Cirkus i Sandbäckstjärn

Läs Cristoffer Forssanders historia. Illustration: Bastian Gierth

Hur skicklig fiskare du än är, så inträffar oväntade saker då och då. Vi vill att du delar med dig av dina sanna fiskehistorier till oss – de kan vara roliga, udda eller hårresande. Ett urval publiceras sedan i varje nummer av tidningen. Nu bjuder vi på en klassiker från året som gått och det är Cristoffer Forssanders historia Cirkus i Sandbäckstjärn. Varsågod!

Det här hände för typ 25 år sedan. Jag och min bror hade hört talas om de roströda sutarna i Sandbäckstjärn vid I2 i Karlstad och var sugna på att fånga några exemplar. Detta var innan tjärnen blev fylld med pelletsätande regnbåge.
Vi tog oss dit med cykel från Hammarö med en såg och lite annat för att röja en fiskeplats. Efter en lång stund hittar vi en plats i södra änden som ser het ut. Det går ut en rejäl vassudde som skymmer all sikt mot en enorm gräsplan som ligger mellan tjärnen och E18. Denna plats kommer vara centrum för det kommande skådespelet.
Efter en massa härjande och bökande med EU-pallar, grenar, vass med mera är platsen iordninggjord.
För dem som känner mig så lämnar jag inget åt slumpen när det gäller metet. Så inte heller på den tiden. Näckrosor röjdes och platsen förbereddes omsorgsfullt i hopp om stordåd. De kommande två veckorna cyklade vi ut cirka 3–4 gånger per vecka och mäskade platsen med vad som stod till buds, det vill säga hemmets skafferi: cornflakes, socker, O’boy, ströbröd, mjöl, ris och så vidare.

Fiskedags
Sen var det dags för dagen D. Förväntningarna var på max och vi skulle få skjuts av föräldrarna till fiske­platsen.
När vi rullar av E18 och vidare in på grusvägen till Sandbäcktjärn ser vi, till vår förfäran, att det stora gräsområdet mellan tjärnen och E18 nu har blivit uppackningsplats för Cirkus Scott. Stora tält, cirkusvagnar, hägn för djur med mera.
Till vår glädje lyckats vi ta oss förbi och när vi kommer till tjärnen är det lika lugnt som tidigare. Vi blir avsläppta, mäskar med lite majs och börjar packa upp fiskeutrustningen. Vattenytan är lugn och fin – perfekt för flötmete.
De första timmarna är tämligen händelselösa – vi drar lite småsarv och mört – men framåt 18-tiden ser vi vad vi hoppats på: bubblor och en stor sutare som rullar i ytan. Vi hinner se den ordentligt och konstaterar att det är en roströd sutare. Den är av hyfsad storlek och gör en rejäl virvel i vattnet när den drar runt.

Svallvåg
En stund efteråt hör vi plötsligt ett stort frustande till vänster, bakom den stora vassudden … ”Vad var det där!?”
Vi fiskar vidare men ganska snart hörs de frustande ljuden igen. Vi hör att det är nära men kan inte alls komma på vad det är som gör ljudet.
Plötsligt kommer en stor svallvåg genom vassudden och vidare in över fiskeplatsen. Nu står vi båda upp och försöker titta över vassudden. Vad är det som frustar och låter? Vart kommer den plötsliga jättevågen ifrån?
Sekunderna senare får vi svaret när tre stora indiska elefanter drar in på fiskeplatsen och gör det elefanter gör när de badar. Elefanternas tränare har bestämt sig för att ta ner dem till tjärnen för ett välbehövligt bad efter resan till Karlstad.
Det blev blött överallt, fiskeplatsen blev på nolltid ett gyttjebad och sutarna försvann lika snabbt som lönen den 25:e i månaden. Allt fiske var över på nolltid och det var bara att packa ihop fiskesakerna igen.
Många fisketurer har blivit förstörda på grund av åska, hård vind med mera, men aldrig på grund av elefanter …
Berättat av Cristoffer Forssander, Forshaga

Avdelningen ”Sanna Fiskehistorier” i Fiskejournalen är ett populärt inslag som ofta bjuder till skratt. Att bidra är enkelt, klicka här om du vill skicka in en sann fiskehistoria, så tar vår redaktör Ove Haugen hand om resten. Genom åren har vi bokstavligen fått läsa om allt mellan himmel och jord – de allra märkligaste bottennappen eller skrattretande missöden.