Fiskevårdsområden protesterar mot kalknedskärningar

Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)

Mört torde vara ursprunglig i ett så stort vatten som Stora Sturven. (Foto: Rolf Johansson)

Sportfiskarna: Fyra fiskevårdsområdesföreningar runt Mölndalsån har skrivit ett upprop till Länsstyrelsen i Västra Götaland för att få en omprövning av nedskärningar av kalkningsverksamheten.
Föreningarna reagerar främst på att kalkningen avslutas i ett flertal mindre vatten, att pH-målet har satts till 5,6 i sjöar med god förekomst av mört, samt att föreningarna inte kunnat vara delaktiga i processen att ta fram den nya kalkningsplanen för Mölndalsåns åtgärdsområde.
De fiskevårdsområden som har protesterat är Stora Härsjöns FVOF, Stora Sturvens FVOF, Mölndalsåns FVOF, samt Rådasjöns-Stensjöns FVOF. Några av de argument föreningarna för fram är att nedskärningarna riskerar att medföra en återförsurning av många mindre sjöar, vilket är ett slöseri med tidigare investerade statsmedel i kalkningsverksamheten, samt att en återförsurning inte är förenligt med vattendirektivets icke-försämringskrav.
– Vi inser att några av områdets större sjöar är överkalkade och att det är befogat att göra nedskärningar av kalkningarna av dessa, vi anser dock att det då borde vara möjligt att omfördela kalkdoserna så att man i största möjliga mån fortsätter att kalka de flesta vattnen, säger Rolf Johansson, kontaktperson för uppropet och sekreterare i St. Härsjöns fiskevårdsområdesförening.
Ett viktigt mål för uppropet är att få en omprövning av pH-målet i sjöar som Stora Sturven, Långetjärn och Stora Övattnet som satts till 5,6 trots att det finns mört i sjöarna och även siklöja i Stora Sturven.
– Här har vi en klassisk stridsfråga för kalkningen: fanns det mört i sjöarna innan försurningen slog till? Vi hävdar att det har funnits mört naturligt i dessa relativt stora sjöar och att pH-målet då ska vara 6,0 och ingenting annat. I exempelvis Stora Sturven fanns det enligt lokalbefolkningen före försurningen gott om de vanligaste fiskarterna som gädda, abborre, mört och siklöja och i Porstjärn där kalkningen nu helt dragits in sattes det på 1940-50 talet ut mörtstugor och mörten såldes som agnfisk, kommenterar Rolf Johansson.
Annica Karlsson Vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland har svarat på fiskevårdsområdesföreningarnas skrivelse och anger där att neddragningarna som har gjorts i den nya kalkplanen för Mölndalsån åtgärdsområde, 2012-2016, inte gjordes på grund av besparing av pengar, utan helt följde de riktlinjer som finns i Naturvårdsverkets Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag, numera Havs och vattenmyndighetens riktlinjer.  Länsstyrelsen har en omfattande vattenkemisk uppföljning med ett 40-tal provpunkter i området. Flertalet vatten har god vattenkemi medan flera mindre småtjärnar har kort omsättningstid och därigenom är svårkalkade.
– Vi försöker nu få till stånd ett samrådsmöte med fiskevårdsområdesföreningarna i juni där Göteborgsregionen är sammankallande. Vi får titta på sjö för sjö, där vi får se över möjligheterna för att fortsätta kalka de småvatten där det är möjligt och motiverat att lägga en mindre dos om man ändå kalkar i närheten. Kan det nu beläggas att det förekommit mört i sjöar som Stora Sturven får vi naturligtvis höja pH- målet till 6,0. Sammantaget är det olyckligt att vi och Göteborgsregionen missade att samråda med de olika lokala föreningarna inför den nya planen, kommenterar Annica Karlsson.
www.sportfiskarna.se

Annons
AKTUELLT

Historiska drömhugg från djupet

Blåkveite, uer och lubb i all ära, men när Team Rolex summerar sin lyckade satsning i Eggakantens brådjup är det en rekordstor långstjärt och en svindlande havskatt som utmärker sig. Den sistnämnda tvingade ner vågen till 25,2 kilo – 8 kilo över gällande världsrekord!

Den moderna ekolodskolan

Alla sportfiskare drömmer om vad som finns under vattenytan. Med Garmins Chirp-teknik kan du se hur grunden verkligen ser ut och var vegetationen växer. Du kan även se fiskarna och bedöma deras storlek. Här berättar vi hur den nya moderna tekniken fungerar!

Gunnar Westrin får Smedmanpriset

Publicisten, flugfiskeprofilen och författaren Gunnar Westrin tilldelas Smedmanpriset 2018. Den ärofyllda utmärkelsen får han bland annat för sitt stora engagemang och personliga författarskap.

BILDSPEL: Sällsynta gäddor

Att även fiskar kan drabbas av pigmentförändringar vet vi sedan tidigare. Åkomman kan ge häpnadsväckande resultat – här har ni några intressanta exempel på hur gäddan kan se ut. För att man som gädda inte ska bli uppäten av artfränder och andra rovfiskar gäller det att på bästa sätt kunna gömma sig i den naturliga

Skellefteå Kraft tappar kund

Vackra ord om hållbarhet räckte inte – när en bostadsrättsförening i Västerhaninge fick se hur laxar dör vid Hednäs kraftverk beslöt de att säga upp sitt elavtal. – Jag känner mig lurad. Vi vill inte göra affärer med Skellefteå Kraft, säger föreningens vice ordförande Annika Markén till Piteå-Tidningen.

Bombardatips till sommaröringen

Har du testat att fiska havsöring med bombarda? Om inte så kanske det är dags nu. Teknikens effektivitet går knappast att ifrågasätta och här kommer några heta tips från ”Bombardakungen” Magnus Pålsson.

Världens dyraste bete

MacDaddy’s trollingbete skapade rubriker på den stora amerikanska sportfiskemässan ICast för tio år sedan. Betet är ett fullt fungerade trollingbete ämnat för fiske efter storvilt. Det finns dock en avgörande detalj som avskräcker att använda betet i praktiken, det har nämligen ett uppskattat värde på otroliga en miljon dollar. Men varför har MacDaddy’s Million Dollar

Omfattande tjuvfiske i Storsjön

Över 500 meter nät fyllda av gammal död fisk har i dagarna hittats i Storsjön i Gästrikland. Nätfisket är olagligt och har bland annat skördat mängder av gös, gädda och abborre.

Tidernas 3 bästa beten för insjööringen

Fiskejournalen fortsätter att gräva bland anmälda fiskar till Recordfisken och Storfiskregistret. Hela 40 000 registrerade fiskar ligger till grund för serien om ”Tidernas bästa beten”. Nu har vi kommit fram till vår älskade öring. Vilka tre beten har fångat flest insjööringar sen 1970? Den gigantiska öring som är svenskt rekord sedan 1991 är en mycket

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...