Klarälven restaureras i svensk-norskt projekt

Slutstation. Klarälven övergår i Trysilälven på väg upp mot Femunden. Lekfisk som mot förmodan tar sig upp hit gör det ofta för sista gången. Elva stycken kraftverk gör nedvandring till Vänern i stort sett omöjlig. Foto: Pär Gustafsson

Nu ska Klarälvens laxar få det bättre. Genom att förbättra lek- och uppväxtmiljöer, bygga fiskpassager och införa en mer miljöanpassad reglering av älven ska fisk kunna återkolonisera habitat i Norge. Projektet, som pågår fram till 2020, drivs av Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark och är delvis EU-finansierat. 

Två länder – én elv. Så heter det nystartade projekt som bland annat har ambitionen att förstärka Klar- och Trysilälvens lax- och öringbestånd. Dessutom ska förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras liksom möjligheterna till en omfattande sportfisketurism. Projektet är en uppföljning av projektet Vänerlaxens fria gång, men kommer fokusera mer på konkreta åtgärder.

”Det är dags att gå från ord till handling”

– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.

Projektet kommer att lägga stor kraft på att förbättra situationen vid fem av älvens kraftverk. På den svenska sidan finns nio kraftverk och på den norska älvsträckan två. Dessa  reducerar kraftigt fiskens chans till lek och överlevnad. Effektiva passager för uppvandring saknas och om leken lyckas är nedvandringen riskabel.

Klarälvslax i lekskrud. Foto: Länsstyrelsen Värmland

”Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena…”

– Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena samt att 70-85 procent av smolten och uppemot 99 procent av kelten dör när den vandrar nedströms mot Vänern. Dessa förluster är oförsvarbara, inte minst när det gäller en så pass speciell laxstam som Klarälvslaxen. Vi måste och kommer därför arbeta för att åtgärder genomförs som ökar överlevnaden, säger projektsamordnare Grete Algesten vid Länsstyrelsen Värmland.

Snart mot en ljusare framtid. Laxunge från Klarälven. Foto: Peter Andersson

För att det ska uppnås behövs det byggas effektivare fiskpassager för uppströms- och nedströmsvandring vid de kraftverk som bedöms ha störst effekt på laxpopulationen. Med rätt åtgärder vid kraftverken och med restaurerade livsmiljöer skulle antalet lekande vildfödda laxar kunna öka från dagens 500-1000 till 5-6000 per år inom en 10-årsperiod. Älvens fulla potential är ännu större, men då krävs att hela den norska delen av älven återkoloniseras. Dessutom behöver vattnet regleras med större varsamhet så att bättre miljöförutsättningar skapas för de unika och hotade arter som lever i och vid Klarälven.

Projektet är treårigt och pågår fram till 15 mars 2020. Totalbudget är på 17,5 miljoner kronor och täcks till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande medel kommer från Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten och det norska Miljødirektoratet.

Fortum, som äger samtliga kraftverk på den svenska sidan, är inte aktiva i projektet men har en plats i dess referensgrupp.

Läs mer om projektet här.

Hans Hällman

Annons
0 kommentarer

E-postadressen publiceras inte.

AKTUELLT

Sensationellt störfynd i Lysekils hamn

Den stör som i våras flöt omkring i Lysekils hamn har nu artbestämts. DNA-analys från Göteborgs universitet visar att fisken var en europeisk stör, vilket gör fyndet högintressant eftersom arten är extremt ovanlig i våra vatten.

Jättelångor från Vesterålen

Långafisket utanför Vesterålen är glödhett just nu. Flera enorma fiskar har nappat och guiden Christian Karlsson fick nyligen själv kämpa upp en bjässe på 170 centimeter och 27 kilo!

Alla världens havsbottnar ska kartläggas

Under den nyligen avslutade havskonferensen i New York skänktes 18,5 miljoner USD för att påskynda kartläggningen av havens bottnar. Det har lett till målsättningen att alla marina bottnar ska vara kartlagda år 2030. Stockholms universitet blir ett av fyra centrum för forskningen.

Spinnfiskad drömgädda från Storsjön

Tobias Thegström hade kämpat i över åtta år för att fånga en tiokilosgädda. I söndags kom belöningen i form av hans livs skönaste ”bottennapp”. Läs här Tobias egen berättelse om när han krokade sin drömfisk.

Öringen trivs i Buskhyttebäcken

En undersökning av Buskhyttebäcken visar att de senaste årens fiskevårdande insatser har varit lyckade. Höstens återintroducerade öringar har redan hunnit reproducera sig!

Vilma leder Artjakten

Vilma Örnskov leder just nu Artjakten, sommarens stora sportfisketävling för barn och ungdomar. Tävlingen går ut på att man ska försöka få så många olika fiskarter som möjligt. Här har Vilma tagit ledningen med råge. Det har gått 26 dagar i skrivande stund av tävlingen och Vilma har redan fångat 39 fiskarter! Hon har bland

Efterlysning av sportfiskare till tonfiskprojekt

Har du erfarenhet av storviltsfiske och drömmer om att fånga en tonfisk på ”hemmaplan”? I så fall är du välkommen att kontakta forskaren Brian MacKenzie, som nu planerar hur tonfiskar på danskt vatten ska infångas och märkas.

Asp tjuvfiskas i Fyrisån

Upsala Nya Tidning rapporterar om att Upplands landskapsfisk – den rödlistade aspen – fiskas mitt i centrala Uppsala. Nu efterlyses tydligare regler för att stoppa det olagliga fisket.  
Annons

TYCK TILL!

Vilken är din favoritårstid för fiske?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

SOMMARGÄDDAN!

FÖLJ OSS!