Brunare sjöar i framtiden

Enligt forskare vid Uppsala universitet minskar chansen att flötet dyker när sjöar och vattendrag blir att mer humusfärgade. (Foto: Morgan Fihn)
Enligt forskare vid Uppsala universitet minskar chansen att flötet dyker när sjöar och vattendrag blir att mer humusfärgade. (Foto: Morgan Fihn)

Det är inte bara biologin i insjöar som varierar med klimat och andra miljöfaktorer, det gör även kemin. Enligt en vetenskaplig artikel från Uppsala universitet blir Svenska sjöar blir allt mer brunfärgade av humusämnen, vilket i förlängningen kan drabba fiskbestånden i sjöarna.
Världens alla insjöar täcker endast tre procent av kontinenternas yta, men spelar ändå en mycket stor roll i planetens kolomsättning. Bland annat sker ett utflöde av koldioxid till atmosfären. Detta beror till stor del på att sjöarna tar emot stora mängder organiskt material från det omgivande landskapet, som också omvandlas i vattnet med hjälp av mikroorganismer.
Merparten av detta organiska material finns i löst form i vattnet och består av tusentals olika molekyler. Den aktuella studien är den mest omfattande undersökningen hittills av hur sammansättningen av dessa organiska föreningar formas av processer i sjöarna och i landskapet. Forskarna har analyserat det lösta organiska materialet i 120 insjöar från norr till söder i Sverige, och hur dess sammansättning varierar med klimat och andra faktorer.
Studien är ett samarbete mellan en grupp forskare inom forskningsprogrammet för limnologi vid Uppsala universitet och Max-Planck-institutet för marin mikrobiologi i Bremen/universitetet i Oldenburg. Den bygger bland annat på den nationella miljöövervakningen med all dess information om insjöarnas vattenkemi och andra egenskaper. Forskarna har också gjort detaljerade analyser av det organiska materialet med hjälp av ett kraftfullt instrument i Tyskland – en högupplösande masspektrometer.
Resultaten visar att inte bara den biologiska mångfalden, utan även den kemiska mångfalden, kontrolleras av olika miljöfaktorer. I sjöar med lång omsättningstid, dvs där vattnet stannar kvar länge innan det transporteras vidare nedströms, bryts till exempel molekylerna från omgivande skogar och myrar i stor utsträckning ned.
– Detta leder till att det blir en helt annan kemisk sammansättning, där inslaget av föreningar som bildats av växtplankton i sjöarna blir mer framträdande, säger Anne Kellerman, som är doktorand och artikelns huvudförfattare.

Fakta sjöar:
I Sverige finns drygt 90 000 insjöar större än 1 ha (större yta än en fotbollsplan). Över hälften av Sveriges kommuner och huvuddelen av industrierna får sitt vatten från sjöar.

Läs fler notiser om vattenmiljö.

Publicerad: 08 May 2014
Av: Morgan Fihn