Westrin ryter till: Suckarnas sjö

Ströms Vattudal i norra Jämtland börjar sitt flöde kring Gäddede mot norska gränsen och avslutas med Russfjärden intill centralorten Strömsund. Egentligen är systemet en tretton mil lång vattenfylld dalgång, där sagolika sjöar och granna forsar avlöser varandra. För ögat är den enorma sjön en mjuk smekning mot ögat. Så vacker, men så skändad och våldtagen. Det tog mänskligheten femtio år att krascha ett oersättligt ekologiskt system.

På femtiotalet byggdes dammarna klara nedströms i faxälvsystemet. Tio år senare såg vi de sista rödingarna, det som en gång i tiden räknades in som norra Europas största rödingpopulation. I början på sjuttiotalet byggdes kraftverket i Bågede, mitt i öringarnas sista stora lekområde? På åttiotalet stängde bevakaren i Bågede anteckningsboken. Den sista storöringen hade gått i fisktrappan upp mot Sjulssjön i vattudalssystemet.

Harr och regnbåge.

I slutet på nittioalet och en bit in på tvåtusentalet restaurerades harrbäckar på bägge sidor om Ströms Vattudal, från Strömsund och uppströms. Några år senare blommade harrvaken ut över sjön som aldrig förr. Jag såg för mitt inre en lysande framtid för bland annat sportfisketurismen. Tänk så fel jag hade!

Några år in på 2000-talet uppfördes fiskodlingen i Postviken på min hembygds mark. Året innan hade jag och min son några oförglömliga harrfisken på samma plats. Paradiset var nära.

Så kom det sig att några kassar kapsejsade. En av krascherna skede på senvåren, precis när harren skulle leka i bäckutloppen. Jag har bott i Alaska och vet en del om regnbågars leverne, bland annat att de kan var aggressiva och att de älskar fiskrom. Jag tycker inte man behöver vara en uttalad expert för att begripa vad tusentals regnbågar har hittat på i Ströms Vattudals harrbäckar. Beviset kom till slut i form av forskning på förrymda regnbågar i Storsjön i samma län. Rymlingarna var uppe i bäckarna och störde harrleken. Bildbevis fanns.

Avslutningsvis; Det är synd att inte forskare/politiker med flera lyssnar mer på gräsrötterna, ett irriterande problem som följt mig genom alla debattåren. Jag sörjer min sjö!

                                                            -Gunnar Westrin-