Sportfiskarna redovisar laxåret 2014

Torneälven med biflöden hade en fantastisk uppgång. (Foto: Petter Nissén)
Torneälven med biflöden hade en fantastisk uppgång. (Foto: Petter Nissén)

Sportfiskarna: Och så har ännu ett laxår passerat med både nya rekord och bottennoteringar. Nu när de sista laxarna återkommer till sina lekälvar och statistik från de olika fiskräknarna läggs ihop kan en sammanställning göras. Laxexperten Glenn Douglas på Sportfiskarnas Region Norr, presenterar årets siffror.
Nedan redovisar Sportfiskarna resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torne älv i norr till Mörrumsån i söder. De flesta resultaten är än så länge preliminära och kommer troligen att finjusteras. Det beror bland annat på att foton som tas av fisk i fisktrappor måste kontrolleras för att bland annat skilja mellan lax och havsöring, vilket är en mycket tidsödande uppgift. Därefter kan exakta siffror presenteras, oftast i slutet av året. Men redan nu kan en tydlig bild presenteras över landets laxuppgång 2014.

Torne älv – alla tiders rekord!
Prognoserna tydde på ett bra laxår 2014 men det blev så mycket bättre. Om 2012 års uppgång av 60 000 laxar var fenomenalt vad ska man då säga om årets 100 000 fiskar vid ekoräknaren vid Kattilakoski. En ekoräknare kan inte skilja mellan lax och öring men Torne älv har ett mycket svagt havsöring bestånd och det innebär att minst 95 000 av de 100 000 räknade fiskarna med största säkerhet är lax. Tidigt på sommaren rapporterades om ett ovanligt högt antal svampangripna och döda laxar i älven. Detta skulle under säsongen även rapporteras från flera andra älvar. Anledningen till sjukdomsutbrotten kan vara en kombination av flera faktorer och en viss dödlighet av lax i älvarna är även naturligt.  Sommaren 2014 var rekordvarm i norr så fisket var periodvis svårt trots mängder med lax i Torne älv, men de som fiskade under de sista höstdagarna av säsongen fick uppleva ett otroligt bra fiske. 2014 kommer att blir ihågkommit som det år som Torne älv visade vilken potential svenska älvar har. Nu krossades alla rekord och älven befäste sin plats bland världens bästa. Vi hoppas att denna utveckling får fortsätta och även omfatta fler älvar!

Kalix älv – halvering
Kalix älv gick tyvärr emot trenden och endast 7 598 laxar registrerades vid Jockfalls trappa en halvering jämfört med rekordåret 2013. Inledningen till säsongen var mycket stark men det stora steget kom aldrig riktigt och fisket vid kust och älv var inte alls av samma dignitet som i grannälven Torne. Cirka 60 % av Kalix älvs laxbiotoper ligger uppströms Jockfall som ligger ca 100 kilometer från mynningen men glädjande var att många väldigt stora honor registrerades vid trappan. Lokala fiskare var självklart besvikna och vi på Sportfiskarna kommer att extra noga bevaka vad som pågår i en av Sveriges viktigaste laxälvar framöver.

Råne älv- New kid on the block!
Råne älv har alltid räknats som en obetydlig laxälv trots det faktum att det är en av Sveriges största skogsälvar och påminner väldigt mycket om Byske älv till karaktären. Därför var det inte med någon större förväntan som en ny ekoräknare installerades och de första laxarna började räknas. Slutresultat blev 3 700 fiskar och då Råne älv som flertalet av Norrbottens älvar endast har ett mycket svagt havsörings bestånd kan anta att merparten av den räknade fisken var laxar. Fångstrapporter från de lokala sportfiskarna överensstämmer med räknaren och vi bedömer att 2014 var ett av de bästa laxåren i modern tid för Råne älv. Resultat bör leda till ökade insatser från myndigheterna för att förstärka Råne älvs vildlaxbestånd. Laxuppgången inger även stora förhoppningar om ett bättre sportfiske i framtiden.

Pite älv
Uppgången i trappan vid Sikfors i Pite älv, var cirka 1 300 laxar under 2014 och ligger kvar på samma nivå som 2013. Havsöringsuppgången var också på en liknande nivå som 2013 med ca 850 öringar räknade vid trappan. Fram till 2002 låg Pite älvs havsöringsbestånd på katastrofalt låga nivåer med under hundra havsöringar per år vid Sikforstrappan. Den nuvarande nivån på 850 fisk är betydligt bättre och verkar stabil. Faktorerna bakom den ökande uppvandringen av havsöring är de nya nätfiskereglerna för kusten, bättre reglering av sportfisket i älven, frivillig inlösen av fällor vid kusten och fiskevårdsåtgärder i älven. Varför man inte ser samma ökning av uppvandrande lax i Piteälven som i en del andra naturlaxälvar tål att funderas på, men en del av förklaring kan vara att Piteälvslax oftast återkommer mycket senare till hemälven än övriga vildbestånd.

Byske älv- nytt rekord!
Säsongen 2014 slogs rekordet för lax i Byskeälv med en preliminär siffra av 5 564 uppvandrande laxar vid räknaren i Fällfors. Trots den varma sommaren nådde sportfiskefångsterna också nytt rekord med 1 080 fångade laxar jämfört med tidigare fångstrekordet från 1996 på 852 laxar. Troligen kommer även 2012 års fångstrekord för öring att slås. Byskeälv har tydligt svarat på förändringar i fiskeförvaltning och satsningar på frivillig inlösen av kustfisket och återställningar i älven.

Vindelälven- starkt år
I år har ca 13 000 fiskar registrerats vid Stornorrfors fisktrappa. En liten minskning jämfört med förra årets rekord. Fördelning lax/öring och vild kompensationsutsatt fisk har inte färdigställts ännu men vi ser att Vindelälven befäster sin position som en av Sveriges bästa laxälvar tack var arbeten med att lösa fiskvandringsproblematiken med kraftverkskomplexet vid Stornorrfors och fiskevårdsåtgärder i älven.

Ljungan och mindre laxälvar
För de mindre älvarna som Åby, Kåge, Lögde, Öre, Rickleån, Sävarån och Emån har uppgången varit varierande. I Kågeälv som i år har återfått status som vildlaxälv från Internationella havsforskningsrådet har lekinventeringar visat mycket bra tillgång på lekande fisk och höga tätheter mellan lekgropar.  Tyvärr syns inte samma positiva trend för Åbyälv och Rickleån. Utan smoltledare och fisktrappor som fungera oberoende av vattenstånd kommer dessa älvar även i fortsättningen att ha svaga laxbestånd. Tyvärr saknas statistik på vildlaxen i Ljungan. Ljungans laxbestånd hämmas av vattenreglering från uppströms liggande vattenkraftverk som spolierar för nedströms lekande vildlax och öring. Återställningsarbetet i älven bör ge en viss förstärkning av laxbestånd men begränsade lekmöjligheter för Ljungans vilda havsöringsbestånd är ytterst oroande och här måste myndigheter prioriterar mer resurser.

Testeboån
Testeboån, som sedan 2013 finns med på listan över Östersjöns vildlaxvatten, har i år haft en sommar och höst med extremt låg vattenföring. Projektet att återetablera lax i den lilla Testeboån ses alltjämt i första hand som ett naturvårdsprojekt. Något riktat fiske efter lax förekommer  idag inte i Testeboån. Viktigaste händelsen 2014 i Testeboån är byggandet av en smoltavledare vid kraftverket i Strömsbro. Utbyggnaden av vattenkraften är anledningen till att Testeboåns ursprungliga laxbestånd en gång i tiden slogs ut. Varje år har en stor del av åns smolt dödats i kraftverket. Från och med 2015 kommer all smolt, utlekt fisk och ål ledas vid sidan av kraftverket.
Även fiskvandringen upp förbi kraftverket får delvis en ny väg. Högst upp på den nya fiskevägen kommer en fiskräknare finnas på plats inför vandringssäsongen 2015.
Trots dessa två viktiga åtgärder återstår ett jätteproblem för laxens och öringens vandring i Testeboån. Flödet i kraftverkets utloppskanal är vanligtvis flera gånger större jämfört med flödet i den ursprungliga åfåran där fisken ska vandra. Det innebär att fisken luras upp bakom kraftverket. Enda lösningen på problemet är att kraftverket periodvis stoppas och allt vatten får rinna där fisken ska vandra.
På grund av bygget av smoltavledaren har fällan för uppvandringskontroll varit ur drift 2014. Många har observerat lax i Testeboån. Förmodligen har det vandrat upp relativt mycket lax. Hur det egentligen ligger till fastställs vid elfiskeresultaten 2015.

Mörrumsån
Mörrumsån är landets flaggskepp inom laxfisket med en genetisk mycket unikt laxbestånd som stark skiljer sig från nordsvenska laxbestånd. Vid fiskräknaren i Marieberg i början av oktober hade cirka 1 700 laxar och öringar räknats. En siffra som kommer att stiga ytterligare mot slutet av laxåret. Fotobilder från fisktrappan visade en klar övervikt på lax (ca 800 individer). Detta är ett mycket bra år för lax i Mörrum men inte lika starkt som 2013 som var det bästa på 25 år. Personalen på Mörrums Kronolaxfiske berätta om bra tätheter av smålax (0+) i vattendraget men el-fiskeundersökningar visar inte på lika bra tätheter för den vilda havsöringens årsyngel. Därför kommer det nu riktade fiskevårdsinsatser för Mörrums vilda havsöring.

2014 – mycket mer än Torne älv
När 2014 slutsummeras är det lätt att bli fartblind av Torneälvens nästan 6-siffriga antal på räknade laxar men året som gått har varit mycket mer än så. Även skogsälvarna som Byske- och Råne älv hade rekordåterkomster av fisk och antalet sportfiskare har därmed ökat i de älvarna. Vildlaxens popularitet kan inte längre förnekas ens bland lokala beslutsfattare i vattenkraftskommuner som Skellefteå – en av Skellefteå kommuns mest besökta hemsidor var sidan med den nya undervattenskameran vid Fallfors i Byskeälv.
Att flera av de mindre älvarna hade bra uppgångar 2014 visar att fiskeregleringar är viktiga verktyg för mer vildlax. Minskade laxkvoter, minskat tjuvfiske i Östersjön och HaV:s beslut att fasa ut svenskt utsjösfiske efter lax har gett önskat resultat.

Nästa steg är att påbörja processen mot en mer älvspecifik förvaltning. Men ännu är inte jobbet klart, internationellt måste EU:s fiskeministrar följa forskarnas råd för laxkvoter och det fortsätter finnas starka frågetecken kring efterföljning av kvoten bland vissa länders havsfiskare.

I Sverige måste vi nu åtgärda ett flertal älvar med skadlig vattenreglering, dåligt fungerande- eller obefintliga fisketrappor och obefintliga smoltledare. I flera fall bör småskalig vattenkraft med obefintliga bidrag till vår energiförsörjning rivas ut, som exempelvis Hednäs kraftstation i Åbyälven.

– Nu måste myndigheter, fiskevattenägare och sportfiskare tillsammans fortsätta med arbetet om vi ska återfå alla de vilda laxbestånden till hållbara- och helst maximala nivåer. Fortsätter de stabila laxuppgångarna kommer vi att uppleva en laxfiskeboom under kommande år, avslutar Glenn Douglas.

Publicerad: 06 November 2014
Av: Morgan Fihn