December innebär att många sportfiskare sveper in sig i ett vitt vilotäcke. Där i värmen är det dags att minnas tillbaka på säsongen som har gått – och att drömma sig framåt mot säsongen som kommer. Fiskejournalen har bett några av landets fiskeprofiler dela med sig av sina bästa minnen från 2018, samt att ge heta tips inför 2019. " /> Fiskehöjdaren 2018: Sivan Jansson | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
Sivan Jansson (längst till höger) med vänner i Italien.
Fiskehöjdaren 2018: Sivan Jansson

December innebär att många sportfiskare sveper in sig i ett vitt vilotäcke. Där i värmen är det dags att minnas tillbaka på säsongen som har gått – och att drömma sig framåt mot säsongen som kommer. Fiskejournalen har bett några av landets fiskeprofiler dela med sig av sina bästa minnen från 2018, samt att ge heta tips inför 2019.

Sivan Jansson, Älvkarleby. Ordförande i Fjällorna.

Säsongens bästa fiskeminne:

Italien bjuder på fiske i makalösa miljöer.

Hur ska man kunna beskriva säsongens bästa fiskeminne, när alla fiskedagar är fina fiskeminnen på olika sätt? Året som gått har innehållit många fina fiskedagar att minnas, allt från bonefishfiske i Karibien, laxfiske i Gaula, harr- och öringfiske i Jämtland till att meta abborre med syrrans barnbarn. Men årets fiskesäsong innehöll även en stor sorg när min fina vän Jonas drunknade när han fiskade lax i Gaula. Att tillsammans med vänner åka på fiskeresa ger en extra dimension. Först är det tiden fram till fiskeresan, när man planerar packning av flugor, linor, spön med mera. Ju tidigare man bestämmer sig för att resa tillsammans ju mer gemensamma minnen får man. Sedan är det själva fiskeresan och till sist men inte minst, när man tillsammans minns tillbaka på fiskeresan med sina vänner, alla ”kommer du ihåg?” när man träffas.

Jag vill dela med mig av ett minne från i fjol, som även är ett resetips, när jag var med mina fina fiskevänner Eva, Cathrin och Anna och fiskade i Italien. Jag var för första gången i Italien 2015 när de arrangerade Flugfiske EM. Jag blev helt förälskad i landet, eller rättare sagt i Trentino där vi tillbringade en vecka. Vilka vatten, vilken natur, vilka viner och maten ska vi bara inte tala om. När man tycker om något så vill man gärna dela med sig av sin upplevelse.

Vi flög till Verona och därifrån blev det hyrbil till Ponte Arche. Vi bodde på Hotell Bel Sit som är ett litet familjeägt hotell med god mat och ligger precis vid Sarca river. När vi anlänt till hotellet kom vår kontaktperson Alessandra och hälsade oss välkomna tillsammans med vår fiskeguide Gianni. Tillsammans gick vi igenom vad vi ville göra mer än fiska de dagar vi var på plats. Eftersom fisket var prio ett och vi var så få dagar bestämdes det att vi skulle ta vinprovningen på väg till flygplatsen när vi skulle resa hem. Har man lite mer tid så finns det många sevärdheter och mycket att göra i detta område.  Italien har flest världsarv i Världen med sina 53 stycken.

De tre olika vattnen som vi fiskade i var Sarca River där det finns inplanterad fisk men även vild brunöring, harr och marmorataöring. Chiese River vid Val di Daone, där finns det bara vild brunöring och bäckröding. Sjön Nembia uppe i bergen, där finns det bara inplanterad fisk, regnbåge och brunöring. Vi hade fantastiska dagar i Italien, ingen av oss fångade fisken med stort F, men för oss är det den gemensamma upplevelsen som är poängen.

Tips inför nästa säsong:

Använd vadarstav och flytväst vid fiske i strömmande vatten.

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Fiskejournalen
Lars Munk vet var laxen står i våra nordliga älvar. Foto: Ted Logart
Gunnar Westrin möter: Laxmästaren Lars Munk

En kall vinterdag i januari 2004 klev Lars Munk Lauritsen från Danmark av bussen i Övertorneå. Ensam i en ny värld började en egenartad livsresa. Fiskejournalens medarbetare Gunnar Westrin har känt honom på pulsen!

I Norrländska Socialdemokraten den 29 oktober 2005 skrev jag om Lars Munks äventyr, under rubriken ”Från Holstebro på Jylland till Kulmungi i Tornedalen”.
Han minns hur ensam han var i bussen den gången, hur spännande det trots allt var att möta en trakt han inte kände till. Några år innan resan jobbade han på en farm i Island, fick av vänner tips om en fiskeguideutbildning i Övertorneå, tog kontakt och bestämde sig. Nu eller aldrig!

På måndagen steg han in på Tornedalens folkhögskola för att gå utbildningen. Under året på skolan träffade han Eva-Lena Henriksson från Kulmungi, som studerade på naturguideutbildningen. I dag har de två barn och bor i den vackra byn Kieksiäisvaara norr om Pajala.

Resan från Jylland till Pajala-trakter är ett egenartat exempel på äventyrslust och urstark egenvilja. Efter året i Övertorneå examinerades han även utifrån statuter som ”The Flyfishing Federation of Europé” hade utarbetat. Inte underligt att han med tiden blev en av landets mest omtalade laxflugfiskare och alltid omtyckt guide.
I dag jobbar han som marknads- och affärsutvecklare inom bland annat Heart of Lapland, en vital del av Swedish Lapland, med östra Norrbottens kommuner som arbetsfält.
– Ingen dålig plattform att jobba med, med fortfarande outbyggda älvar och större åar. Den riktigt ultimata trakten för sportfisketurism, anser Munk med eftertryck.

Varför hugger laxen?
Naturligtvis fastnade han för laxen, kanske inte så mycket gällande fiskars storlek som utmaningen att förstå var laxarna står i älven, hur och varför de hugger och vilka flugor som gäller eller ratas.
– Det finns några självklara förutsättningar gällande all fiske- och naturturism, oavsett plats. Älvarna måste bevaras outbyggda och samhället i stort måste förändras, vare sig det handlar om yrkesfisket, skogsbruket eller andra stora exploateringar av naturen. Vi måste helt enkelt bli bättre på att vilja förändra vårt levnadssätt. Skogen, till exempel är mer värd för fiskar än vad som oftast framkommer, säger Lars Munk.

Måste bli mer tillgängligt
Han anser att vi behöver jobba ännu mer med infrastrukturen. Det måste bli lättare för besökare att ta reda på information om fisket i Swedish Lapland, samt att snabbt fullfölja digitaliseringen av fiskekortsförsäljningen. Det är svårt att kommunicera med internationella besökare om upplysningen bara finns på svenska.
– När det kommer till skötseln av laxen saknar jag en förvaltningsplan som är framtagen för laxens bästa och som gäller för alla länder kring östersjökomplexet, där man lokalt kan jobba med älvspecifik förvaltning, menar Munk med bestämdhet.

– Vi borde vara så pass kloka numera att vi absolut kan acceptera att laxens överlevnad och välmående kommer före ett eventuellt sport- och yrkesfiske. Med det menar jag att det finns en poäng i att inte tillåta avlivning i hav eller älv, innan man har säkerställt att ett minimum av laxar har kommit upp i älvarna, detta för att garantera artens överlevnad.

Önskemålet är att det ska finnas så pass mycket lax i älvar och hav att vi kan ta en del av resursen, menar Lars Munk.
Förvaltningen tycks vara baserad på känslor och inte i första hand på laxens välmående. Där anser Lars Munk att en förändring måste ske, att laxens leverne kommer i första hand.
– Skulle vi jobba med den typen av förvaltningsplan, där man alltid utgår ifrån försiktighetsprincipen, torde laxens överlevnad vara säkrad.

– Gunnar Westrin –

Du kanske även gillar detta