Selektivt fiske ger småväxta torskar

Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)

Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)

Torskbeståndet i den östra delen av Östersjön har mycket dålig tillväxt. Även om beståndets sammanlagda biomassa är stor domineras den helt av små och magra individer. Tillväxten har minskat sedan mitten av 1990-talet och produktiviteten är mycket låg.
Nu visar en ny studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet och publicerad i dag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, att orsakerna till den minskade tillväxten beror av täthetsberoende tillväxt – det finns alltså för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan. Detta tillstånd är en effekt av ökad selektivitet; allt eftersom fisket sker med allt större maskor skyddas den mindre fisken medan fisketrycket blir större på de få, lite större fiskar som finns kvar.
Torskbeståndet i östra Östersjön uppvisar allt sämre tillväxt. Detta kan bland annat ses i att tillgänglig kvot inte har utnyttjats fullt ut sedan 2009 och endast till 46 procent 2013. Forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, visar i studien att den låga tillväxten har ett klart samband med ökande selektivitet i fisket.
Den nu rådande förvaltningen av Östersjöns torskbestånd syftar till att undvika fiske på de minsta storleksklasserna genom att ha storleksselektiva trålar som släpper ut de minsta torskarna samtidigt som man vill behålla en stor kvot. Den ökade selektiviteten har lett till minskat fisketryck på mindre storleksklasser, medan det tvärtom har ökat för större storleksklasser. Den ökande överlevnaden i mindre storleksklasser samtidigt som rekryteringen har varit stabil, har så småningom lett till täthetsberoende tillväxt – det har blivit för många fiskar i samma storlekskategori i förhållande till tillgänglig föda. Som en konsekvens av den låga tillväxten har förekomsten av torsk över 45 cm på senare tid minskat kraftigt. Sammanlagt medför denna utveckling inte bara en allt sämre lönsamhet för fisket, utan har också stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem där stor torsk intar en viktig strukturerande roll.
Studien visar att försöket att öka avkastningen från fiskbestånd genom att behålla ett relativt högt fisketryck men samtidigt öka minsta storlek vid fångst genom mer selektivt fiske inte alltid fungerar. Kombinationen gör att det finns risk för täthetsberoende tillväxt. Forskarna föreslår i stället att ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd vore att minska både på fisketrycket och selektiviteten. Det skulle leda till att fler små fiskar fångas, men samtidigt till att tillväxten i beståndet kan återställas. Detta skulle på sikt kunna leda till bättre lönsamhet inom fisket och ett bättre fungerande ekosystem.
Artikeln är fri att laddas ned från tidskriften Nature Communications http://www.nature.com/naturecommunications

Annons
AKTUELLT

Ändrade regler i Ätran – snart kan du fiska i Hertingforsen!

Laxen i Ätran har uppvisat en fantastisk utveckling sedan öppningen av Hertingforsen 2013. Årets uppgång var hela 4500 laxfiskar och i fällan vid Nydala registrerades rekordmånga storlaxar. Detta får förstås positiva effekter för fisket och nästa år ändras reglerna, bland annat genom att dagskorten blir dyrare och att flugfiske tillåts i Hertingforsen!

Gäddfilm från Spinfish Studio

Har du en längtan efter öppna vatten och vårfiske efter gädda? Den lär i så fall inte bli mindre om du tittar på Spinfish Studios nysläppta gäddfilm ”Från Gädda till Gjedde”. Alstret bjuder nämligen på vackra miljöer, skön atmosfär och en hel massa gäddhugg!

Skräpätande ”haj” sågs i Kristianstad

I likhet med många andra städer drabbas Kristianstad av stora mängder plastskräp. En del insamlades nyligen av vattendrönaren WasteShark, en batteridriven farkost vars stora gap slukar mängder av plast.

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!