal

När Aldin Ferhatovic fiskade kustgädda från land tog det plötsligt tvärstopp. Hans gäddjigg hade nämligen fallit en stor mal i smaken.

Annonser

HÄR FISKAR DU 2018

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

FÖLJ OSS!