Ansamlingar av skarv i Roxen på sensommaren. (Foto: Maria Boström) Ansamlingar av skarv i Roxen på sensommaren. (Foto: Maria Boström)[/caption] " /> Effekterna av skarv i Roxen kartlagda | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
Effekterna av skarv i Roxen kartlagda
Ansamlingar av skarv i Roxen på sensommaren. (Foto: Maria Boström)

Ansamlingar av skarv i Roxen på sensommaren. (Foto: Maria Boström)

Sportfiskarna har via Fiskevårdsfonden delfinansierat en undersökning av de effekter Roxens skarvbestånd har på sjöns fiskbestånd. Undersökningen utfördes av SLU under 2013 och publicerades nu i oktober.
Syftet med projektet var att utreda skarvens ekologiska och ekonomiska påverkan på fisk och fiske i sjön Roxen för att ge underlag till förvaltningsåtgärder för att uppnå ett hållbart fiske och fiskbestånd i sjön.

Fisken och fisket minskar i Roxen

Sjön Roxen strax norr om Linköping har historiskt sett varit viktig för fiskerinäringen. Fisksamhället i Roxen har emellertid förändrats genom åren, och skarvens predation har på senare tid utpekats som en av orsakerna. De första mellanskarvarna började häcka i Roxen 1992 och populationen ökade snabbt i antal. Som mest har det räknats till 908 häckande par 1999, varefter populationen anses ha stabiliserats. Skarvarna anländer så fort isen släpper, oftast i mars-april och stannar till augusti-september då det även samlas mycket flyttande skarv i Roxen från andra kolonier, främst norrifrån. Under de senare decennierna har sjöns fisksamhälle tydligt förändrats både med avseende på artsammansättning och storleksfördelning. Det har blivit färre stora predatorer och fler planktonätande fiskar vilket är en naturlig följd av övergödning. Baserat på provfiskena sedan 2001 har även andelen små fiskindivider i Roxen minskat i antal.  Idag finns endast en yrkesfiskare kvar i sjön. För fisket i Roxen gäller ett fönsteruttag för gädda på 40-90 cm, minimimått för gös på 45 cm och för ål på 65 cm. Asp är totalfredad i Roxen.  Sportfiskare får naturligtvis inte landa den fredade och starkt hotade ålen och inte heller gös, enbart C&R är tillåtet. Sportfisket har vidare en baglimit på två gäddor mellan 40-90 cm per kort och dag. Fiskekortförsäljningen har ökat de senaste åren.

Skarven tar idag mest fisk i Roxen

Undersökningen visar bland annat att skarven idag står för det klart största uttaget av fisk i Roxen och att man kan anta att skarvens predation på fisk därigenom begränsar exempelvis abborrbeståndet.
Sett till det totala hållbara uttaget av fisk ur sjön i biomassa äter skarven 7,5 kg fisk per hektar, vilket är mer än det rekommenderade uttaget som ligger mellan 3-6 kg per hektar. I jämförelse uppnådde yrkesfiskets fångster bara 0,85 kg per hektar. Genom utsättningar av märkt fisk och återfynd av märken i skarvkolonier kunde det konstateras att skarvarna konsumerade omkring 7-15 % av försökets utplanterade ålar, gösar och abborrar. Eftersom man kan anta att inte alla märken återfinns, då en viss andel förmodas hamna i sjön, är siffran sannolikt något högre.
Genom att undersöka skarvens födoval konstaterades att skarven åt en mängd olika fiskarter men främst de mindre storlekarna av abborre och gers. Genom uttaget av fisk kan skarven därigenom vara den huvudsakliga orsaken till att andelen fiskar som uppnår reproduktiv ålder är låg.
Rapporten föreslår att man som en första åtgärd begränsar skarvbeståndet i Roxen för att minska uttaget av fisk ur Roxen till hållbara nivåer. Detta kan enligt rapporten uppnås genom att minska häckningarna under en hållbar nivå, och skrämma bort födosökande skarv under migrationstider, då de ansamlas och födosöker i flock i sjön. För att följa upp och utreda effekterna av alla förvaltningsåtgärder som kan sättas in mot skarv bör alla kommande åtgärder dokumenteras ordentligt.

Roxen påverkad av mer än skarv

I rapporten nämns även andra faktorer som kan ha haft negativ påverkan på fiskbestånden i Roxen. Vattenkraftsutbyggnad och reglering av tillflöden, kraftig övergödning och ett tidigare ohållbart hårt yrkesfiske har med stor säkerhet bidragit. Från tidigt 1960-tal fram till 1980-talet landade yrkesfisket i snitt över 7000 kg gös per år från Roxen. Åren 1971 och 1973 låg fångsterna på över 20 000 kg per år och 1983 pikade fångsten en sista gång på 18 000 kg. I slutet av 80-talet var gösbeståndet så litet att fisket inte längre var lönsamt. Norsens tillbakagång i Roxen kan bero på kraftproduktionens ökade korttidsregleringar av Roxens tillrinnande vattendrag. Temperaturen i sjön kan även ha ökat på grund av klimatförändringar och av utsläpp av uppvärmt spillvatten från reningsverket i Stångån.
Tillsammans med att åtgärda skarvens nuvarande påverkan kan därmed olika fiskevårdande åtgärder i Roxens vattensystem sannolikt även bidra till ökande fiskbestånd och ett bättre fiske.

Läs rapporten ”Mellanskarven i Roxen” här.

www.sportfiskarna.se

Relaterad nyhet från din region
41 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta