Debatt: Det finns plats för oss alla i fjällen

Vi kan trots allt inte bortse ifrån att det är endast 32 ekonomiska företag som processat fram domen som skapat åtskillnad mot både nära och kära, skriver debattören.

Sverige är ett märkligt land på många sätt, demokrati och lika rätt till ”allt” i vardagen är en ledstjärna. Nu har vi fått Girjasdomen. Var finns demokratin och det sunda förnuftet i den, frågar sig debattören Sivert Öderyd.

Hur kan denna urminneshävd som skapades under ”urminnes” förutsättningar för det samiska folket, som allihop levde med och enbart av renskötsel, nu ha kommit att gälla för ca 10 procent av samerna. Endast för registrerade renskötselföretag, där de stora flertalet har inkomster av ett vanligt Svenssonjobb i gruvor, turism eller annan näring, sida vid sida med övriga svenskar.

Nämnas kan att en ordförande i en av våra samebyar är vd i ett företag med 30-40 anställda som i flera år haft uppdrag åt två av våra största gruvföretag, absolut inget fel i det. Felet är att man bland annat under dom premisserna inte jämställs med övriga svenskar i alla lägen, och kommer troligtvis likt många andra förvärvsarbetande renskötare att åtnjuta Girjasdomen.

Lukrativt turismföretagande

Girjas med 32 renskötselföretag äger också Girjas Adventure som säljer upplevelser i fjällvärlden med bland annat ripjakt. I och med detta vaknar en farhåga att ett lukrativt turismföretagande i kraft av domen kommer att inbjuda till en lavinartad ökning av ett lättare sätt till inkomster utanför renskötseln, som dock får stå för rättigheterna.

Denna svenska affärsverksamhet ingick knappast i överenskommelsen av urminnes hävd. Ökad lukrativ affärsverksamhet skapar  i så fall motsättningar i inlandet om övriga blir lidande på grund av domen.

Var finns det demokratiska i att ca 4 600 personer som äger renar och 2 500 av dessa som har ”betydande” inkomst av renskötsel i hela landet (uppgift från Samediggi) kan få förvaltningsrätten för jakt och fiske på över 30 procent av landets yta, när det här är klart? Hur kan släktskapen i det samiska folket raserats och delat upp människor i olika värde, när levebrödet för allihop till största delen intjänas genom vanliga yrken utanför renskötseln?

Att arbeta med renar har en suverän status, vilket inte heller är tidsenligt demokratiskt, en renskötare kan bli turistföretagare, bonde eller gruvarbetare men dessa kan inte bli renskötare.

Vi umgås och träffas i andra sammanhag

Här bor vi alla i samma villakvarter, samma trappuppgångar, har barnen i samma skolor, ägnar oss åt samma aktiviteter, fikar runt samma bord inom sjuk och åldringsvård, serviceyrken, i gruvnäringen både ovan och under jord.

Aldrig har jag hört att de som också har renskötsel vid sidan om, har blivit annorlunda bemötta i vardagen, arbetslivet eller övrigt umgänge, på annat sätt än den alldagliga osämjan och dåliga respekten folk emellan, i allmänhet.

Nu har plötsligt goda grannar hamnat i en situation, där domen ger den ene rätt att förbjuda de vardagligt bekanta, att exempelvis pimpla utanför sin stuga ovan odlingsgränsen som de ägt i flera generationer. Något som till och med kan komma att gälla familjemedlemmar till renskötare, som arbetar utanför renskötseln, alla med livslånga förankringar i området.

Oskäligt vingklippta

Är det vettigt att folk här uppe, som hela livet arbetat inom bland annat ovan nämnda yrken för samhällets bästa, skapat ett friluftsliv som man kan njuta av, efter tio mån om året på 1200-1500 meters djup i dieselavgaser, eller slitet i en underbemannad vård- skolsituation, i dagbrottets dammiga miljö, blir oskäligt vingklippta av Girjasdomen?

Det är skamligt att okunniga människor fått till sig en felaktig exotisk bild av dagens moderna renskötsel, där motoriserade tekniska hjälpmedel underlättar vardagen likt övriga samhället, utan flödande miljötänk på fjällhedarna, för att få det så lönsamt och lättsamt som möjligt.

Att sedan tala om att domen är för att i grund skapa matro för renarna är märkligt. Mat finns överallt på barmark på dessa enorma ytor uppe till fjälls. Att till fots, alls komma i närheten av skygga lättfotade renar är en bedrift och försumbar i störningshänseende. Antalet människor i förhållande till ytorna är mikroskopiska i störningssammanhang.

De fredade områdena har under flera års tid ständigt utökats både på barmark och snö, på renskötarnas begäran, till gagn för näringen. Märkligt är att samma renar söker sig till, och kan samsas med alla ”svenskar”  vintertid, för att äta sig mätta när betet är som svårast att nå och behövs allra mest, detta på alla hedar runt om och inom alla samhällen och byar, i hela länet, med all sorts trafik, skoterkörning och andra störningar dygnet runt, till och med runt Luleå – Boden med all flygtrafik över huvudet. Intressant att se om nya näringar utanför renskötseln medför mindre känslighet för störningar ovan odlingsgränsen.

Sympatier från oinsatta

Att rovdjursstammarna är mindre inne i nationalparkerna än utanför är länge känt. Domen lär knappast stärka stammarna, då Svenssons närvaro troligtvis kommer att ytterligare minskas till nationalparksnivå. (Girjasområdet för fiske är redan stoppat för Gällivarekortet). Renföretagandet verkar röra upp sympatier likt vargfrågan, hos människor som inte är berörda. Tråkiga och otidsenliga motsättningar trappas upp av domen, vilket ingen är betjänt av.

Det är verkligen beklagansvärt och en källa till folkligt uppror att: Högsta domstolen göder aktivt människors synsätt för olika människovärde inom rikets gränser år 2020. Idag, då tal om lika värde oavsett kön, ursprung, hudfärg, ekonomisk status, etnisk tillhörighet är en av de viktigaste samhällsfrågorna att ständigt rättfärdiga.

Håll vad ni lovat

De stora vinnarna och de partier som offentligt ifrågasatt det underliga svenska synsättet på människors lika värde i rättigheten och möjligheten att utöva lika arbete i vardagen, invandrarpolitiken och brottsbekämpningen lär binda massvis med väljare till sina led i inlandskommunerna. En tragisk segregation har blivit väckt och fått nytt otidsenligt bränsle, med stöd till och med av HD.

Det positiva som jag hoppas i nuläget, är att Girjas håller vad dom lovat gentemot ortsbefolkning i första hand och övriga medborgare och får bort det oseriösa utländska intrånget i fjällvärlden som affärar med jakt och fiskeresor med ökande antal, vilket staten i dagsläget inte klarade av.

Är vi inte svenskar allihop som är mantalsskrivna inom rikets gränser och ska ha samma rättigheter och skyldigheter? I och med detta kommer dessa ca 2 500 företagare att ha en exklusiv rätt på 30 procent av vårt land. Dessa har en svår tid framför sig, for att lära sig att förhålla sig till övriga 90 procent samer samt till övriga tiotusental medborgare som berörs av domen i sin vardag.

Vi kan trots allt inte bortse ifrån att det är endast 32 ekonomiska företag som processat fram domen som skapat åtskillnad mot både nära och kära. Hoppas att 40-års god sämja, i motionsspåren för mig och övriga Kullebor med hundar på Mellanbyns marker ihop med deras renar fortsätter ograverat. Plats finns för oss alla!

Sivert Öderyd

Koskullskulie

Annons

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Annons
Annons
AKTUELLT

Kamraternas osannolika fisketur – drog två drömgäddor

Det sägs att lika barn leka bäst. Det stämmer in på kamraterna Gustav Fält och Jesper Hallberg – som hade ett osannolikt fiske tillsammans. Båda fick nämligen varsin gädda över 14 kilo på samma fisketur! Gustav Fält från Umeå är en flitig aktör i Fiskejournalens spalter, och har varit omskriven två gånger i samband med

Nytt fall prövas – vill att fiske ska räknas som friskvård

För många av oss sportfiskare är det naturligtvis en självklarhet, nämligen att fiske är världens bästa rekreation och borde räknas som friskvård. Nu kommer ett färskt fall att prövas av Skatteverket. Det är Harasjö fiskecamp i Olofström som går i bräschen för att Skatteverket ska godkänna att man kan använda sitt friskvårdsbidrag till fiske. Anledningen

Varning för lömska isar – följ dessa råd innan fisketuren

Olyckan har redan varit framme denna vinter, tyvärr med dödlig utgång i flera fall. Det handlar om svaga och lömska isar, och Svenska Livräddningssällskapet går nu ut med både varningar och tips till sportfiskare och annat isfolk. Den milda vintern har inneburit att isarna uteblivit helt på många håll, men från Dalarna och norrut ligger

Här är det klart med skyddsjakt på 1 000 skarvar

Både sportfiskare och andra aktörer längs den svenska ostkusten kräver kraftfulla åtgärder mot skarven, som anses gå hårt mot fiskbestånd. Nu kommer beskedet att 1 000 skarvar får skjutas omkring Söderhamn. Det rapporterar Jaktjournalen om. En inventering under 2019 visade att det fanns 10 475 skarvar i Söderhamns skärgård, och det är länsstyrelsen i Gävleborg som

Tävla och vinn specialutgåva av klassikern Buster jerk

Det idag klassiska betet Buster jerk vände upp-och-ner på det svenska gäddfisket då det under en filminspelning 2004 fångade otroliga 22 gäddor över 10 kilo. Nu har du chansen att vinna jubileumsutgåvan av de klassiska färgerna i en ny tillspetsad version. Svara på frågan så kan boxen bli din. Det finns väl inte en enda

Nu är det guldläge för lokala sportfiskare i Mörrumsån

Säsongsinledningen har varit väldigt lugn i Mörrumsån på grund av coronapandemin. Tråkigt för näringen, men samtidigt innebär det ett guldläge för lokala sportfiskare i området. – Absolut, passa på att åka hit medans det är så lite folk, hälsar Stefan Karlsson som ansvarar för guidning och tillsyn på Mörrums kronolaxfiske. Den första veckan av säsongen

Sensationell fiskupptäckt i Svealand

I västmanländska Sagån har man via eDNA fått träff på den ovanliga fisken sandkrypare. Upptäckten är unik på det sättet att den aldrig påträffats i Svealand.  Det arbetas friskt inom Sagåns vattenråd för att skapa bättre livsmiljöer för åns fiskliv. Vattenrådet har sedan 2018 bland annat åtgärdat vandringshinder och därmed länkat ihop olika strömsträckor. Vid en

Vill utnyttja coronalag för att odla ännu mer lax

Den norska laxodlingsindustrin vill växla upp produktionen på grund av coronaviruset. Näringen önskar att de både får odla mer lax och dessutom reducera antalet kontroller av deras anläggningar. Det är norska NRK som meddelar att norska Fiskeministern Odd Emil Ingebrigtsen överlägger att tillämpa den nya coronalagen till att tillåta färre kontroller av laxlus vid laxodlingar.

Blank eller besa – vi reder ut begreppen

En återkommande och mycket svårutredd fråga är om havsöringens olika skepnader, besan och blänkaren. Magnus Pålsson på Fiskevårdsnätverket i Göteborg hjälper oss hålla isär begreppen. Havsöringpremiären på västkusten är startskottet för vårsäsongen för många sportfiskare. Fiskebilder delas hej vilt på sociala medier och folk gläds åt att våren är kommen. Det finns dock en diskussion

Största borren hittills i år – fick byta våg för att dubbelkolla

Henrik Stale är en erfaren storfiskjägare där armarna är vana att lyfta betydligt tyngre än 2,53 kilo. Men hans abborre är en av de häftigaste fiskarna 2020, både för honom själv och oss på Fiskejournalen. Väldigt få svenska abborrar över 2,5 kilo rapporteras in varje år, och den här gången var det alltså Henrik Stale

Annonser





TYCK TILL!

Hur många fiskepass i öppet vatten har du hunnit med i år?

Visa resultat

Loading ... Loading ...