Läckage i kraftverksdammar oroar

Av Sveriges cirka 1500 dammar bedöms 25 vara så stora att ett dammbrott skulle medföra förödande konsekvenser.

Av Sveriges cirka 1500 dammar bedöms 25 vara så stora att ett dammbrott skulle medföra förödande konsekvenser.

När de flesta av Sveriges kraftverksdammar byggdes, för cirka 50 år sedan, visste man inte hur man skulle få de väldiga vallarna av sten och grus att hålla tätt i hundratals år. Man underskattade dessutom mängden vatten vid extrema flöden. I dag läcker ett flertal av landets största dammar – ett dammbrott skulle medföra förödande konsekvenser för en hel älvdal.
Enligt Sveriges Radio är de flesta av Sveriges stora dammar är inte byggda i betong, utan är så kallade stenfyllnadsdammar byggda av sten- och grusmaterial. 25 av dessa är så stora att ett dammbrott skulle medföra förödande konsekvenser för en hel älvdal. Bland dessa dammar finns Suorva i Lule älv, Svegssjön i Ljusnan och Trängslet i Österdalälven. En av de dammar som läcker i dag är Seitevare-dammen i Lilla Lule älv, som också är bland Sveriges högsta och största dammar.
Claes-Olof Brandesten är dammsäkerhetschef på Vattenfall, ägaren av alla kraftverk och dammar i Luleälvarna.
– Vi undersöker nu vilka åtgärder som behöver göras på Seitevare, säger han i programmet Vetenskapsradion Sveriges Radio.
Ett annat problem med många av de stora dammarna är oförmågan att släppa ut vatten som inte får plats i dammen.
Lyssna på radioinslaget här nedan. (20minuter)