År 2009 sattes cirka 750 000 glasålar ut i både sötvatten och kustzon i Sverige, på såväl öst- som västkusten. (Foto: Bernd Settnik / DPA / IBL Bild) År 2009 sattes cirka 750 000 glasålar ut i både sötvatten och kustzon i Sverige, på såväl öst- som västkusten. (Foto: Bernd Settnik / DPA / IBL Bild)[/caption] " /> 2,5 miljoner kronor till att sätta ut ålyngel | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
2,5 miljoner kronor till att sätta ut ålyngel
År 2009 sattes cirka 750 000 glasålar ut i både sötvatten och kustzon i Sverige, på såväl öst- som västkusten. (Foto: Bernd Settnik / DPA / IBL Bild)

År 2009 sattes cirka 750 000 glasålar ut i både sötvatten och kustzon i Sverige, på såväl öst- som västkusten. (Foto: Bernd Settnik / DPA / IBL Bild)

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger 2,5 miljoner kronor till utsättning av ålyngel, så kallad glasål, i svenska vatten.
– Ålen är en hotad art och detta är en åtgärd i den svenska förvaltningsplanen för ål. Utsättningarna kommer främst att ske i områden på västkusten utan fiske och där det finns fria vandringsvägar, säger Jens Persson, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.
Projektet leds av länsstyrelsen i Skåne och är en del av den svenska förvaltningsplanen för ål. Den innehåller i huvudsak åtgärder inom fyra olika områden; minskat fiske, öka överlevnaden vid passage förbi vattenkraft, utökade stödutsättningar och kontroll.

Fiske efter ål har en lång tradition i Sverige, både i salt- och sötvatten. Men beståndet har länge varit hotat. I Östersjön märktes försvagningen under 1950-talet, men rapporter om minskande fångst längs Norrlandskusten kom redan i början på 1900-talet. Enligt ICES, Internationella havsforskningsrådet, är rekryteringen nere på 1-10 procent jämfört med nivån före den stora nedgången på 1980-talet och ICES föreslår att all mänsklig påverkan på produktion och lekvandring hos ål minskas till så nära noll som möjligt. Ålen är också upptagen på rödlistan som akut hotad.
För att rädda den europeiska ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska jobba efter en ålförvaltningsplan. Sverige fick sin plan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009.
– Vi har haft utsättningar av glasål sedan 70-talet. Tidigare var det främst för att stödja fisket men de senaste tio åren handlar det främst om att bevara och stärka beståndet, ålen är en väldigt viktig del av den biologiska mångfalden, säger Jens Persson.
År 2009 sattes cirka 750 000 glasålar ut i både sötvatten och kustzon i Sverige, på såväl öst- som västkusten. Till följd av medfinansiering från Europeiska fiskerifonden (EFF) kunde antalet mer än fördubblas året efter till 1,9 miljoner. Ungefär lika många sattes ut 2011, 2012 och 2013. I år saknas medfinansiering från EFF för projektet. För 2014 och 2015 blir siffran därför lägre, ungefär en miljon ålyngel.
Sedan 2007 krävs tillstånd för att få fiska ål, ålfisket har skurits ner kraftigt de senaste åren och år 2012 förbjöds allt ålfiske på västkusten. En annan viktig del i förvaltningsplanen är att öka antalet ålar som levande tar sig förbi vattenkraftverken på sin väg tillbaka till havet. En avsiktsförklaring med företrädare för kraftbolagen har upprättats för att öka den sammantagna överlevnaden vid passage förbi vattenkraftverk.

Här kan du läsa beslutet

Relaterad nyhet från din region
6 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Johan Wernersson utmanade kylan och fick sin efterlängtade fisk. Foto: Privat
Johans kyliga fångst friskade upp Storfiskregistret

Januari kan väl knappast beskrivas som metets högtid, men de som utmanar kylan kan plötsligt hamna i rampljuset. Johan Wernersson fick exempelvis en ljusskygg fisk som friskade upp Storfiskregistret.

Johan och hans vapendragare Alexander Johansson bestämde sig för att inleda året med en fiskesatsning, och redan 1 januari började de med gäddfiske på öppet vatten, vilket resulterade i ett gäng fiskar. Det var dock dagen efter som den stora klev på – och då en helt annan art.
– Vi skulle meta några dagar, och var ute efter färna, id eller lake. Det var blött kallt och lerigt, berättar Johan för Fiskejournalen.

De började meta (bottenmete med glidtackel, hel räka med skal) runt 14-tiden och hade inte ett pet under hela dagen. Så fort mörkret lade sig small det dock till i Johans spö.

– Ett rejält hugg! Jag lyfte spöet och kände att det var en riktigt kraftfull fisk. Det blev en rejäl kamp och fisken gick rakt in i Alex lina och det blev kaos i mörkret, tur vi hade pannlampor.
Först trodde de att fisken hade gått loss, men Alex kände på linan och insåg att den var kvar och tillsammans fick de handdrilla in fisken.
– Till slut handlandade jag den med lera upp till kängskaftet, och när den ligger på mattan så inser jag att det är min största färna nånsin!


Den största i januari
Fisken var hela 59 centimeter lång och vägde 2 630 gram.
– Detta är den största färnan som någonsin regestrerats i januari. Senast inregistrerade färnan i januari var 1992, berättar Johan efter att ha dubbelkollat med Sportfiskarnas storfiskregister.

Vilka tips har han då till dem som vill fånga en kylig färna?
– Mina tre bästa tips för färna är hitta den djupaste hålan där färnorna patrullerar denna tid på året. Bottenmeta med hel räka med skal på, stort bete ger stor fisk – samt använd handvärmare och pannlampa.
Tack för tipsen Johan, och grattis till en präktig fisk, säger vi på Fiskejournalen!

Du kanske även gillar detta