Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret) Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret)[/caption] " /> Dags för novemberdebatt i Storfiskregistret | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
Dags för novemberdebatt i Storfiskregistret
Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret)

Det finns mer än 30 000 fiskar i Storfiskregistret. (Foto: Storfiskregistret)

Året har gått rasande fort. Rasande många rekord har det också blivit på sportfiskefronten. Nu är vi inne i höstens sista månad vilket som vanligt betyder start för novemberdebatten i Storfiskregistret.
Det är nu som tiden är inne för att debattera, komma med förslag, ventilera åsikter och tycka till om Storfiskregistret, reglerna och allt däromkring.
– Vi försöker hela tiden lägga örat mot marken och höra vad ni där ute tycker. Jag vill också personligen tacka för inspirerande och uppmuntrande mejl och samtal under året. Nu ser jag fram emot en ny givande höstdebatt, kommenterar Nicka Hellenberg, Sportfiskarnas storfiskregistrerare.
Ämnet är helt fritt, men det finns några frågor som kan fungera som bränsle för att starta diskussionen.
Över 1 400 fiskar är redan registrerade i år, totalt har vi över 30 000 (!) fiskar i registret. Ändå vet vi ju att det saknas horder av storfiskar. Speciellt duktiga gös-, gädd- och laxfiskare uteblir med sina fångster, medan metespecialisterna verkar vara ivriga att anmäla braxnar, björknor, sutare och så vidare. Många havsfiskare är också ivriga anmälare och de nya arter som fångas till havs kommer oftast in i vårt register.

Men, är det, som vi fruktade för ett par år sedan: Har Storfiskregistret blivit för mycket ett internt forum för två artsamlande grupper: sötvattensmetare och havsfiskare? Är det rädslan för att ens superba storfiskvatten ska avslöjas som gör att vi inte får in gädd- och gösexperternas fångster, eller är det något helt annat skäl som ligger till grund? Hur ska vi komma runt problematiken?  Detta är ett av de ämnen vi hoppas få grundligt debatterat denna månad.
– Som vanligt: Det är så här Storfiskregistreringen utvecklas. Låt oss hålla debatten på en trevlig och seriös nivå.  Jag blandar mig i debatten i mån av tid och behov, annars är ordet ditt. Kör igång bara! Hösthälsningar och ha en skön fiskehöst, önskar Nicka Hellenberg, avslutningsvis.
Läs mer och debattera här.

Relaterad nyhet från din region
52 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta