Varje enskild båt kanske inte påverkar så mycket, men 760 000 båtar tillsammans kan skada våra svenska vattenmiljöer. " /> Fritidsbåtar påverkar kustmiljön | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

1 år sedan Sverige Anders Holm
Ålgräsängarna är viktiga uppväxtområden för många fiskarter. Foto: Tobias Dahlin
Fritidsbåtar påverkar kustmiljön

Varje enskild båt kanske inte påverkar så mycket, men 760 000 båtar tillsammans kan skada våra svenska vattenmiljöer.

I en rapport från Havsmiljöinstitutet har man sammanställt fritidsbåtarnas påverkan på kustmiljön, men också vad som går att göra åt det. Visst går det att bedriva ett båtliv, framhålls i rapporten, men bara om alla båtägare tänker efter lite. Dessutom bör samhället bidra med strukturer som underlättar för båtägare att göra rätt.
Per Moksnes, forskare vid Göteborgs Universitet, menar att vissa grundområden rentav är olämpliga för bryggor, småbåtshamnar och båtliv. Som ett exempel nämner han ålgräsängar, som är en av de viktigaste miljöerna för uppväxt av fisk.
–När båtar kör på grunda mjukbottenområden, grumlas sediment upp. Detta lägger sig på ålgräset och hindrar solljuset, vilket i förlängningen leder till att ålgräset dör. Därmed försvinner barnkammaren för många fiskar och andra organismer, säger Per-Olav Moksnes.

Relaterad nyhet från din region
7 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Johan Wernersson utmanade kylan och fick sin efterlängtade fisk. Foto: Privat
Johans kyliga fångst friskade upp Storfiskregistret

Januari kan väl knappast beskrivas som metets högtid, men de som utmanar kylan kan plötsligt hamna i rampljuset. Johan Wernersson fick exempelvis en ljusskygg fisk som friskade upp Storfiskregistret.

Johan och hans vapendragare Alexander Johansson bestämde sig för att inleda året med en fiskesatsning, och redan 1 januari började de med gäddfiske på öppet vatten, vilket resulterade i ett gäng fiskar. Det var dock dagen efter som den stora klev på – och då en helt annan art.
– Vi skulle meta några dagar, och var ute efter färna, id eller lake. Det var blött kallt och lerigt, berättar Johan för Fiskejournalen.

De började meta (bottenmete med glidtackel, hel räka med skal) runt 14-tiden och hade inte ett pet under hela dagen. Så fort mörkret lade sig small det dock till i Johans spö.

– Ett rejält hugg! Jag lyfte spöet och kände att det var en riktigt kraftfull fisk. Det blev en rejäl kamp och fisken gick rakt in i Alex lina och det blev kaos i mörkret, tur vi hade pannlampor.
Först trodde de att fisken hade gått loss, men Alex kände på linan och insåg att den var kvar och tillsammans fick de handdrilla in fisken.
– Till slut handlandade jag den med lera upp till kängskaftet, och när den ligger på mattan så inser jag att det är min största färna nånsin!


Den största i januari
Fisken var hela 59 centimeter lång och vägde 2 630 gram.
– Detta är den största färnan som någonsin regestrerats i januari. Senast inregistrerade färnan i januari var 1992, berättar Johan efter att ha dubbelkollat med Sportfiskarnas storfiskregister.

Vilka tips har han då till dem som vill fånga en kylig färna?
– Mina tre bästa tips för färna är hitta den djupaste hålan där färnorna patrullerar denna tid på året. Bottenmeta med hel räka med skal på, stort bete ger stor fisk – samt använd handvärmare och pannlampa.
Tack för tipsen Johan, och grattis till en präktig fisk, säger vi på Fiskejournalen!

Du kanske även gillar detta