Westrin om de missbildade fiskarna: ”Riktigt illa ute”

All gruvhantering kommer på sikt att påverka miljöerna negativt. Det slår författaren och debattören Gunnar Westrin fast efter upptäckten av de missbildade abborrarna i Norrbotten

Fiskejournalen har berättat om nyheten att LKAB i Kiruna har gjort testfisken i de näraliggande Rakkurisjöarna, och anmält kroppsliga förändringar hos en del abborrar. Ur och förbi LKAB:s Kirunavaaragruvas högar med restmaterial rinner Rakkuribäcken så småningom ner i de två sjöarna med namnet Rakkurijärvi för att sedermera strömma ut i kungsådran Kalixälven, en av Sveriges nationalälvar.

Gunnar Westrin meddelar att Rakkuribäcken redan på 1960-talet var ett ”harrparadis” eftersom där oftast bara fanns riktigt stor fisk, men knappast någon reproduktion.

– Fenomenet indikerar försurningar, vilket i sin tur slår undan kalket (kalcium) allt eftersom pH-värdena sjunker.  Ett balanserat pH-värde brukar sättas till 7. När pH-värdet sjunker ner mot 5,5 (logaritmisk skala), kommer reproduktionen av bland annat fiskar och fåglar att rubbas, eftersom skalen på äggen inte längre håller, det vill säga avsaknad av kalk, förklarar Gunnar Westrin.

De äldre fiskarna däremot kan överleva. Samma problem gäller även för andra organismer, som exempelvis fåglar och de organismer som ömsar skal, som kräftor och sländlarver, enligt Westrin.

Problemet med försurningar bygger bland annat på användning av svavel i olika former. Enligt de rapporter som Westrin har fått grasserar även övergödningen, ett gissel som så småningom ger syrebrist. En kompis till honom paddlade för några år sedan den övre delen av Kalixälven och strandsatte vid utloppet av Rakkuribäcken. Nedströms i nationalälven syntes tydliga tecken på övergödning, både i vattnet och efter strandkanterna.

– Kalixälven är skyddad i Miljöbalken utifrån fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Vi får inte destruera våra kvarvarande skyddade älvar med fortsatta kraftverksprojekt, påminner Westrin.

Han oroas över alla de nya gruvprojekt som ett flertal bergverk vill etablera, många långt inne i väglöst Sápmi, eftersom tillrinnings- eller avrinningsvattnet från kommande dagbrott så småningom kommer att kemiskt skada våra vattendrag.

– Kroppsliga förändringar hos fiskar kan betyda det tredje hotet, nämligen att arvet/generna har påverkats och förändrats. Då är vi riktigt illa ute, menar Gunnar Westrin.       

Läs om vattenvård:

Kritik mot pengafördelning: Får norr mindre än söder?

Publicerad: 19 February 2019
Av: Anders Lundin