Laxåret 2012 – hur blev det egentligen?

Rekorduppgång i Torne älv men för tidigt att kalla det en varaktig förbättring. (Foto: Jesper Larsson)

Sportfiskarna:
Mycket har redan skrivits i media om östersjölaxens återvandring 2012 men bara nu när de sista laxarna återkommer till sina lekälvar kan en korrekt sammanställning göras. Laxexperten Glenn Douglas på Sportfiskarnas Region Norr, presenterar här en färsk sammanställning av återvandringen i vildlaxälvarna.
Sportfiskarna har nu gjort en genomgång av resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torneälv i norr till Mörrumsån i söder. De flesta resultaten är än så länge preliminära och kommer troligen att finjusteras. Detta beror bland annat på att foton som tas av fisk i fisktrappor måste kontrolleras för att skilja bland annat mellan lax, sik och havsöring, vilket är viktigt för att säkerhetsställa statistiken, men mycket tidsödande. Endast efter justeringen kan exakta siffror presenteras, oftast i slutet av året. Men redan nu kan en övergripande bild presenteras över landets laxuppgångar 2012.
Bra uppgångar överlag, rekord i Torneälv
Samtliga av Sveriges vildlaxälvar har haft starka till normala återkomster under 2012, ingen älv har haft lika dåliga resultat som de två föregående åren. Torneälv har Sveriges i särklass starkaste laxbestånd med en fenomenal återkomst av cirka 59 000 laxar 2012. Det är därmed nytt rekord för Torneälven men samtidigt bör man tänka på att tidsserien är väldigt kort då räknaren installerades först 2009.
Kalix- Pite älv
Både Kalix- och Pite älv har haft bra uppgångar men det är dock inget rekordår. I Kalix älv passerade mer lax genom trappan i Jockfall både 2001 och 2002 och mer lax steg i Pite älv mellan 2002-04. Kalix älv är dock fortfarande Sveriges näst bästa laxälv efter Torne älv.
Vindelälven
Vindelälven visar på rekordåterkomst 2012 och börjar segla upp som en stark laxälv som konkurrerar med Kalix älv om andraplatsen bland Östersjöns laxälvar. Byskeälv har presterade riktigt bra i år men igen, inget rekord. Glädjande är att Byske precis som Vindelälven har en positiv tioårstrend för leklax, tvärtemot de flesta övriga älvar med fiskräknare.
Mörrumsån
Sveriges mest kända laxälv Mörrumsån visar på bra spöfångster under 2012 men det är ännu för tidigt att dra slutsatser från laxräknaren vid Marieberg. Vad som dock står klart är att Mörrumsån, Sveriges flaggskepp bland laxälvar, har haft mycket bättre laxuppgångar vid tidigare år.
Mindre laxälvar
För mindre och oftast svagare älvar som Åby, Kåge, Rickleån, Sävarån och Testeboån har uppgången också varit bra men man ska komma ihåg att deras utgångspunkter är mycket låga med bara ett fåtal fiskar vid de olika räknarna. Det är långt innan dessa svaga bestånd kan räknas som säkra.
Varför bra uppgångar i år?
Orsaken bakom årets starka laxuppgångar kan framförallt vara att vattentemperaturen i Östersjön varit varmare under den senaste vintern, vilket i sin tur lett till en biologisk kedjeeffekt som gör att laxen valt att vandra hem för lek i större utsträckning än under 2010-11.  Vi kan ha fått en ”ketchupeffekt” där flera årskullar vandrat hem i år efter två kalla vintrar i Östersjön. Därför kan det vara svårt att drar slutsatsar om hur nästa års laxuppgång kan bli utifrån årets resultat.
Ett år är ingen trend
Det är kanske bra att påpeka att det är vansklig att göra svepande uttalanden typ ”bra laxår 2012” när östersjölaxen egentligen består av 15 olika bestånd med otrolig variation mellan älvarna. I Sverige har vi allt från relativt starka älvar med årliga återkomster av tiotusentals laxar till extremt svaga bestånd med under 20 återkommande leklaxar per år.
Vad som är tydligt är att nästan alla älvar förutom Byskeälven och Vindelälven sedan 2001 har haft en avstannande eller minskande utveckling av laxbestånden. Därför är årets starka återvandring en välkommen förändring efter de föregående två åren. Det är dock viktigt att poängtera att ett år INTE är en trend.
Sportfiskarna kommer att fortsätta jobba för laxens bästa och för att politiker och tjänstemän ska upprätthålla det viktiga arbetet att skapa en långsiktig politik och ett regelverk som förbättrar vår gemensamma resurs – vildlaxen.
www.sportfiskarna.se