EU:s ministerråd har nu beslutat om fångstkvoter för yrkesfisket i Östersjön under 2016. Fångstkvoten för lax ska behållas på samma nivå som 2015. Det innebär tyvärr att kvoten fortfarande är högre än vad forskarna rekommenderar som en maximal hållbar nivå. " /> EU-beslut om fångstkvoten för lax 2016 | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Anders Holm
Snart byggs en ränna där både strömningsmekanik och biologi kan studeras. Förhoppningsvis kan den leda till att färre laxar och annan vandrande fisk dör i turbiner. Foto: Martin Falklind
EU-beslut om fångstkvoten för lax 2016

EU:s ministerråd har nu beslutat om fångstkvoter för yrkesfisket i Östersjön under 2016. Fångstkvoten för lax ska behållas på samma nivå som 2015. Det innebär tyvärr att kvoten fortfarande är högre än vad forskarna rekommenderar som en maximal hållbar nivå.

De allra flesta vilda laxarna i Östersjön kommer från svenska älvar. Man kan därför säga att skyddet av vildlaxen är en svensk angelägenhet. Under senare år har laxuppgångarna ökat i många älvar. Detta tack vare minskade fångstkvoter och en styrning av det svenska yrkesfisket till kustnära fiske med inriktning på fångst av främst odlad lax från utbyggda älvar.
– Det är oerhört viktigt för besöksnäringen och den regionala utvecklingen i älvdalarna att den positiva trenden för vildlaxen fortsätter. Fiskekvoterna måste minskas ytterligare enligt forskarnas råd, säger Anders Karlsson Sportfiskarnas generalsekreterare.

Nästa steg för laxförvaltningen är också att införa en älvspecifik förvaltning av laxbestånden. Andra nödvändiga åtgärder är att bygga fungerande fiskvägar för upp- och nedströmsvandring, att anpassa vattenregleringen i de utbyggda älvar och att riva ut mindre kraftverk.
I ett historiskt perspektiv är ministerrådets beslut om en fångstkvot på 95 928 laxar ändå ett steg i rätt riktning. År 2004 låg fångstkvoten för Östersjölax på fler än 400 000 laxar. Sportfiskarnas mångåriga arbete gentemot myndigheter och politiker i såväl Sverige som Europa har gett resultat.

Relaterad nyhet från din region
6 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta