Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar i år totalt 400 miljoner kronor till länsstyrelserna för arbete med vattenvård. " /> 400 miljoner till vattenvård | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
När Länsstyrelser jobbar ihop med fiskeklubbar, blir det mycket fiskevård för pengarna. Här arbetar två klubbar för att återställa lekbottnar i Säveån, Västra Götaland. Foto: Martin Falklind
400 miljoner till vattenvård

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar i år totalt 400 miljoner kronor till länsstyrelserna för arbete med vattenvård.
Pengarna ska användas till åtgärder för havs- och vattenmiljön, havsplanering, vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt.
Länsstyrelserna får drygt hälften av det totala åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljö.
– Det visar vilken viktig och stor roll de har för att vi ska kunna nå de miljömål som satts upp för våra sjöar, vattendrag och hav, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på HaV.

Årets beslut innebär en förstärkning med 15 miljoner kronor.

Mest pengar får länsstyrelsen i Västra Götaland med drygt 60,6 miljoner kronor och därefter länsstyrelsen i Värmland med drygt 37,3 miljoner kronor medan länsstyrelserna i Gotland och Uppsala får drygt fem miljoner respektive drygt 6,8 miljoner kronor.
–Det ser väldigt olika ut men det har naturliga orsaker. Vad gäller åtgärder för vattenförvaltning är anslaget ganska jämnt fördelat i Sverige medan behovet av kalkningsåtgärder är väldigt stort i Västsverige och Värmland jämfört med andra delar av landet, säger Björn Sjöberg.

HaV menar att det är ute på länsstyrelserna som man bäst kan bedöma hur pengarna ska fördelas regionalt och lokalt för att möta de behov som finns, och för att nå miljömålen. Även i fjol valde HaV att låta länsstyrelserna i hög grad styra över hur pengarna skulle användas.
– Att lägga beslut om slutlig användning av pengarna hos länsstyrelserna ligger också helt i linje med ekosystemansatsen, det vill säga att beslut har bäst verkan om de fattas så nära berörda som möjligt, säger Björn Sjöberg.
Läs mer om anslaget

Relaterad nyhet från din region
19 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta