Debatt: Nu är det dags att rädda Sundsvallsfjärden

Miljökämpen Tove Gulliksson presenterar flera förslag för en bättre marin miljö.

2012 studerade jag vid universitetet i Sundsvall. En dag när jag korsade bron över ån till skolan såg jag en oljig sörja som flöt på vattnet. Jag ringde till räddningstjänsten för att be dem rycka ut och sanera. Men rösten i luren svarade att flera personer redan hade ringt och att det inte var något att oroa sig för – en gammal miljösynd bara som bubblat till ytan, inte mycket att göra åt…

Senare, 2015, var det SM-vecka i Sundsvall med idrottare från hela landet som tävlade i alla hörn av staden. I Selångersån hölls matcherna i vattenpolo och flera spelare som deltog blev magsjuka efter att ha vistats i vattnet …

Jag har samlat på mig en mängd rapporter om tillståndet i Sundsvallsfjärdens vatten och konstaterar att havet lider av akut ohälsa. Före industrialiseringen gick det utmärkt att bada i fjärden och i alla dess utflöden. Men sedan pappers-, massa- och träindustrin längs norrlandskusten vuxit fram har också ansamlingar av träfibrer, behandlade med olika kemikalier, vuxit fram. Kemikalieindustrier och aluminiumtillverkning har bidragit med utsläpp av bl a perfluorkarboner (PFC). Både mark och vatten är idag förorenade med bland annat arsenik, bly, kvicksilver, dioxiner, högfluorerade ämnen och alla tänkbara människoorsakade miljöföroreningar i varierande grad. Det känns inte längre så lockande att ta sig ett dopp i Sundsvallsfjärden.

“Det är ingen fara, havet är oändligt” lär en chef på en sulfitfabrik ha sagt till en anställd på 1960-talet, när denne ifrågasatte dumpningar av avfall i det redan smutsfärgade havsvattnet i Sundsvall. Idag är vi väldigt medvetna om att havet inte alls är oändligt och att det finns tydliga gränser för hur mycket kemikalier, utsläpp och näringsämnen som havet klarar av att ta hand om. Enligt Naturvårdsverket är nya och gamla kemikalieutsläpp samt övergödning några av de största hoten mot ekosystemen i Bottenhavet. Det i kombination med allt varmare och surare hav till följd av ökningen av växthusgaser.

Vi har tack och lov kommit långt sedan det dumpades miljögifter i Sundsvallsfjärden och föroreningar spolades rakt ut i vattnet. Nu är det dags att ta itu med de mer diffusa källorna till miljöförstöring och de indirekta utsläpp som hamnar i atmosfären och som påverkar havet till slut. Det finns inte en snabb lösning på komplexa problem. Problemen måste lösas genom att många människor – politiker, näringsliv, föreningar, media, gräsrotsrörelser, industrier, forskare, tjänstemän och privatpersoner – hjälps åt.
Trots att vi har både globala och nationella miljömål uppsatta, och trots att vi har goda möjligheter att rätta till felen vi som samhälle gör, så har vi hittills tyvärr misslyckats med samtliga miljömål gällande hav och vattendrag i Sverige. Men en gång i tiden var ekosystemen här friska och intakta, och så kan det givetvis bli igen i framtiden. Sundsvallsfjärden kan åter bli frisk, badbar och rik på fisk om vi hjälps åt. Till exempel med att:

1) Minska våra utsläpp av växthusgaser, både på individ-, företags- och samhällsnivå.
2) Kräva mer sanering av gamla industrisynder i närområdet.
3) Stötta småskaligt fiske.
4) Stötta och engagera dig i organisationer som jobbar för att ta hand om vattendrag: Älvräddarna, Stiftelsen för Östersjölaxen med flera. Kanske behöver vi också starta ett “Sundsvallsbuktens Vänner” där företag och privatpersoner kan vara med och visa sin goda vilja och engagemang.

​​Tove Gulliksson
Konstnär, designer och omställareHar under hösten gått kursen Förorening i marin miljö vid Göteborgs universitet för att som konstnär med miljöintresse kunna bygga konstprojekt på vetenskaplig grund.

FAKTARUTA
FN:s globala hållbarhetsmål nr 14:
hav och marina resurser. Mål 14 handlar om att bevara och använda världens hav, sjöar och marina resurser på ett hållbart sätt.

Sveriges miljökvalitetsmål: Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Publicerad: 29 January 2022
Av: Anders Lundin