Elever fångar svartmunnade smörbultar

Oönskad art. Elever hjälper forskare att fånga invasiva smörbultar. Foto: Julius Ohlsson

Sportfiskarna medverkar i ett skolprojekt som syftar till att kartlägga utbredningen av främmande arter. En fisk av särskilt intresse är den svartmunnade smörbulten. I går fångades drygt 50 individer av den invasiva arten i centrala Göteborg.

”Jag har napp!” Ja, gårdagens provfiske vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på Nya Varvet väckte snabbt elevernas engagemang. Den invasiva arten svartmunnad smörbult fanns i riklig mängd och det tog inte lång tid innan huggen kom.
– Vi hade ett lyckat fiske med ett 50-tal fångade svartmunnade smörbultar. Andra arter som dök upp var gråsej och abborre. Att meta med mask är ett bra sätt att fånga många olika arter, berättar Julius Ohlsson, projektledare på Sportfiskarna.

Foto: Julius Ohlsson
Foto: Julius Ohlsson

Samtliga observationer och fångster av främmande arter rapporteras in till berörda forskare. Just svartmunnade smörbultar är av intresse för Leon Green, som studerar arten på Göteborgs universitet.
– Nya varvet är en utmärkt lokal för svartmunnad smörbult. Här finns det bra håligheter i stenfundamenten runt hamnen och vattnet är bräckt, precis som i Svarta Havet där de kommer ifrån. Arten ökar troligtvis i Göteborgs hamn och med det så förväntar vi oss att de börjar konkurrera om utrymme och därför rör sig längre och längre ut mot saltare vatten. Skolprojektet Främmande Arter är otroligt värdefullt, inte minst för eleverna som får lära sig hur mycket invasiva arter vi faktiskt har i svenska vatten, säger han.

Projektet – som bekostas av Länsstyrelsen i Västra Götaland och drivs av 8-fjordar – involverar omkring 1300 elever och ett 40-tal lärare.
Läs mer om projektet här.

Organiserat infångande av svartmunnade smörbultar sker även på andra platser i landet. På Gotland anordnades nyligen en tävling för att reducera antalet av de oönskade fiskarna. Lyssna på ett inslag från tävlingen här.

Hans Hällman

Publicerad: 28 September 2017
Av: Hans Hällman