Den svenska sjögurkan kan höja sin status rejält

Sjögurka får höjd status. Foto: Ellen Schagerström

Sjögurkan kan vara på väg mot en betydligt högre status i Sverige. Både genom att den förbättrar vattenmiljön vid fiskodlingar, men även som exportvara till den asiatiska marknaden.

Det är Göteborgs Universitet som berättar om sjögurkans framtida roll och betydelse på den svenska marknaden. För första gången ska den testas som vattenförbättrare vid svenska fisk- och skaldjursodlingar. Genom att sjögurkor äter sand och gyttja tar de upp mycket av den organiska substansen som samlats på havsbotten, och detta är redan en vedertagen metod i Asien.

Odling av makroalger (tång) används redan för att ta upp de lösta näringsämnen som fiskar och skaldjur släpper ut. Om man även samodlar med filtrerande djur, som musslor och ostron, tar de upp näring i form av små partiklar i vattnet. Men även sjögurkor kan bidra till en bättre vattenmiljö eftersom de är sedimentätande djur och äter mycket av det som faller till botten, meddelar Göteborgs Universitet.

– Sjögurkor är intressanta att använda som en del i cirkulärt vattenbruk för bättre vattenkvalitet. De har redan använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Och nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

Det finns även förhoppningar om att svenska sjögurkor kan gå på export. Forskarna i projektet har nämligen fått den röda signalgurkan att leka i fångenskap, och i Kina betingar exempelvis en burk på cirka 250 gram ett pris på närmare 3 000 kronor. Fiske på de vilda populationerna världen runt har gjort att många arter är starkt hotade och i vissa länder råder nu totalt fiskeförbud. Det finns därmed förutsättningar att odla sjögurka i Sverige och exportera till den asiatiska marknaden, tror forskarna.

Läs även om senaste plastlarmet:

Ett kreditkort i veckan – så mycket mikroplast får du i dig