Vad händer med de skyddade områdena i Kattegatt som nu yrkesfiskare vill öppna upp för fiske? En namninsamling har gjorts och nått högsta nivå, men hjälper det? " /> Skyddade områden hotas | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
Bild: Creative Commons
Skyddade områden hotas

Vad händer med de skyddade områdena i Kattegatt som nu yrkesfiskare vill öppna upp för fiske? En namninsamling har gjorts och nått högsta nivå, men hjälper det?
Efter sju år av skydd mot trålning, börjar nu koraller och andra organismer återvända till det fredade området i Kattegatt. Här kan torskar och andra fiskar föröka sig i fred och tanken är att detta område ska fylla på det omgivande havet med fisk. Alla tjänar på att låta området vara. När Danmark och den danska miljöministern i våras ville riva upp överenskommelsen om skydd, startade Greenpeace en namninsamling.

Det är nu oerhört viktigt att Sverige föregår med gott exempel och står emot påtryckningarna.

Svenska miljöministern, landsbygdsministern och den danska miljöministern har nu skickat ett svar där de skriver att ”…det är i bägge ländernas intresse att arbetet med skydd fortlöper parallellt med att uppnå målen med  vår fiskepolitik.”
Men vad innebär detta egentligen? 
Markus Lundgren på Sportfiskarnas har gjort en mer djuplodande analys av läget, ur både en biologisk, lagstiftninsgsmässig och politisk vinkel.

– Läget för torsken i Kattegatt är fortsatt allvarligt och forskarna är övertygade att de skyddade områdena hjälper torsken, men ända sedan områdena stängdes har yrkesfiskare velat fortsätta fiska, särskilt danskarna, säger Markus Lundgren.
– Det är i stor omfattning bottentrålfiske efter havskräfta som är aktuellt, vilket skulle innebära en fortsatt stor påverkan på bottnarna men också risk för torsk som bifångst.
Vi vet att de ansvariga ministrarna har diskuterat frågan och att det är Danmark som i större omfattning legat på om en öppning för fiske. Samtidigt har svenska Havs- och vattenmyndigheten pekat ut området som ett av områdena i det paket som ska innebära att vi når målet om tio procents arealskydd av havsmiljön till år 2020. Därför rimmar det extra illa att dessa diskussioner förs på politisk toppnivå. Det är nu oerhört viktigt att Sverige föregår med gott exempel och står emot påtryckningarna, menar Markus Lundgren.
Läs hela Markus Lundgrens analys.

Relaterad nyhet från din region
1 timme sedan Sverige Anders Lundin
Bäckrödingen har spridit sig i norrländska vatten. Foto: Alex Smith
Håll utkik efter bäckröding, kräftor och invasiva växter

Att det är förbjudet att plantera ut främmande arter i svenska vatten har förhoppningsvis de flesta sportfiskare koll på. Nu kan du hjälpa myndigheterna att rapportera in invasiva företeelser.

Det är Länsstyrelsen i Jämtland som uppmanar sportfiskare och andra naturnjutare att spana efter främmande arter. De har nämligen fått extra medel från Havs- och vattenmyndigheten för att öka ambitionsnivån i arbetet med invasiva arter.

Den mest spridda främmande arten i jämtländska vatten är den nordamerikanska bäckrödingen, som vållar bekymmer för öringen och den övriga naturliga faunan. En annan ökänd främling är signalkräftan, som kan bära på kräftpest utan att dö ut av den, med risk för att den medför att flodkräftan utrotas.

Länsstyrelsen kommer även att börja inventera främmande vattenväxter. Detta har de inte gjort så mycket tidigare, och där finns antagligen ett mörkertal.
Hör gärna av er till dem med tips på förekomster av främmande arter i Jämtlands läns vatten. Mail: anders.rydeborg@lansstyrelsen.se

Du kanske även gillar detta