Östersjöns framtid i fokus

Problem med övergödning har under lång tid påverkat Östersjön. Stora blomningar av giftiga alger, syrefria bottnar och förändringar i artsammansättningen har drabbat havet. Forskare från SMHI ska ge mer kunskap om hur Östersjöns framtid ser ut.
Östersjön är ett unikt och känsligt innanhav som är starkt påverkat av de cirka 90 miljoner människor som lever kring havet. Inom tre europeiska projekt ska forskare från SMHI medverka till att öka kunskapen om övergödningsproblematiken i Östersjön. Som redskap har de mätningar, modellberäkningar och nära samarbete med forskare kring hela Östersjön.
– Vi kommer att kartlägga vilka förändringar havsmiljön och det marina ekosystemet har genomgått sedan början av 1900-talet. Med detta som bas vill vi försöka förstå vilka förändringar som kan komma att ske de närmsta hundra åren. Såväl klimatförändringen som utsläpp av näringsämnen och vilket fiske vi bedriver kommer att påverka miljön och artsammansättningen framöver, säger Helén Andersson, forskare inom oceanografi på SMHI.

Kustområdenas betydelse undersöks
Kustzonen kommer att få extra uppmärksamhet. Forskarna kommer att undersöka vilken roll den har som filter för de näringsämnen som släpps ut i Östersjön.
– Kustzonens dynamik och sedimentprocesser kan ha en stor betydelse för hur vi ska förstå hela Östersjöns övergödningsproblematik. Vi kommer att studera fyra olika kustzonstyper. Det är områden med stor flodtillrinning, laguner, skärgårdsområden och områden som har begränsat vattenutbyte med närområden, säger Elin Almroth Rosell, forskare inom oceanografi på SMHI.

Näringsämnen från land påverkar
– Med data från länderna runt Östersjön och vår hydrologiska beräkningsmodell kan vi simulera flödena av vatten och näringsämnen för alla vattendrag som mynnar i Östersjön, säger Berit Arheimer på SMHIs hydrologiska forskningsenhet.
Modellen kan också beräkna effekten av lokala åtgärder för att minska mängden näringsämnen som transporteras med vattnet till Östersjön.

Kunskap grund för beslut
Forskarna ska använda både befintliga databaser, nya mätningar och modellsimuleringar för att öka förståelsen för hur havet påverkas i framtiden.
– Vi vet att förändringar i salt- och syrehalt, mängden av näringsämnen och ökad havstemperatur påverkar förutsättningarna för liv, ekosystemets funktion och den biologiska mångfalden. För att ha ett bra underlag för de beslut som påverkar Östersjöns framtid behöver vi förstå hur och i vilken omfattning, säger Helén Andersson.

Samarbete mellan Östersjöländerna
SMHIs oceanografiska och hydrologiska forskningsenheter deltar under perioden 2014-2017 i tre internationella forskningsprojekt inom ramen för BONUS programmet: BIO-C3, COCOA och Soils2Sea.

BIO-C3
ska kartlägga vilka förändringar havsmiljön och det marina ekosystemet genomgått sedan början av 1900-talet, för att förstå vilka förändringar som kan komma att ske de närmaste 100 åren. Projektet är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Tyskland, Estland, Finland, Litauen och Polen.

COCOA
ska koncentrera sig på kustzonen i Östersjön och dess roll som filter för de näringsämnen som släpps ut i havet. I projektet medverkar förutom Sverige även Danmark, Finland, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Polen och Ryssland.

Soils2Sea
ska kartlägga näringsämnena fosfor och kväves väg genom mark och vattendrag ut till havet. Syftet är att hitta strategier och åtgärder för att redan på land minska möjligheterna för dessa näringsämnen att ta sig ut till havet. I projektet medverkar forskare från Danmark, Tyskland, Polen, Ryssland och Sverige.

EU-satsning på forskning om Östersjön
EU satsar 100 miljoner euro på forskning och utveckling i Östersjön genom BONUS under perioden 2010-2017. Svenska nationella medfinansiärer är FORMAS och Naturvårdsverket, vilka bidrar till det svenska deltagandet i projekten.
Syftet med BONUS är att föra samman forskare från marina, maritima och socioekonomiska sektorer för att säkerställa en stark vetenskapligt kunskapsbas kring de många utmaningar som Östersjöregionen står inför.
Läs mer om projekten på SMHIs webbplats

Forskarna ska använda både befintliga databaser, nya mätningar och modellsimuleringar för att öka förståelsen för hur havet påverkas i framtiden. (Foto: Morgan Fihn)

Forskarna ska använda både befintliga databaser, nya mätningar och modellsimuleringar för att öka förståelsen för hur havet påverkas i framtiden. (Foto: Morgan Fihn)

.

Annons
AKTUELLT

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.

7 av 10 fiskbutiker säljer ål inför julen

Ålen är klassad som akut hotad och mängder av kampanjer har genomförts i syfte att öka medvetenheten om ålens situation. Ändå visar en undersökning av WWF att sju av tio svenska fiskbutiker säljer ål inför julen.

Forskare om glitter: Förbjud det!

Glitter är för många ett självklart inslag när julens ska firas. Men de små gnistrande kornen är fulla av mikroplaster och därför skadliga för våra vatten. Forskaren Magnus Engwalls dom är stenhård när glittrets framtid kommer på tal: ”Förbjud det!” säger han till SVT.

Monsterabborre i minusgrader

Snacka om att vännerna Roman och Jarin hade flyt i sitt abborrfiske när de nyligen förlade en expedition till Perchzilla i norra Spanien. Efter två kylslagna dagar hade duon fångat sex abborrar över det magiska 2-kilosstrecket, varav en vägde hela 2530 gram!

Ny fiskart funnen på rekorddjup

Det är möjligt att den fisk som forskare har fångat i Marianergraven inte har ett imponerande utseende, men ta inte fel – den är en riktig tuffing! Fisken har fångats på hela 8000 meters djup, och har nyligen fått det vetenskapliga namnet Pseudoliparis swirei.

Alliansen blockerar regeringens stöd för ålfiskestopp

EU-kommissionen föreslår ett fiskestopp på ål under 2018, vilket den svenska regeringen gärna vill stödja. Det vill inte Alliansen, som i går presenterade ett förslag om fortsatt ålfiske när frågan diskuterades i Miljö- och jordbruksutskottet. Förslaget fick stöd av SD, och därmed majoritet. Det blockerar regeringens möjlighet att stödja EU-kommissionens förslag under måndagens ministerråd i

Beslut om fiskeförbud i Norra ishavet

De centrala delarna av Norra ishavet har länge varit istäckta och därför fria från fiske. Men i takt med ett allt varmare klimat så smälter isarna och om 10-15 år kan hela området vara isfritt under de varmaste månaderna. Däremot tycks inget fiske bli aktuellt, efter att en unik internationell överenskommelse gjorts om ett 16-årigt
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!