Östersjöns tillstånd under lupp

Sportfiskarna: Det finska forskningsfartyget Aranda undersökte i vinter hela Östersjön: syretillståndet är fortfarande dåligt och de ytliga fosforhalterna är förhöjda i Bottenhavet och Egentliga Östersjön.
Finlands miljöcentrals (SYKE) havsforskningsfartyg Aranda har under början av år 2014 undersökt Östersjöns tillstånd på ett större område jämfört med tidigare vintrar. Ett samarbete med svenska SMHI möjliggjorde en datainsamling som täcker hela Östersjön.

Mer saltvatten efter stormar men dåligt med syre
Resultatet av undersökningen visar bland annat att syretillståndet i djupvattnen fortfarande är dåligt, men stormar har förbättrat situationen på 50 – 80 meters djup.
Den stormiga väderleken under början av vintern ledde till en fördjupning av det omblandade ytskiktet och en mera markerad haloklin, dvs. en brantare gräns mellan ytvattnet och det salthaltigare djupvattnet, i Egentliga Östersjön. Därmed har syreläget i den övre delen av haloklinen förbättrats, jämfört med situationen under vintern 2013.
Syreläget i djupvattnet i den Egentliga Östersjön är dock fortsättningsvis dåligt, och svavelväte förekommer i de vattenmassor som ligger under ca 100 meters djup. Vatten med större salthalt synes ha strömmat från Bornholmsdjupet mot Gotlandsdjupet. Detta är sannolikt en påföljd av de exceptionellt kraftiga stormarna i trakterna av de Danska Sunden under november-december 2013.

Stor risk för algblomning i sommar
Beträffande närsaltkoncentrationerna kunde man observera vissa betydande förändringar under tidsperioden från vintern 2013 till vintern 2014. Den viktigaste är förhöjningen av fosforhalterna, speciellt i ytskiktet i Egentliga Östersjön och Bottenhavet. Fosforhalterna i den allra östligaste delen av Finska viken var något lägre än i vikens mellersta del, och lägre under vintern 2014 jämfört med vintern 2013, vilket sannolikt är ett resultat av effektiveringen av vattenskyddsåtgärderna i Ryssland under de senaste åren.
Att fosforhalterna i Egentliga Östersjön blivit högre är sannolikt en följd av att fosforhaltigt vatten från de övre skikten i haloklinen blandats in i ytvattnet. Detta kan påvisas även i skillnaderna i salthaltsprofilerna under vintrarna 2013 och 2014. De höga fosforhalterna i djupvattnet under haloklinen beror på sedimentens bristfälliga förmåga att binda fosfor, och att fosfor går i lösning från sedimenten i syrefri miljö.
Kvävehalterna var under vintern 2014 något lägre än föregående år, både i Egentliga Östersjön och i Bottenhavet. Tillsammans med höjda fosforkoncentrationer innebär detta en större mängd överskottsfosfor under vintern 2014. Detta ökar sannolikheten för algblomning i dessa havsområden till sommaren jämfört med föregående år.
Läs mer om undersökningen av Östersjön på SYKE:s hemsida.