Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret) Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret)[/caption] " /> Dags för novemberdebatt i Storfiskregistret | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
Dags för novemberdebatt i Storfiskregistret
Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret)

Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret)

Året har gått rasande fort. Rasande många rekord har det också blivit på sportfiskefronten. Nu är vi inne i höstens sista månad vilket som vanligt betyder start för novemberdebatten i Storfiskregistret.
Det är nu som tiden är inne för att debattera, komma med förslag, ventilera åsikter och tycka till om Storfiskregistret, reglerna och allt däromkring.
– Vi försöker hela tiden lägga örat mot marken och höra vad ni där ute tycker. Jag vill också personligen tacka för inspirerande och uppmuntrande mejl och samtal under året. Nu ser jag fram emot en ny givande höstdebatt, kommenterar Nicka Hellenberg, Sportfiskarnas storfiskregistrerare.
Ämnet är helt fritt, men det finns några frågor som kan fungera som bränsle för att starta diskussionen.
Över 1 400 fiskar är redan registrerade i år, totalt har vi över 30 000 (!) fiskar i registret. Ändå vet vi ju att det saknas horder av storfiskar. Speciellt duktiga gös-, gädd- och laxfiskare uteblir med sina fångster, medan metespecialisterna verkar vara ivriga att anmäla braxnar, björknor, sutare och så vidare. Många havsfiskare är också ivriga anmälare och de nya arter som fångas till havs kommer oftast in i vårt register.

Men, är det, som vi fruktade för ett par år sedan: Har Storfiskregistret blivit för mycket ett internt forum för två artsamlande grupper: sötvattensmetare och havsfiskare? Är det rädslan för att ens superba storfiskvatten ska avslöjas som gör att vi inte får in gädd- och gösexperternas fångster, eller är det något helt annat skäl som ligger till grund? Hur ska vi komma runt problematiken?  Detta är ett av de ämnen vi hoppas få grundligt debatterat denna månad.
– Som vanligt: Det är så här Storfiskregistreringen utvecklas. Låt oss hålla debatten på en trevlig och seriös nivå.  Jag blandar mig i debatten i mån av tid och behov, annars är ordet ditt. Kör igång bara! Hösthälsningar och ha en skön fiskehöst, önskar Nicka Hellenberg, avslutningsvis.
Läs mer och debattera här.

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Länsstyrelser och kommuner kan få ett ökat ansvar för vattenförvaltning. Foto: Anders Lundin
Bättre vatten från fjäll till kust med "Blå plan"

Länsstyrelser och kommuner kan få ett större ansvar för landets vattenplanering, från fjäll till kust. Syftet är att genom bättre förvaltning höja kvalitén på våra vatten, och satsningen går under namnet ”Blå plan”.

Konceptet med en ”Blå plan” är att länsstyrelser och kommuner ska ta ett helhetsgrepp på hela avrinningsområdet, även de delar som passerar länets eller kommunens gränser. Bakom förslaget ligger Vattenmyndigheterna, som poängterar att det som pågår uppströms påverkar tillståndet i vattnet nedströms.
– Åtgärdsförslaget innebär att kommuner och länsstyrelser ska göra en förvaltningsövergripande vattenplanering med en helhetssyn utifrån hur hela avrinningsområdet mår, säger Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör i ett pressmeddelande.

Det framgår inte direkt hur sportfiske och annan rekreation ska vägas in i planeringen, men planen är att enklare kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats, vilket i förlängningen sparar pengar.
Fokus ska vara på vattenförekomster där vattnet kräver åtgärder för att få en god kvalitet. I sin planering ska även myndigheterna titta på hur vattnet påverkas av ett förändrat klimat.
Här kan du läsa mer om den ”Blå planen”.

Du kanske även gillar detta