Fiskvägar och så kallade omlöp fungerar dåligt, och oftast är det bättre för både miljön och kraftverksägaren att riva ut i stället. Det är två slutsatser som Sportfiskarna drar, i hopp om en grön våg när vattenkraften nu ska förses med moderna miljövillkor. " /> Fiskvägar får tummen ned: "Win-win att riva ut i stället" | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
Harrens livspussel läggs nu av länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Foto: Anders Lundin
Fiskvägar får tummen ned: ”Win-win att riva ut i stället”

Fiskvägar och så kallade omlöp fungerar dåligt, och oftast är det bättre för både miljön och kraftverksägaren att riva ut i stället. Det är två slutsatser som Sportfiskarna drar, i hopp om en grön våg när vattenkraften nu ska förses med moderna miljövillkor.

Redan i vintras konstaterade länsstyrelsen i Norrbotten att vandringsvägar för fisk inte fungerar bra. Det var på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som länsstyrelsen inventerade fiskvägar i Norrbotten och Västerbotten. Drygt 40 fiskvägar undersöktes, och resultatet var dystert. Bara hos hälften av anläggningarna hittade fisken vägen upp. Vid vandring nedströms ett kraftverk eller damm så var siffrorna ännu sämre, där ingen anläggning bedömdes fungera mycket bra, rapporterades det bland annat i P4 Norrbotten.

Samma dystra rapport kunde Sportfiskarna ge efter det årliga elfisket i Stockholms län, som visade att det i princip saknas rekrytering uppströms fiskvägar. ”Det är endast vid optimala vattenflöden som havsöringen klarar att passera vandringshinder där det byggts fiskvägar”, konstaterade de på sin hemsida.

Därför hoppas nu Sportfiskarna att många ägare till småskaliga kraftverk ska riva ut, i samband med att den nya lagstiftningen för vattenkraft träder i kraft.

Så här skriver de på sin hemsida:

”Den nya lagstiftningen för vattenkraft från januari 2019 innebär att i princip alla vattenkraftverk under en tjugoårsperiod ska prövas för moderna miljövillkor. Genom en branschgemensam finansieringslösning ska de åtta största kraftbolagen nu bidra med totalt 10 miljarder SEK till miljöåtgärder under 20 år. Finansieringen kommer att täcka prövningskostnader och 85 % av kostnaden för miljöåtgärder som fiskvägar och utrivningar, och dessutom 95% av produktionsbortfallet. Då kraftverksägaren kompenseras för produktionsbortfall betyder det att småskaliga kraftverksägare kan göra en väldigt bra affär om man väljer att lägga ned sitt kraftverk och riva ut det. Med andra ord en win-win-situation för både miljön och kraftverksägaren”.

Läs även om detta i Fiskejournalen:

Norsk politiker tar rygg på Åre – vill stoppa odlad lax

 

Relaterad nyhet från din region
34 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta