Effekterna av skarv i Roxen kartlagda

Ansamlingar av skarv i Roxen på sensommaren. (Foto: Maria Boström)

Ansamlingar av skarv i Roxen på sensommaren. (Foto: Maria Boström)

Sportfiskarna har via Fiskevårdsfonden delfinansierat en undersökning av de effekter Roxens skarvbestånd har på sjöns fiskbestånd. Undersökningen utfördes av SLU under 2013 och publicerades nu i oktober.
Syftet med projektet var att utreda skarvens ekologiska och ekonomiska påverkan på fisk och fiske i sjön Roxen för att ge underlag till förvaltningsåtgärder för att uppnå ett hållbart fiske och fiskbestånd i sjön.

Fisken och fisket minskar i Roxen

Sjön Roxen strax norr om Linköping har historiskt sett varit viktig för fiskerinäringen. Fisksamhället i Roxen har emellertid förändrats genom åren, och skarvens predation har på senare tid utpekats som en av orsakerna. De första mellanskarvarna började häcka i Roxen 1992 och populationen ökade snabbt i antal. Som mest har det räknats till 908 häckande par 1999, varefter populationen anses ha stabiliserats. Skarvarna anländer så fort isen släpper, oftast i mars-april och stannar till augusti-september då det även samlas mycket flyttande skarv i Roxen från andra kolonier, främst norrifrån. Under de senare decennierna har sjöns fisksamhälle tydligt förändrats både med avseende på artsammansättning och storleksfördelning. Det har blivit färre stora predatorer och fler planktonätande fiskar vilket är en naturlig följd av övergödning. Baserat på provfiskena sedan 2001 har även andelen små fiskindivider i Roxen minskat i antal.  Idag finns endast en yrkesfiskare kvar i sjön. För fisket i Roxen gäller ett fönsteruttag för gädda på 40-90 cm, minimimått för gös på 45 cm och för ål på 65 cm. Asp är totalfredad i Roxen.  Sportfiskare får naturligtvis inte landa den fredade och starkt hotade ålen och inte heller gös, enbart C&R är tillåtet. Sportfisket har vidare en baglimit på två gäddor mellan 40-90 cm per kort och dag. Fiskekortförsäljningen har ökat de senaste åren.

Skarven tar idag mest fisk i Roxen

Undersökningen visar bland annat att skarven idag står för det klart största uttaget av fisk i Roxen och att man kan anta att skarvens predation på fisk därigenom begränsar exempelvis abborrbeståndet.
Sett till det totala hållbara uttaget av fisk ur sjön i biomassa äter skarven 7,5 kg fisk per hektar, vilket är mer än det rekommenderade uttaget som ligger mellan 3-6 kg per hektar. I jämförelse uppnådde yrkesfiskets fångster bara 0,85 kg per hektar. Genom utsättningar av märkt fisk och återfynd av märken i skarvkolonier kunde det konstateras att skarvarna konsumerade omkring 7-15 % av försökets utplanterade ålar, gösar och abborrar. Eftersom man kan anta att inte alla märken återfinns, då en viss andel förmodas hamna i sjön, är siffran sannolikt något högre.
Genom att undersöka skarvens födoval konstaterades att skarven åt en mängd olika fiskarter men främst de mindre storlekarna av abborre och gers. Genom uttaget av fisk kan skarven därigenom vara den huvudsakliga orsaken till att andelen fiskar som uppnår reproduktiv ålder är låg.
Rapporten föreslår att man som en första åtgärd begränsar skarvbeståndet i Roxen för att minska uttaget av fisk ur Roxen till hållbara nivåer. Detta kan enligt rapporten uppnås genom att minska häckningarna under en hållbar nivå, och skrämma bort födosökande skarv under migrationstider, då de ansamlas och födosöker i flock i sjön. För att följa upp och utreda effekterna av alla förvaltningsåtgärder som kan sättas in mot skarv bör alla kommande åtgärder dokumenteras ordentligt.

Roxen påverkad av mer än skarv

I rapporten nämns även andra faktorer som kan ha haft negativ påverkan på fiskbestånden i Roxen. Vattenkraftsutbyggnad och reglering av tillflöden, kraftig övergödning och ett tidigare ohållbart hårt yrkesfiske har med stor säkerhet bidragit. Från tidigt 1960-tal fram till 1980-talet landade yrkesfisket i snitt över 7000 kg gös per år från Roxen. Åren 1971 och 1973 låg fångsterna på över 20 000 kg per år och 1983 pikade fångsten en sista gång på 18 000 kg. I slutet av 80-talet var gösbeståndet så litet att fisket inte längre var lönsamt. Norsens tillbakagång i Roxen kan bero på kraftproduktionens ökade korttidsregleringar av Roxens tillrinnande vattendrag. Temperaturen i sjön kan även ha ökat på grund av klimatförändringar och av utsläpp av uppvärmt spillvatten från reningsverket i Stångån.
Tillsammans med att åtgärda skarvens nuvarande påverkan kan därmed olika fiskevårdande åtgärder i Roxens vattensystem sannolikt även bidra till ökande fiskbestånd och ett bättre fiske.

Läs rapporten ”Mellanskarven i Roxen” här.

www.sportfiskarna.se

Annons
AKTUELLT

Världens dyraste bete

MacDaddy’s trollingbete skapade rubriker på den stora amerikanska sportfiskemässan ICast för tio år sedan. Betet är ett fullt fungerade trollingbete ämnat för fiske efter storvilt. Det finns dock en avgörande detalj som avskräcker att använda betet i praktiken, det har nämligen ett uppskattat värde på otroliga en miljon dollar. Men varför har MacDaddy’s Million Dollar

Omfattande tjuvfiske i Storsjön

Över 500 meter nät fyllda av gammal död fisk har i dagarna hittats i Storsjön i Gästrikland. Nätfisket är olagligt och har bland annat skördat mängder av gös, gädda och abborre.

Tidernas 3 bästa beten för insjööringen

Fiskejournalen fortsätter att gräva bland anmälda fiskar till Recordfisken och Storfiskregistret. Hela 40 000 registrerade fiskar ligger till grund för serien om ”Tidernas bästa beten”. Nu har vi kommit fram till vår älskade öring. Vilka tre beten har fångat flest insjööringar sen 1970? Den gigantiska öring som är svenskt rekord sedan 1991 är en mycket

Mäktiga hugg i Artjakten

Högtryck råder över Sverige och detsamma gäller för Artjakten – landets roligaste sommartävling för barn och ungdomar. Den senaste veckan har mängder av fiskar anmälts, bland annat Isac Larssons skäggtorsk från ett vrakfiske på västkusten.

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...