Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
Efter skogsbranden: Hur påverkas vattenmiljön?

Hur påverkar skogsbranden i Västmanland livet i bäckar och sjöar? Hur påverkas möjligheten att ta dricksvatten från området? De frågorna hoppas Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Länsstyrelsen i Västmanland få svar på. Totalt satsar HaV nu tre miljoner kronor på miljöövervakning av vatten i det brandskadade området.
Skogsbranden i Västmanland bröt ut 31 juli på ett kalhygge i sydvästra delen av Sala kommun. Det är den största skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet och cirka 13 800 hektar skog förstördes, ungefär 25 byggnader brann ned eller brandskadades och branden krävde ett liv.
I området finns flera våtmarker och redan före branden gjordes regelbundna mätningar av exempelvis fosfor och kväve i Gärrsjöbäcken och Märrsjön inom ramen för den svenska miljöövervakningen.

HaV har nu gett SLU i uppdrag att, i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län, titta närmare på hur sjöar och vattendrag i brandområdet påverkas. Projektet ska pågå i tre år och HaV anslår totalt tre miljoner kronor.
– Vi ökar antalet prover i Gärrsjöbäcken och Märrsjön och kommer också att göra mätningar på flera andra ställen. Vi vet ännu inte var vattenmiljön är mest påverkad och vill studera hur påverkan varierar i landskapet och tar därför prover i flera vattendrag i både de östra och västra delarna av brandområdet, säger Stephan Köhler, professor i miljögeokemi vid SLU och ansvarig för mätningarna.
– Utan den skyddande växtligheten kan det yttersta markskiktet samt de bundna ämnen som finns där spolas bort till vattendragen. Vi kommer därför att mäta partiklar, grumligheten, humus, försurande ämnen och halter av metaller i vattnet, exempelvis aluminium, bly och koppar som alla kan lakas ut under sura förhållanden. Erfarenheterna visar att de största miljöeffekterna uppstår under den första tiden efter branden och därför är det viktigt att starta mätningarna så fort som möjligt.
I projektet ingår också att titta på hur och om branden har påverkat organismerna i sjöar och vattendrag och hur fort de återhämtar sig i så fall. Det är känt att många vattenlevande organismer tål kortvariga förändringar i vattenkemin. Däremot kan långvariga förändringar av exempelvis syrehalt, lågt pH och sämre ljusförhållanden i vattnet leda till att vissa grupper av organismer kan blir utslagna medan andra gynnas och att återhämtningen därför dröjer.

Svaren förväntas visa en stor variation i effekterna efter skogsbranden, eftersom brandens intensitet och andelen våtmarker skiljer sig stort mellan bäckarna.

Svaren förväntas visa en stor variation i effekterna efter skogsbranden, eftersom brandens intensitet och andelen våtmarker skiljer sig stort mellan bäckarna.

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Palle Sköldblom tillhör dem som är kritiska till förslagen om förbud i Kalmarsund. Foto: Privat
Sportfiskare rasar mot förbudsförslag i Kalmarsund

Sportfisket efter storabborrar i Kalmarsund är rikskänt och omskrivet. Frågan är dock hur själva abborrbeståndet mår? Inte tillräckligt bra, anser i alla fall Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten som vill införa många nya fredningsområden.

Fiskejournalen skrev i december om den remiss som Havs- och Vattenmyndigheten skickat ut angående nya fredningstider och förbudsområden på kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län.
Detta skedde efter en hemställan från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Östergötland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län. Utifrån detta föreslog Havs- och vattenmyndigheten regeländringar för att stärka bestånden av framför allt abborre, gädda, gös och öring.

Det berömda sportfisket i Kalmarsund skulle påverkas på flera sätt, eftersom flera av de mest populära vikarna skulle få fiskeförbud mellan 1 januari–31 maj, bland dem Timmernabbsviken, Mönsteråsviken och Lervik. I Smältevik föreslås dessutom allt fiske förbjudas till och med 2027.  Här hittar du förslagen om fredningsområden.

Kan börja gälla 1 mars
Totalt rör det sig om 64 stycken nya- och 29 justerade fredningsområden, och förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2021.
HaV bedömer att de föreslagna förändringarna skulle stärka skyddet för biologiskt- och socioekomiskt värdefulla arter, och att fisket skulle bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Myndigheten konstaterar att beståndet av abborre och gädda utsätts för ett mycket stort tryck från fisket i kombination med skarv, säl och spigg, och det är därför viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska de sammanlagda effekterna.

En del av ovanstående resonemang har fått många sportfiskare att se rött, som menar att förslagen missar målet. En av dessa är Palle Sköldblom i Oskarshamn, som tillsammans med flera andra svarat kritiskt mot förslaget.
– Även vi sportfiskare anser att något behöver göras, men vi vill att man tar på sig arbetshandskarna och gör något åt grundorsaken – den misslyckade reproduktionen. Dessa nya förbud kommer vara verkningslösa och i längden skada mer än vad det gör nytta. Länsstyrelsen har inte gjort sin konsekvensanalys korrekt. För att stärka reproduktionen och värna om alla arters fortlevnad behövs helt andra åtgärder, säger Palle Sköldblom till Fiskejournalen.

Ser andra orsaker
Han själv har fiskat i Kalmarsund sedan 1985, och gör ungefär 50 fiskepass per år. Orsaken till att fisken i Östersjön har reproduktionsproblem har inte alls med sportfisket i Kalmarsund att göra, anser han och de andra som svarat på remissen. De pekar i stället på andra faktorer, såsom att övergödning har rubbat balansen i Kalmarsund och att det storskaliga yrkesfisket är den egentliga boven.
– Tidigare betade strömming och torsk ner spiggens bestånd och höll det på en mera lagom nivå. Numera saknar den nästan fiender och kan sprida sig ohämmat och därför äta upp alla andra arters yngel redan innan de hunnit passera gulsäcksstadiet.

Palle och hans medförfattare har presenterat en rad egna förslag på hur beståndet av både abborre och gädda i stället kan skyddas i Kalmarsund, vilka du även kan läsa här på Swedish Anglers hemsida.
– Beståndet av storvuxen abborre är i Timmernabben liksom i Smältevik talrikare än någonsin i historien. Vi tar inte hem dessa arter för konsumtion eftersom vi ser att balansen mellan yngel och vuxen fisk är störd. Därför vill vi påstå att sportfiskare i Kalmarsund i det närmaste utövar 100 procent catch & release.

Vill ha annan metod
Redan sedan 1998 finns det ett fiskeförbud i Kalmarsund från 1 april till 31 Maj. Enligt Palle härstammar de stora abborrarna i Kalmarsund från årsklasser tidigt 1990-tal, innan detta förbud togs i laga kraft, så inte ens dessa är från åren efter att förbudet infördes, anser han.
– Om man inte på 20 år lyckats få bestånden av fisk att återhämta sig genom förbud, borde man inte då tänka till och försöka med en annan metod? Frågan är också hur mycket inskränkningar man kan göra i Lagen om det fria handredskapsfisket, frågar han sig.

Det ska dock påpekas att vissa sportfiskare ställer sig bakom ett ökat skydd i Kalmarsund, som menar att fisketrycket är för högt och att beståndet måste få återhämta sig.
Senast 31 januari 2021 ska alla remissvar ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten. Här hittar du hela remissen!

Fortsättning följer med andra ord.

 

 

Du kanske även gillar detta