Östersjötorskens återhämtning granskas

Tillgången på fiskbyten av rätt storlek kan vara en nyckel för att förstå torskens brist på återhämtning. (Copyright Derek Keats/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License)

Tillgången på fiskbyten av rätt storlek kan vara en nyckel för att förstå torskens brist på återhämtning. (Copyright Derek Keats/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License)

SLU-forskare har utvecklat en ny metod för att få svar på varför överfiskade fiskpopulationer, exempelvis torskbeståndet i Östersjön, inte återhämtar sig trots att fisket minskat. Metoden går ut på att analysera tillväxtmönster under torskens olika livsstadier, för att se om utebliven återhämtning beror på brist av någon särskild typ av föda. Studien presenteras i ett specialnummer kring marina ekosystemskiften.
Östersjön är ett av de marina ekosystem på norra halvklotet som genomgått stora förändringar i artsammansättningen. I slutet av 1980-talet skiftade Östersjön tillstånd och gick grovt förenklat från att domineras av stora torskbestånd till att domineras av stora skarpsillsbestånd. Längs Kanadas Atlantkust kollapsade torskbestånden på ett liknande sätt några år senare. Båda ekosystemskiftena knöts till ett för högt fisketryck.
Frågan är vad det är som hindrar torskens återhämtning och håller kvar Östersjöns ekosystem i ”skarpsillsläge” trots miljöförhållanden som är jämförbara med dem på 1980-talet och ett minskat fisketryck?
Anna Gårdmark, docent vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, har tillsammans med SLU-kollegor och andra forskare utvecklat en ny metod för att belysa frågan. Den handlar om att analysera miljöövervakningsdata som visar torskens tillväxtmönster och tillgång på byten under olika livsstadier.
– Vi visar hur man kan analysera torskens kroppstillväxt under olika livsstadier för att särskilja mellan olika mekanismer som kan ligga bakom att överfiskade rovfiskbestånd, t. ex. torsken i Östersjön, inte återhämtar sig. Det handlar om olika sorters artsamspel mellan torsken och dess bytesdjur, berättar Anna Gårdmark, docent vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Tillsammans med Kanadensiska forskare tillämpar Anna Gårdmark och hennes kollegor nu den nya metoden på Östersjötorsken och på torsk utanför Kanadas östkust. Om de fiskätande torskindividerna växer dåligt snarare än de mindre torskarna som äter djurplankton och bottendjur, tyder det på en brist på fiskbyten av rätt storlek för torsken. Detta visar i sin tur på hur fiske på rovfiskar och fiske på deras bytesfiskar hänger samman, och varför de måste förvaltas tillsammans.
– Att förstå varför fiskade rovfiskar inte ökar i antal trots lågt fisketryck är helt avgörande för att skapa en fiskeriförvaltning som möjliggör torskbeståndens återhämtning. Vår nya metod är ett viktigt hjälpmedel för att nå sådan kunskap, säger Anna Gårdmark.

Annons
AKTUELLT

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.

7 av 10 fiskbutiker säljer ål inför julen

Ålen är klassad som akut hotad och mängder av kampanjer har genomförts i syfte att öka medvetenheten om ålens situation. Ändå visar en undersökning av WWF att sju av tio svenska fiskbutiker säljer ål inför julen.

Forskare om glitter: Förbjud det!

Glitter är för många ett självklart inslag när julens ska firas. Men de små gnistrande kornen är fulla av mikroplaster och därför skadliga för våra vatten. Forskaren Magnus Engwalls dom är stenhård när glittrets framtid kommer på tal: ”Förbjud det!” säger han till SVT.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!