Laxar tålde inte avlusning

Den lilla laxlusen är någon centimeter lång och lever av fiskens hud. Det är när de blir många, som lax och öring tar skada. Bild: Watershed Watch/CC

En avlusningskur på en anläggning för odlad lax i Skålvik utanför Bergen slutade i massdöd. Uppskattningsvis 15 000 laxar dog efter behandlingen som skedde i december i fjol, skriver Bergens Tidene.
– Det som har hänt tas på största allvar och tyvärr har vi haft liknande händelser tidigare, säger Eivind Naevdal-Bolstad, kommunikationschef vid företaget Marine Harvest, till tidningen.
Det som inte framgår av tidningsnotisen är vilket avlusningsämne det rör sig om. Om femtontusen laxar dör utav det, borde det ju även kunna skada omgivande miljö, såvida fisken inte har behandlats i slutna system.

Som vanligt är faktainformationen knapphändig från norsk laxindustri, vilket istället leder till spekulationer i frågan.

Det som traditionellt använts som avlusningsmedel är ämnena diflubenzuron och teflubenzuron. Det är insektsbekämpningsmedel som bygger på att hindra insektens uppbyggnad av kitin, det ämne som bygger upp insekters och kräftdjurs skal, förhindras. Om detta ämne kommer ut i havet, kan det att påverka havets djurplankton och andra kräftdjur, vars yttre skelett byggs upp av just kitin. Diflubenzuron och teflubenzuron påverkar dock inte däggdjur, fåglar och fiskar på samma sätt, så frågan är om det skulle kunna ha varit dessa ämnen som dödade 15 000 laxar?
En ny metod, där man badar fiskarna i väteperoxid, skulle kunna vara den metod man använt i detta fall. Väteperoxid är frätande i starka koncentrationer, men späds snabbt ut i stora volymer av vatten och påverkar inte miljön på samma sätt som ett gift. Kanske skulle man kunna ha använt en för stark väteperoxidlösning?
Som vanligt är dock faktainformationen knapphändig från norsk laxindustri, vilket istället leder till spekulationer om vilket ämne som dödade laxarna och om det kommit ut i havet.

Annons
AKTUELLT

Skador på kustmiljön kan bli dyrare

Sveriges lantbruksuniversitet leder ett nytt projekt om hur negativ miljöpåverkan i kustområden kan kompenseras. Målet är ett effektivt styrmedel enligt principen ”förorenaren betalar”.

Storfångst av bonito

En norsk fritidsfiskare fick en sensationell fångst när han i torsdags vittjade sitt nät utanför Bergen. I maskorna satt 14 ryggstrimmiga pelamider, eller bonitos som de också kallas. Fiskarna väcker både frågor och fascination, då denna exotiska snabbsimmare föredrar varma vatten och brukar undvika den skandinaviska kusten under vintern.

Se hajen som äter ålgräs

Hajar är på många sätt urtypen för ett utpräglat rovdjur. Men forskare har upptäckt att den skovelhuvade hammarhajen även kan uppta näring från vegetarisk kost.

Mörtstuga orsakade drunkningslarm

En person i Surahammar fann fotsteg på isen som slutade vid en vak. Räddningstjänsten larmades och dykare kom till platsen. De hittade snabbt en mörtstuga och kunde blåsa faran över. – Jag förstod direkt att det var min mörtstuga när jag läste om larmet, säger Mattias Dahlström.

Klartecken för gäddfabrik i Sörmland

Sportfiskarna kommer att anlägga en nästan 15 hektar stor våtmark mellan Nyköping och Trosa. Insatsen förväntas ge fina områden för leksugna gäddor – och på sikt även ett bättra gäddfiske.

Fullspäckat scenprogram på Sportfiskemässan

Jakub Vagner och Marko ”Markoolio” Lehtosalo är bara några av de färgstarka personer som kommer att medverka under Sportfiskemässan i Stockholm. Scenprogrammet är nu klart och bjuder på högklassig underhållning under samtliga dagar!

Polisen varnar för båtstölder

En stöldliga härjar nu längs västkusten. ”På en skala 1-10 är det nu 10 i risk för stölder av båtmotorer i väst”, säger polisen Thomas Andersson till SVT Nyheter.

Meterligan 2017 avgjord – Pacholik tog tredje raka

Precis som 2015 och 2016 blev det Hampus Pacholik som skrapade ihop flest antal centimetrar i Fiskejournalens Meterligan. Meterligan deltar du automatiskt i när du fått en anmäld gädda över 100 centimeter godkänd i vår populära Hundraklubben. Hampus som mestadels befinner sig i trollingbåt, men inte heller missar tillfälle att vare sig spinnfiska eller ismeta

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!