Debatt: ”Den moderne sportfiskaren ger blanka fan i miljön!”

Dennis Andersson ventilerar frågan om den moderne sportfiskarens miljövänlighet.

Måste erkänna att jag reagerade lite på senaste Fiskejournalen när det i ledaren talades om sportfiskarens miljöansvar och det sedan följer en båtbilaga, där det ena fartvidundret efter det andra framförs med stora motorer.

Jag kan ha missat att någon av förarna hade en patch med Älvräddarna på jackslaget. Brukligt är att frågan varför man monterat två 75hk motorer på sin båt besvaras med ”för att förkorta tiden mellan huggen”. Uttalandet ligger helt i linje med det jag skulle säga definierar sportfisket av idag: maximering. Låt klickern som tingest symbolisera det jag anser vara fel med hela tänket.

De moderna båtarna dras inte sällan på trailer tiotals mil i syfte att maximera PB. Få vill fiska i ett vatten där abborrarna är stora redan vid sex hekto. I en tid när forskningen slagit fast att tillverkningsindustrin bär ett stort ansvar för miljöförstöringen känns det som ett åtminstone litet fel att sportfisket inte bara framför dyra båtar med dyra bilar långa sträckor. Mer ska till. Ekolod, gps, spöhållare och annat kombineras givetvis med en arsenal på minst 300 vobbler och flera kilo mjukbeten i olika utförande, detta alldeles oavsett om de någonsin blöts eller ej.

Få diskussioner handlar om etiken kontra tekniken. För min del passerades en gräns när man började kunna identifiera enskilda fiskar på skärmen…

Därmed kommer vi in på området etik. Jag har sportfiskat i drygt 40 år och sett utvecklingen på nära håll men alltmer ställt mig utanför. Tänker att om några år kommer en scanner som kan läsa av 100 ha i svepet och medelst DNA-igenkänning identifiera exakt var i denna vattenvolym den största gösen, gäddan eller abborren står, varefter man lätt med elektroniska hjälpmedel kan placera båten precis ovanom. Jag tror det skulle bli succé. Få diskussioner handlar om etiken kontra tekniken. För min del passerades en gräns när man började kunna identifiera enskilda fiskar på skärmen, eftersom detta enligt mitt förmenande slår grundbulten ur den enskilt viktigaste aspekten av sportfiske: den att det intressanta består i att hitta fisken. Vidare inser jag givetvis att man kan tycka olika och att det är lite upp till var och en att bestämma var gränserna ska dras, men det är fattigt att det inte ens verkar diskuteras.

Artiklar i fiskepressen brukar istället innehålla uttalanden som ”vi hade aldrig sett de här fiskarna utan ekolodet med sidescan”. Skulle det uppfattas lika normalt om en idrottsman med tindrande, naiva ögon sa:  ”jag skulle aldrig ha lyft så tungt utan anabola steroider!!”??

Kontentan av mina åsikter blir väl krasst: Den moderne sportfiskaren ger blanka fan i miljön!!! Tycker mig dagligen se bevis på att den väger lätt i jämförelse med jakten på PB, det kan jag väl säga utan överdrift.

Dennis Andersson , Gamleby 2020-03-03

Publicerad: 11 March 2020
Av: Fiskejournalen