Bäckröding finns inte med på EU:s värstinglista

Bäckrödingen är en främmande art som påverkar den inhemska faunan negativt. Foto: Länsstyrelsen i Jämtland

Den 1 januari 2019 träder en svensk förordning om invasiva främmande arter i kraft. Frågan är vad som egentligen räknas som invasiv, i en värld där arter kan spridas med vindens hastighet?

Den nya nationella förordningen innehåller bestämmelser om invasiva främmande arter och kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Det kommer att vara Havs- och vattenmyndigheten som är ansvarig myndighet för vattenlevande arter och Naturvårdsverket för landlevande arter. Myndigheterna får enligt förordningen uppdraget att utföra riskbedömningar, vidta åtgärder om arters spridningsvägar och upprätta övervakningssystem, samt enligt EU-förordningen anmäla och informera när en invasiv art upptäcks. Myndigheterna får också möjlighet att för arter på unionsförteckningen kunna ge tillstånd till viss hantering samt föreslå nödåtgärder. För arter med stor spridning, där utrotning inte är möjlig, ska myndigheterna ta fram hanteringsåtgärder, enligt ett pressmeddelande från Havs- och vattenmyndigheten.

Men vad räknas då som invasiv art? Inom fiskekretsar brukar det talas om exempelvis bäckröding som en främmande art som ställer till bekymmer i öringhabitat. Men nej, bäckröding omfattas inte av detta.

Ingemar Näslund på Länsstyrelsen i Jämtland förklarar:

– Bäckröding finns inte på EU:s lista liksom en mycket lång rad andra arter som importerats till EU och etablerat sig. På listan har man försökt identifiera de som verkligen ställer till bekymmer i ekosystemen, en värsting-lista alltså, och dit hör bara signalkräftan och ullhandskrabban av vattendjur, berättar han.

Just Jämtland har ganska bred förekomst av bäckröding, där den etablerat sig i många mindre vattendrag.

– Däremot finns förstås bäckröding med på vår svenska lista över främmande arter som etablerats i Sverige. Den listan har bäring i vattendirektivet där en av bedömningsgrunderna för om ett vatten ska uppnå god status är just förekomsten av främmande arter. Sedan är det givetvis omöjligt bli av med flertalet av de arter vi plockat in och släppt lösa i vatten, säger Ingemar Näslund.

Länsstyrelsen är enligt förordningen tillsynsmyndighet och beslutar om utrotningsåtgärder. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ska övervaka att detta sker effektivt och (om så behövs) samordna arbetet nationellt. Länsstyrelsen i Jämtland har uppmanat allmänheten att skicka in observationer om främmande arter, genom deras Facebook-sida som du hittar här:

Läs även detta om bäckrödingen:

Bäckröding skadar öringens tillväxt

Publicerad: 06 January 2019
Av: Anders Lundin