Fiskehöjdaren 2018: Kenneth Einars

Kenneth Einars som många är vana att se honom – med en stor harr.
ANNONS

December innebär att många sportfiskare sveper in sig i ett vitt vilotäcke. Där i värmen är det dags att minnas tillbaka på säsongen som har gått – och att drömma sig framåt mot säsongen som kommer. Fiskejournalen har bett några av landets fiskeprofiler dela med sig av sina bästa minnen från 2018, samt att ge tips inför 2019.

Kenneth Einars, Alfta.
Flugbindare, fotograf mm.

Bästa fiskeminnet 2018:

Det är nog från Vulgata-fisket i juni månad. En tidig morgon veckan före midsommar är bilen packad, flytringen är pumpad och kaffetermosen är påfylld. Äntligen blir det av att besöka den vackra skogssjön i Hälsingeskogen som jag fiskade i senast för 20 år sedan. Förhoppningarna var stora. Sjön håller fin öring och även ett fint bestånd av harr. Väl framme så möttes jag av en spegelblank sjö, och i strandkanten flöt rester av gårdagens kläckning av Sjösandsländor. Det bådade gott. Vadarbyxor på och flugspöt riggades med en kläckare jag konstruerat under vinterhalvårets mörka kvällar. En kåsa kaffe innan jag klev i flytringen gjorde susen, helt ensam förutom korpen som gjorde mig sällskap i torrakan på udden mittemot.

Sakta paddlade jag ut, och endast några sporadiska kläckningar syntes än så länge. Några vakringar mitt på sjön visade att fisken var sugen på de stora sländorna. Klockan har precis passerat 7 på morgonen, ett vak inom kasthåll och jag spritter till. Lite sent hamnar kläckaren i närheten av vaket, och slurp så försvinner den. Fast fisk på första kastet, och efter en liten stund kan jag varsamt sätta tillbaka en harr i 7 hg-klassen.

Lite länge upp efter kanten ser jag efter en stund en fisk som sakta går och äter bara en meter ut från strandkanten. Sakta paddlar jag dit och väntar på att fisken ska visa sig igen … och efter några minuter kommer den igen efter kanten, sakta går den där och efter varje vak lämnar den efter sig lite bubblor på ytan. Jag känner pulsen stiga och sakta drar jag ut lite lina och börjar luftkasta. Kläckaren landar cirka 5 meter framför fisken och väntan känns olidligt innan den till slut slukar flugan, mothugg och fisken gör en lång rusning, backningen skyndar ut, men snart får jag fisken under kontroll och kan sätta håven under den och sakta lyfta in den i flytringen.

En otroligt vacker öring på 60 cm+ har precis tagit min nykonstruerade kläckare. Helt magiskt. Under loppet av 3 timmar landade jag och återutsatte 6 öringar med en uppskattad vikt mellan 1,5 och 2,5 kg på min lilla kläckare. Så den här dagen glömmer jag aldrig. Det här dagen var match the hatch deluxe.

Tips inför 2019:

Gräset är inte alltid grönare på andra sidan! Passa på att undersöka vatten du sällan fiskar i då de stora dagsländors kläcker. Då om någongång visar sig de skygga öringarna för att käka sig mätta …

Här nedan hittar du fler Fiskehöjdare:

Fiskehöjdaren 2018: Gunnar Westrin

Publicerad: 18 December 2018
Av: Anders Lundin
ANNONS