[/caption] " /> 4,7 miljoner för sälskador | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

8 år sedan Sverige Morgan Fihn
4,7 miljoner för sälskador

Sedan 1994 har gråsälstammen, enligt HaV, ökat kraftigt och sälarna blivit alltmer benägna att söka mat i fiskarnas redskap.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger drygt 4,7 miljoner kronor till länsstyrelserna för att förebygga skador som sälar orsakar fisket.
Det kan handla om förstörda fiskeredskap eller att sälen äter upp fångsterna. Problemen finns längs hela den svenska kusten men omfattningen av skador beror på vilket slags fiske man bedriver, säger Susanne Viker, utredare på HaV. Mest pengar får Norrbottens, Västra Götalands och Gotlands län.
De senaste åren har sälbestånden ökat i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. 1975 fanns bara cirka 4 000 gråsälar i Östersjön. I takt med att miljögifterna i havet minskat och införandet av jaktförbud så har också hälsostatusen förbättrats och bestånden växt till sig. I dag finns troligen mellan 30 000 och 40 000 gråsälar i Östersjön. Detta skriver HaV i ett pressmeddelande.
Sommaren 1988 slogs mer än halva beståndet i Skagerrak och Kattegatt ut av sälviruset PDV, Phocine Distemper Virus. 2002 var det dags för nästa virusutbrott och 2007 upptäcktes ännu ett utbrott av virusinfektion. I dag tros beståndet ligga på cirka 15 000 sälar.
– I dag ser det ut som bestånden av gråsäl i Östersjön och knubbsäl på västkusten närmar sig en gynnsam bevarandestatus, säger Susanne Viker.
Men det ökande antalet sälar skapar också problem för det kustnära fisket och sälarna ger sig främst på redskap som nät, fällor och ryssjor.

– Grundproblemet är att människan och sälarna konkurrerar om samma föda. Sälarna förstör mycket för det kustnära fisket, framförallt i form av skador på redskapen. Samtidigt hamnar sälar ibland som så kallad bifångst i fisket och kan då skadas av redskapen, säger Susanne Viker.
– Men det går att förebygga skador, exempelvis att använda sig av så kallade push up fällor i de norra  länen. I de södra länen är alternativa redskap som till exempel torskburar under utveckling för att förebygga de skador som sälar kan orsaka.
Pengarna tas från viltskadeanslaget och får bara delas ut till licensierade yrkesfiskare. Senast 14 februari 2014 ska länsstyrelserna redovisa hur pengarna använts.
Läs mer på www.havochvatten.se
Morgan Fihn

Relaterad nyhet från din region
3 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Gissa hur mycket den här gäddan vägde! Foto: Privat
Jösses vilken smal gammelgädda Jessica fick

Vi inleder veckan med att snacka om kondition – nämligen fiskars kondition. Jessica Dolk fick häromdagen en gammelgädda som tål att visas upp för allmänheten.

Inte i bästa kondition.

När det gäller gäddor så går det sällan att fastställa vikten utifrån längden, i synnerhet inte under våren och lekperioden då det kan variera väldigt mycket. Gäddan som Jessica Dolk fick är ett praktexempel på att vikt och längd inte alltid harmoniserar. Den var hela 112 centimeter lång, men vägde bara 6 kilo.

– Ibland blir en längd missvisande då den egentligen inte säger ett dugg om hur stor en gädda är. Jag gissar att den är väldigt gammal, säger Jessica till Fiskejournalen.

Hon berättar att gäddan totalslukade betet på grunt vatten, och att den fick simma tillbaka efter lite bortplockade av iglar och maskar.
Nu undrar vi om ni också fått en extremt smal gädda? Visa gärna upp den isåfall på vår Facebook!

Du kanske även gillar detta