Inom Sollefteå kommun finns 19 vattenkraftverk och 15 reglerdammar. Förhoppningen var att den nya nationella planen för Ångermanälven skulle innebära flera vandringsvägar för fisken och få turismen i kommunen att blomstra – men det verkar sluta i fiasko. " />
Annons
Bottennapp befaras – Ångermanälven kammar noll | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

11 månader sedan Sverige Anders Lundin
Christer Borg, Älvräddarnas generalsekreterare. Foto: Anders Lundin
Bottennapp befaras – Ångermanälven kammar noll

Inom Sollefteå kommun finns 19 vattenkraftverk och 15 reglerdammar. Förhoppningen var att den nya nationella planen för Ångermanälven skulle innebära flera vandringsvägar för fisken och få turismen i kommunen att blomstra – men det verkar sluta i fiasko.

Den nya nationella planen för vattenkraften skulle bli ett lyft för turismen, fritidsfisket och miljön kring Ångermanälven. Liksom i övriga vattensystem så skulle kraftindustrin avstå några procents produktion till förmån för miljöåtgärder, men när korten nu lagts på borden så verkar det bara bli 0,1 procent undantag i Ångermanälven. Allt detta uppmärksammas nu i en artikelserie av Allehanda.

Besvikelsen är inte bara stor bland älvräddare och andra fiskevänner, utan även politiken konstaterar att Sollefteå dragit nitlotten.

– Visst blir det extremt lite åtgärder, säger Centerpartiets kommunalråd Johan Andersson till Allehanda.se.

Dessutom ägs bara ett fåtal kraftverk i Ångermanälven av svenska intressen, och i stället hamnar vinsten hos Statkraft i Norge, tyska Uniper och finska Fortum.

Kommunerna längs Ångermanälven har dock inte gett upp helt. Vilhelmina har redan överklagat frågan till EU-kommissionen och Dorotea är på väg att följa efter, och frågan är om Sollefteå hakar på när frågan behandlas politiskt i kommunen?

På ansvarig myndighet, Havs- och vattenmyndigheten, kommenteras utvecklingen i Ångermanälven så här:

– Jag har förståelse för om det kan finnas besvikelse över konsekvenserna. Men det går att göra annat för miljön som inte betyder någon sänkt produktion, säger Johan Kling som är verksamhetsstrateg hos Havs- och vattenmyndigheten, till Allehanda.

Han säger också att det nu finns en ny lagstiftning kring vad som räknas till ”kraftigt modifierade vatten”, där man släppt på ambitionsnivån när det gäller miljökrav.

Vattenmyndigheten tog i våras beslut om omlöp och minimitappningar i kraftverk som Sollefteåforsen, Hjälta och Forsse, men nu behöver de omprövas och kraven kan komma att tas bort helt.

Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarna, summerar situationen med Ångermanälven så här:

– Det hela var väntat, men är ändå otroligt sorgligt. Det som är mest pinsamt, och det får riksdagspolitiker och regeringen svara för, är att 40 procent av Sveriges elproduktion nu har bestämts inte ska vara hållbar. En verksamhet som inte miljöanpassas är per definition inte hållbar. Hur kan regeringen inte bara godta det, utan faktiskt vara den som ger order om detta? säger han till Fiskejournalen.

Läs om småskalig vattenkraft:

https://www.fiskejournalen.se/fiskvagar-far-tummen-ned-win-win-att-riva-ut-i-stallet/

Relaterad nyhet från din region
7 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Nej, den nationella planen duger inte, anser Älvräddarna. Här Hednäs kraftstation i Åbyälven, där fisk hindras från att ta sig vidare.
Regeringens beslut om vattenkraften överklagas

Älvräddarna hade förhoppningen att den nationella planen för nya miljövillkor inom vattenkraften skulle bli det stora trendbrottet. Det blev det inte alls – anser Älvräddarna. I stället överklagar de nu Regeringens beslut att anta planen.

Organisationen anser att den nationella planen för omprövning av vattenkraften står i direkt strid med EU-rätten. Med anledning av detta överklagas nu regeringens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

”Enligt ramdirektivet för vatten ska unionens vattenförekomster uppnå så kallad god ekologisk status senast 2027. Enligt regeringsbeslutet ska de sista omprövningarna påbörjas först 2037. Med ett inriktningsmål om att max 1,5 terawattimmar ska avsättas för miljöskyddsåtgärder och därtill ett krav riktat till vattenmyndigheterna att alla ramdirektivets möjligheter till undantag från kravet på god ekologisk status ska användas, blir det inte möjligt för Sverige att leva upp till ramvattendirektivets krav”, framgår det av Älvräddarnas ansökan.

Vilka är då Älvräddarnas förhoppningar om att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva fallet?
– Vi utgår från att HFD har den juridiska integritet som krävs för att se regeringsbeslutets brister, säger Älvräddarnas generalsekreterare Christer Borg till Fiskejournalen.

Du kanske även gillar detta