18 000 för en gotländsk öring

Nicka Hellenberg med en vacker - och värdefull - Gotlandsöring. Foto: Nicka Hellenberg

I en ny forskningsstudie har fångsterna och det ekonomiska värdet av havsöringsfisket på Gotland undersökts. Resultatet visar med all tydlighet vilken stark ekonomisk motor ett hållbart sportfiske kan vara. Mest – hela 18 000 kronor – betalar i genomsnitt en flugfiskare för varje öring som följer med hem till matbordet. Här kommer Fiskejournalens medarbetare Nicka Hellenbergs sammanställning av rapporten.

Havsöringsfiskets värde i ny rapport

Under våren publicerades en forskningsartikel från en unik undersökning. Artikeln och undersökningen, gjord av professor Patrik Rönnbäck och forskaren Malgorzata Blicharska, vid Institutionen för geovetenskap, Uppsala universitet Campus Gotland, fokuserar på sociala och ekonomiska värden av rekreationsfiske – i detta fall specifikt havsöringsfisket runt Gotland.

Kustfisket efter havsöring runt Gotland är ständigt på tapeten och ett mycket populärt mål för sportfiskare av många nationaliteter.
Forskarduon skriver själva följande:
– Fritidsfiske är en viktig verksamhet som ger stora sociala och ekonomiska värden. Korrekt hantering av rekreationsfiske bygger på information om resursanvändning och tillhörande värden av olika fiskare, men sådan information är sällsynt, särskilt för fritt fiske.

Undersökningen bygger bland annat på fakta från enkätsvar från 471 fiskare och deras fångster. Rapporten studerar hur stor del av fångsten som släpps tillbaka och det ekonomiska värdet av fiskarnas utgifter och villighet att betala för sitt havsöringsfiske.

Foto: Nicka Hellenberg

9 av 10 fiskar släpps tillbaka
Man tittade också på om fiskarna använde sig av spinnfiske, flugfiske, eller nätfiske, samt om de var bofasta, tillfälligt bofasta eller ditresta turister. Det visade sig att fångsterna inte varierade så mycket mellan kategorierna av sportfiskare. Men, speciellt flugfiskare och ditresta sportfisketurister betalade mycket mer ”per fångad fisk”.

Det visade sig också att sportfiskarna släppte tillbaka 86 procent, alltså nästan nio av tio fångade fiskar. För de som endast flugfiskade var siffran ännu högre – 95 procent återutsatta havsöringar. Vidare kunde forskarduon se att det fanns en stor betalningsvilja hos sportfiskarna. 85-100 % av olika kategorier av sportfiskare var positiva till införandet av en fiskelicens för att säkra ett framtida hållbart fiske av havsöring på Gotland.

Stor samhällsekonomisk nytta
Antalet sportfiskare som fiskar runt Gotland uppskattas till runt 3 000 personer årligen och är cirka tio gånger så många som de husbehovsfiskare som fiskar med nät runt ön.

De årliga fångsterna inom sportfisket är även nästan tio gånger högre, men eftersom sportfiskare släpper tillbaka närmare 90 procent av sin fångst så är det totala uttaget av fisk i samma storleksordning som för husbehovsfisket.

Om man däremot tittar på den årliga samhällsekonomiska nyttan av sportfisket efter havsöring på Gotland är den siffran i runda slängar 40 miljoner kronor, medan husbehovsfisket omsätter drygt en miljon kronor.

Rapporten kommer vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att förvalta den unika resurs som fisket efter havsöring är – inte minst inom ramen för fiskeförvaltning och turism.
Dessutom är den ett mycket viktigt faktaunderlag i framtida diskussioner för hur vi ska värdera fiskar och natur som socioekonomisk resurs och samtidigt hantera ett ökat fisketryck.

Nicka Hellenberg

Forskningsstudien Recreational fishing for sea trout – resources for whom and to what value? är skriven av forskarna Dr. Malgorzata Blicharska och Prof. Patrik Rönnbäck och är publicerad i den internationella vetenskapliga tidskriften Fisheries Research.

Annons
AKTUELLT

Del 3: Arbetar ditt parti för sportfiskets bästa?

Ska fiske- och miljövård avgöra var du lägger din röst i det kommande riksdagsvalet? Kanske inte enbart, men en kvalificerad gissning är att du som läser den här texten månar om just detta. För att ge dig en fingervisning har vi frågat riksdagspartierna var de står i sex frågor av yttersta vikt för svenskt sportfiske.

Megagädda filmad under ytan

Undervattensfilmaren Mark Barrow dök nyligen ner i Wykeham lakes utanför engelska North Yorkshire. Målet var att filma någon av sjöns enorma gäddor och plötsligt dyker det upp en väldig fisk på omkring 14 kilo som gladeligen poserar. Hela fem minuter stannade hon framför linsen och resultatet blev en fantastisk film!

Lekstinna fiskar kan döva delfiner

Varje år samlas miljontals fiskar av arten Gulf corvina i Coloradoflodens mynning för att leka. Hanarna avger då ett parningsljud som är så högt att det bland annat kan få delfiner att mista hörseln, visar ny forskning.

Unik film på fiskar i djupet

Två personer i en miniubåt fick nyligen syn på något märkligt utanför Azorernas kust och satte på kameran. Resultatet blev en helt unik film på två djuphavsmarulkar som parar sig.

Rafflande sista veckor i Artjakten!

Det är otroligt jämnt och ovisst i Artjakten med bara två veckor kvar av tävlingen. Just nu leder Gustav Nyström från Bråtaviken med 46 fångade fiskarter i sommar. Men bakom honom jagar närmast Erik Maripuu med 43 arter och Pelle Hjelm som vunnit tävlingen en gång tidigare på 41 arter. Bästa tjej ligger fyra och

Bombardatips till sommaröringen

Har du testat att fiska havsöring med bombarda? Om inte så kanske det är dags nu. Teknikens effektivitet går knappast att ifrågasätta och här kommer några heta tips från ”Bombardakungen” Magnus Pålsson.

Del 2: Arbetar ditt parti för sportfiskets bästa?

Ska fiske- och miljövård avgöra var du lägger din röst i det kommande riksdagsvalet? Kanske inte enbart, men en kvalificerad gissning är att du som läser den här texten månar om just detta. För att ge dig en fingervisning har vi frågat riksdagspartierna var de står i sex frågor av yttersta vikt för svenskt sportfiske.

Makrillfilé på nolltid!

Makrillen hugger nu bra längs västkusten och smakar dessutom ljuvligt på tallriken. Men vet du hur man får bort de retfulla benen? Om inte så kommer hjälpen här!

Håkan Otterberg firar 30!

30 år är ingen ålder, men 30 år på samma arbetsplats är minsann en bedrift. Den 15 augusti 1988 startade Håkan Otterberg sin anställning på Fiskejournalen och än idag är han trogen tidningen. Många annonsörer är bekant med Håkans muntra stämma eftersom han sedan starten varit annonssäljare och fyllt tidningen med fiskebranschens budskap. Länge var

Anti-skatbo-tricket!

Alla som fiskar med multirulle har varit med om det. Överslaget, professional overrun eller som vi ofta säger – skatboet. Man kan stå där i timtal, oftast när fisket är som hetast och försöka hitta rätt linände att dra i. Oftast slutar det med att saxen eller kniven får göra sitt. Nu finns det en

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...