Genombrott i ålforskning

Revolutionerande forskning om ålar har karrtlagt stora delar av deras vandring. Foto: Anders Asp

Med hjälp av modern teknik har ett europeiskt forskarlag för första gången kartlagt ålarnas färd mot lekområdet i Sargassohavet.
Ålar från olika delar av Europa visade sig ha olika vandringsvägar, som tycks stråla samman kring Azorerna. I snitt färdades ålarna 20 km per dygn, och på dagarna simmade de minst 300 m djupare än på nätterna. Nära hälften av ålarna åts upp av rovdjur.
– Ålarna tillbringar merparten av sina liv i sötvatten, men de både föds och leker i en avlägsen del av Atlanten, och är därför mycket svåra att studera, säger David Righton, på Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science i Storbritannien.
– I mer än 100 år har forskare drömt om att kunna samla in den typ av dataunderlag som vi redovisar idag. Ingen har någonsin tidigare kunnat följa ålar över så långa avstånd och under så lång tid.

Ingen har någonsin tidigare kunnat följa ålar över så långa avstånd och under så lång tid.

Totalt märktes över 700 ålar, varav cirka 200 i Sverige, med satellitsändare eller datasamlingsmärken, som registrerar simdjup och vattentemperatur med en eller några minuters intervall. Data från 200 sådana märken kunde användas för att rekonstruera hur ålarna rört sig och mer än 5000 km av vandringsvägen över Atlanten har kartlagts. Många ålars vandring kunde följas under mer än sex månader. Tidigare forskning har oftast bara följt enstaka ålar under några dagar.

5000 km av vandringsvägen över Atlanten har kartlagts.

Studien visade också att vandringen tar längre tid än vad man hittills trott. Några ålar som startar vandringen tidigt på hösten kan hinna fram till leken sent nästa vår, men de flesta behöver längre tid och kommer att leka mer än ett år senare.
En annan ny observation är den stora risken för att ålarna skall bli uppätna av hajar, valar eller andra predatorer under vandringen – det drabbade omkring hälften av de märkta ålarna. Risken är störst nära kusterna, men ett antal ålar blev uppätna av valar på mer än 600 meters djup långt ute i Atlanten.
Håkan Westerberg och Niklas Sjöberg på SLU:s Sötvattenslaboratorium, som är medförfattare till artikeln, konstaterar att resultaten på flera sätt ökat våra kunskaper om ålens spektakulära lekvandring.

Publicerad: 07 October 2016
Av: Fiskejournalen