" /> Drömgräns nådd för Jörgen Larsson | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Hans Hällman
Där satt den! Efter 37 fiskeintensiva år kunde abborresset Jörgen Larsson lyfta upp sin första svenskfångade tvåplussare. Foto: Dejan Milosevic
Drömgräns nådd för Jörgen Larsson

Jörgen Larsson – en av Sveriges duktigaste och flitigaste abborrfiskare –  slog nyligen till med sin första svenskfångade tvåkilosborre. Här kommer hans exklusiva fångstrapport för Fiskejournalens läsare!

37 långa år…
”Min gode vän Dejan Milosevic och jag hade haft en härlig eftermiddag med både många och flera fina abborrar landade. Betet som hade fiskat klart bäst var Stanley the Stickleback och medan Dejan toppade med en fisk på strax över 1,6 kg orkade min största abborre precis över 1,5 kg. Vi njöt till fullo av såväl fisket som det fina vårvädret.

Två slitna exemplar av Stanley the Stickleback i färgen ”Spawning Stickleback” som fick jobba hårt den händelserika vårdagen. Foto: Jörgen Larsson

När fisket klingar av framåt kvällen tvingas vi leta nya platser och i ett parti med lite mindre ström hittar jag en liten fläck som producerar fisk bara några meter nedströms båten. Jag drar flera fina exemplar och återigen är det Stanley the Stickleback som verkar falla abborrarna mest i smaken. När klockan närmar sig sju får jag ett försiktigt hugg och i mothugget svarar det tungt.

”Plocka fram håven, den här känns riktigt fin”

– Plocka fram håven, den här känns riktigt fin, säger jag genast till Dejan.

Efter en hel del tunga knyckar och korta rusningar kan Dejan sträcka sig och håva en stor abborre. Han tittar ner i håven och vänder sig sedan mot mig:
– Här har du nog din tvåa, säger han med ett leende.

”Här har du nog din tvåa…”

Jag tittar ner i håven och kan beskåda en vackert mörk, högryggad och ytterst välmatad storabborre.
– Med mitt flyt så väger den förmodligen precis under två, svarar jag lite ironiskt.

En lycklig fångstman med den mörka, vackra storabborren som verkligen lät vänta på sig. Foto: Dejan Milosevic

Vågen nollställs och abborren placeras försiktigt i den blöta plastpåsen. Dejan sköter vägningen; han är tyst en lång stund innan domen förkunnas:
– Den väger precis över två. 2010 gram, säger han och ger mig en stor björnkram.

Tankarna snurrar i huvudet. Den kom till sist, men det har tagit sin tid. Jag fångade min första storabborre vid riktat fiske en vårdag 1981. Nu, efter 37 långa år, har jag äntligen fått min första tvåkilos här i Sverige.

Jag fångade min första storabborre vid riktat fiske en vårdag 1981. Nu, efter 37 långa år, har jag äntligen fått min första tvåkilos här i Sverige

Jag har förvisso fokuserat på andra arter under många år och kanske fiskat i vatten som inte håller fisk i den här kalibern. I slutändan handlar det ju om att lägga tiden i rätt vatten. Genom åren har jag samlat på mig många stora abborrar, bland annat fisk över 1,5 kg från 19 olika vatten! Jag har också fått enorma abborrar i andra länder, men en tvåkilos på hemmaplan är ändå väldigt speciell.

En tvåkilos på hemmaplan är ändå väldigt speciell

Men viktigast av allt är ändå att njuta av resan mot målet, att glädjas för varje fisk, trivas med sällskapet och inte minst att försöka lära sig saker på vägen.

Det känns extra bra att fångsten gjordes tillsammans med min gode vän Dejan Milosevic, som vet hur mycket jag har kämpat och hur mycket abborren betyder för mig.
Fisken, som mätte 48 cm, högg för övrigt på Stanley the Stickleback i färgen ”Spawning Stickleback” tacklad på ett 5-grams jigghuvud – och var just i den stunden världens vackraste abborre!”

Vi lyfter på fiskehattarna och gratulerar Jörgen till en fantastisk fisk!

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
6 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Jon Sköld, ordförande i Svenska Karpklubben, tar kamp för karpfisket. Foto: Privat
Karpklubben ryter till mot förbud: ”Beklämmande"

Förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten väcker vrede hos många metare. Svenska Karpklubben tar strid för sportfisket efter arten, och kallar förslaget från Havs- och Vattenmyndigheten för beklämmande.

Fiskejournalen skrev tidigare i veckan om att Sportfiskarna underkänner delar i remissen kring invasiva arter från Havs- och Vattenmyndigheten, åtminstone när det gäller förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten.

Även Svenska Karpklubben stämmer in i den klagosången.
– Jag fick denna remiss vid årsskiftet och det var beklämmande att se att den tendens som pågått en tid tillbaka vad gäller synen på karp fortsatt har ett fäste inom somliga myndigheter, säger klubbens ordförande Jon Sköld till Fiskejournalen.

Han anser att man applicerar extremtillstånd från helt andra delar av världen, och att man med dessa målar upp en riskbild i Sverige, men som utifrån praktiska resultat av karpodling och utplantering i flera hundra år i Sverige inte har någon relevans eller grundlag.
– Det är tråkigt att något som gång på gång visat sig fungera så bra i Sverige, vad gäller att skapa nya möjligheter till ett spännande sportfiske efter karp och en givande sysselsättning för ung som gammal istället skall utpekas som ett problem. Speciellt när inga praktiska exempel tyder på detta, säger Jon Sköld.

Hur upplever du att branschen reagerade på förslaget?
– Eftersom karpfisket fortsatt inte är alls lika utbrett i Sverige i jämförelse med exempelvis predatorfisket, som kan bedrivas i vilken sjö som helst, är det såklart begränsat med hur stor branschen egentligen är. Men antalet utövare och intresserade är ju på uppgång och ser man i Europa är det här fisket enormt. Självklart har detta förslag mottagits med frustration och uppgivenhet, bland utövare och intresserade, speciellt eftersom det inte finns något relevant grundlag som bekräftar den riskbild som målas upp, så skall inte förfarandet gå till på myndighetsnivå.

Vilka argument har du själv mot förslaget?
– Jag skulle säga karpens oförmåga att etablera sig här, att dagens föreskrifter fungerat bra, samt att skydda möjligheterna till utveckling och tillgängliggöra sportfisket för folk.
– Karpen har odlats och planterats ut i de flesta vattensystem söder om Dalälven sedan 1500-talet, kanske tidigare. Under 1900-talet bedrevs odlingsanstalter exempelvis i regi av Södra Sveriges Fiskeriförening, med syfte att etablera naturliga reproducerande bestånd av karp, för att ge uttag till husbehov. Men de praktiska försöken gav inte resultat och arten har än i dag ej klarat att etablera sig naturligt i vatten med övrig konkurrens och normal fauna.

Enligt Jon är karpen i princip utkonkurrerad av samtliga övriga arter som leker tidigare på året i Sverige och i kombination med lång vinter blir det ingen okontrollerad reproduktion.
– Detta är kanske det bästa kvittot som borde ha använts som grundlag, istället för extrema exempel utan relevans för svenska förutsättningar. Nuvarande föreskrifter innebär en individuell prövning och så bör det förbli, de praktiska erfarenheterna tyder på att det fungerar bra med utsättning av karp i svenska vatten, således bör det fortsatt vara möjligt med nyetablering under kontrollerade former.

Tillgängligt för unga
Svenska Karpklubben menar att sportfisket efter karp, likt övriga Europa, är en tillgång för människor. Att det är en meningsfull sysselsättning där man lär sig massor om naturen och om miljön vid sjöarna man besöker.
– Karpfisket kan vara en social form för friluftsliv där man kan umgås utomhus i väntan på napp, en perfekt upplevelse att introducera barn och ungdomar till och något som kan bidra positivt till folkhälsan. Detta bekräftas av exempelvis jordbruksverket som lyfter sportfisket som en av de främsta fritidsintressena bland folk i Sverige. Det måste man slå vakt om och då måste det fortsatt vara möjligt att skapa nya sportfiskevatten närmre folk där de bor. Ungdomar utan körkort och bil har ju ej möjlighet att resa långt för att besöka de förhållandevis få vatten som är, därför behövs det fler, slår Jon Sköld fast.

Du kanske även gillar detta