Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
Därför dör laxarna

Sportfiskarna: Under sommaren har döda laxar påträffats i laxälvar i både Sverige och Finland. De analyser som utförts av svenska och finska provtagningsanstalter har nu gett några svar på varför laxarna har dött.
Sammantaget visar provtagningsresultaten hittills att laxarna varit angripna av en av de mest vanligt förekommande fisksvamparna: Saprolegnia, resultaten visar även på angrepp av bakterien Flavobakterium columnare.  Saprolegnia är oftast en sekundär infektion som orsakas av skador på fiskens yttre slemskikt och den uppkommer vid låga vattentemperaturer vår och höst. Flavobakterium kan angripa fiskens gälar när vattentemperaturen är hög.
– Särskilt tidigt på säsongen sågs det många döda laxar vid olika älvar, nu när vattentemperaturen sjunker och laxen börja konkurrera och slåss om de bästa lekplatser kommer svampangripna laxar att dyka upp igen, säger Sportfiskarnas Glenn Douglas.

Hur stor dödlighet har varit är svårt att uppskatta men det bör poängteras att det är högst naturligt att lekvandrande laxar dör av olika sjukdomar och angrepp. Nu när fiskeförvaltningen förbättrats och återkomsten av laxar ökar i älvarna är sannolikheten även större att träffa på död fisk. Finska forskare tror att sjukdomsfrekvensen i Torne älv varit onormalt hög i sommar. Samtidigt visar observationer från undervattenskameror installerade i en fisktrappa i Kalix älv, som är en av de större laxälvarna, på en normal nivå av skadade och svampangripna laxar. Omfattningen av sjukdomsfallen varierar därmed sannolikt mellan älvarna.
– Man kan konstatera att den bästa försäkringen mot olika oförutsedda hot och fisksjukdomar alltid är starka laxbestånd, avslutar Sportfiskarnas Glenn Douglas.

Dödlighet bland lekvandrande lax förekommer i alla laxälvar. (Foto: Petter Bissen)

Dödlighet bland lekvandrande lax förekommer i alla laxälvar. (Foto: Petter Bissen)

Relaterad nyhet från din region
16 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Johan Wernersson utmanade kylan och fick sin efterlängtade fisk. Foto: Privat
Johans kyliga fångst friskade upp Storfiskregistret

Januari kan väl knappast beskrivas som metets högtid, men de som utmanar kylan kan plötsligt hamna i rampljuset. Johan Wernersson fick exempelvis en ljusskygg fisk som friskade upp Storfiskregistret.

Johan och hans vapendragare Alexander Johansson bestämde sig för att inleda året med en fiskesatsning, och redan 1 januari började de med gäddfiske på öppet vatten, vilket resulterade i ett gäng fiskar. Det var dock dagen efter som den stora klev på – och då en helt annan art.
– Vi skulle meta några dagar, och var ute efter färna, id eller lake. Det var blött kallt och lerigt, berättar Johan för Fiskejournalen.

De började meta (bottenmete med glidtackel, hel räka med skal) runt 14-tiden och hade inte ett pet under hela dagen. Så fort mörkret lade sig small det dock till i Johans spö.

– Ett rejält hugg! Jag lyfte spöet och kände att det var en riktigt kraftfull fisk. Det blev en rejäl kamp och fisken gick rakt in i Alex lina och det blev kaos i mörkret, tur vi hade pannlampor.
Först trodde de att fisken hade gått loss, men Alex kände på linan och insåg att den var kvar och tillsammans fick de handdrilla in fisken.
– Till slut handlandade jag den med lera upp till kängskaftet, och när den ligger på mattan så inser jag att det är min största färna nånsin!


Den största i januari
Fisken var hela 59 centimeter lång och vägde 2 630 gram.
– Detta är den största färnan som någonsin regestrerats i januari. Senast inregistrerade färnan i januari var 1992, berättar Johan efter att ha dubbelkollat med Sportfiskarnas storfiskregister.

Vilka tips har han då till dem som vill fånga en kylig färna?
– Mina tre bästa tips för färna är hitta den djupaste hålan där färnorna patrullerar denna tid på året. Bottenmeta med hel räka med skal på, stort bete ger stor fisk – samt använd handvärmare och pannlampa.
Tack för tipsen Johan, och grattis till en präktig fisk, säger vi på Fiskejournalen!

Du kanske även gillar detta