[/caption] " /> "Beslutet handlar inte om ökade kvoter" | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

8 år sedan Sverige Morgan Fihn
"Beslutet handlar inte om ökade kvoter"

– Prognosen är alltjämt att torskfisket i Östersjön kommer att understiga fastställd kvot för 2012. HaV följer fisket löpande genom rapportering och kontroll. Vi har ständig beredskap för att införa fiskestopp när fisket närmar sig årskvoten, säger Björn Risinger.

I måndags beslöt Havs- och vattenmyndigheten att höja torskransonen för trålfiskare i östra Östersjön. Beslutet har väckt en del starka reaktioner.
– Jag vill lugna alla som oroas över att vi inte bryr oss om fiskebestånden. Vi kan inte ändra kvoten och vill inte heller tillåta fiske över fastställd kvot, säger Björn Risinger, generaldirektör för HaV.
Kvoterna för torskfiske i Östersjön beslutas varje höst av EU:s fiskeministrar som i sin tur grundar beslutet på vetenskaplig rådgivning från ICES, Internationella havsforskningsrådet. Sverige har en fastställd procentuell andel av den totala kvoten i varje fiske och andelen varierar för olika arter i olika havsområden.

Inom ramen för den svenska kvoten reglerar HaV trålfiske efter torsk i Östersjön med årsransoner. För fiske med andra redskap, exempelvis garnfiske, finns inget ransoneringssystem. Hittills i år har 53 procent av trålkvoten och 30 procent av kvoten för övriga redskap använts och flera trålfiskare har redan fiskat upp hela sin årsranson. Därför har det kommit önskemål från flera håll, bland annat Sveriges Fiskares Riksförbund, SFR, att HaV ska höja årets kvoter.
– Vi varken kan eller vill höja kvoterna. Däremot har vi beslutat att höja årsransonerna för trålfiske något. Det kan vi göra eftersom fjolårets kvot för torskfiske i Östersjön inte utnyttjades helt. Det är den överstående delen som nu ransoneras ut bland trålfiskare, säger Björn Risinger.
Redan i våras diskuterade HaV att eventuellt tillåta ökade ransoner men då bedömdes risken för stora utkast av liten torsk alltför stor. Nu har risken för omfattande utkast minskat och Hav menar att det är rimligt att öka ransonerna från 900 till 1 000 kilo per ranson och vecka för trålfiske.
Information om sådana fiskestopp lämnas löpande på HaV:s hemsida för olika arter och havsområden.

FAKTA/Så fungerar systemet med fiskekvoter
:
– Kvoterna för t ex torskfiske i Östersjön grundas på vetenskaplig rådgivning från ICES (Internationella havsforskningsrådet)Svenska forskare på bland annat Havsfiskelaboratoriet i Lysekil deltar med data från provtrålningar (tidigare med Argos, nu med inhyrda fartyg)
– EU-kommissionen bearbetar råden och EU:s fiskeministrar beslutar varje höst om totala kvoten för kommande år.
– Sverige har en fastställd procentuell andel av den totala kvoten i varje fiske och den varierar art för art i olika havsområden.
– Medan kvoten är totalvolymen för det svenska fisket är ransoner ett sätt att fördela fisket över året och mellan fartyg.
– Inom ramen för den svenska kvoten reglerar HaV trålfiske efter torsk i Östersjön med årsransoner.
– Hittills i år har 53 procent av trålkvoten och 30 procent av kvoten för övriga redskap nyttjats.

Relaterad nyhet från din region
7 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta