Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson) Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)[/caption] " /> Fiskevårdsområden protesterar mot kalknedskärningar | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Fiskevårdsområden protesterar mot kalknedskärningar
Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)

Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)

Sportfiskarna: Fyra fiskevårdsområdesföreningar runt Mölndalsån har skrivit ett upprop till Länsstyrelsen i Västra Götaland för att få en omprövning av nedskärningar av kalkningsverksamheten.
Föreningarna reagerar främst på att kalkningen avslutas i ett flertal mindre vatten, att pH-målet har satts till 5,6 i sjöar med god förekomst av mört, samt att föreningarna inte kunnat vara delaktiga i processen att ta fram den nya kalkningsplanen för Mölndalsåns åtgärdsområde.
De fiskevårdsområden som har protesterat är Stora Härsjöns FVOF, Stora Sturvens FVOF, Mölndalsåns FVOF, samt Rådasjöns-Stensjöns FVOF. Några av de argument föreningarna för fram är att nedskärningarna riskerar att medföra en återförsurning av många mindre sjöar, vilket är ett slöseri med tidigare investerade statsmedel i kalkningsverksamheten, samt att en återförsurning inte är förenligt med vattendirektivets icke-försämringskrav.
– Vi inser att några av områdets större sjöar är överkalkade och att det är befogat att göra nedskärningar av kalkningarna av dessa, vi anser dock att det då borde vara möjligt att omfördela kalkdoserna så att man i största möjliga mån fortsätter att kalka de flesta vattnen, säger Rolf Johansson, kontaktperson för uppropet och sekreterare i St. Härsjöns fiskevårdsområdesförening.

Ett viktigt mål för uppropet är att få en omprövning av pH-målet i sjöar som Stora Sturven, Långetjärn och Stora Övattnet som satts till 5,6 trots att det finns mört i sjöarna och även siklöja i Stora Sturven.
– Här har vi en klassisk stridsfråga för kalkningen: fanns det mört i sjöarna innan försurningen slog till? Vi hävdar att det har funnits mört naturligt i dessa relativt stora sjöar och att pH-målet då ska vara 6,0 och ingenting annat. I exempelvis Stora Sturven fanns det enligt lokalbefolkningen före försurningen gott om de vanligaste fiskarterna som gädda, abborre, mört och siklöja och i Porstjärn där kalkningen nu helt dragits in sattes det på 1940-50 talet ut mörtstugor och mörten såldes som agnfisk, kommenterar Rolf Johansson.
Annica Karlsson Vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland har svarat på fiskevårdsområdesföreningarnas skrivelse och anger där att neddragningarna som har gjorts i den nya kalkplanen för Mölndalsån åtgärdsområde, 2012-2016, inte gjordes på grund av besparing av pengar, utan helt följde de riktlinjer som finns i Naturvårdsverkets Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag, numera Havs och vattenmyndighetens riktlinjer.  Länsstyrelsen har en omfattande vattenkemisk uppföljning med ett 40-tal provpunkter i området. Flertalet vatten har god vattenkemi medan flera mindre småtjärnar har kort omsättningstid och därigenom är svårkalkade.
– Vi försöker nu få till stånd ett samrådsmöte med fiskevårdsområdesföreningarna i juni där Göteborgsregionen är sammankallande. Vi får titta på sjö för sjö, där vi får se över möjligheterna för att fortsätta kalka de småvatten där det är möjligt och motiverat att lägga en mindre dos om man ändå kalkar i närheten. Kan det nu beläggas att det förekommit mört i sjöar som Stora Sturven får vi naturligtvis höja pH- målet till 6,0. Sammantaget är det olyckligt att vi och Göteborgsregionen missade att samråda med de olika lokala föreningarna inför den nya planen, kommenterar Annica Karlsson.
www.sportfiskarna.se

Relaterad nyhet från din region
19 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Sportfisket och det övriga friluftslivet blomstrar.
Ökat anslag till Sportfiskarna – så många miljoner får de

Sportfiskarna har anledning att fira i dag. När fördelningen av statens medel till friluftsorganisationerna presenteras så får nämligen Sportfiskarna ett ökat anslag.

Det totala statsanslaget till friluftsorganisationerna är 47,8 miljoner kronor, och dessa fördelas mellan 23 aktörer.
– Det känns särskilt viktigt i år att fördela de statliga medlen så att många ges möjlighet att kunna aktivera sig och utöva friluftsliv. Många bra projekt kommer under året bidra till mer välmående hos befolkningen, säger Ulf Silvander generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv i ett pressmeddelande.

Sportfiskarna får ett organisationsbidrag på 5 370 000 kronor, vilket är en liten ökning från 2020 då summan var 5 250 000 kronor. De får även ett verksamhetsstöd på 4 700 000, vilket är samma som föregående år.
Det bör även noteras att 2021 utnämnts till Friluftslivets år.
Hela listan på anslagen hittar ni här!

Du kanske även gillar detta